This thesis investigates representations of masculinities and the father figure in the Swedish painter Carl Larsson’s (1864-1919) self-portraits from 1895. The paintings are analysed through the concepts authority, a term closely connected to the father figure, and idyll, a term often used to describe Larsson’s art. Sara Ahmed’s theory to see beyond what is taken for granted, in Queer Phenomenology, is theoretical starting point for the thesis. The analytical method is adopted from Tamar Garb’s Bodies of Modernity. Figures and Flesh in Fin-de-Siécle France. The conclusion is that the masculinities in Larssons’s father figure are coherent with the paterfamilias in the late 1900s, consisting of the provider, the authority figure, and the husband/lover. Furthermore, that the idyll is constructed by those with the authority to construct it, and that the authority thereby is defined by the idyll it constructs. / Uppsatsen undersöker maskuliniteter genom bildanalyser av två självporträtt av Carl Larsson där han framställer sig som både far och konstnär. Bilderna har analyserats med hjälp av begreppen auktoritet, som traditionellt har varit sammankopplat med fadern, och idyll, som har blivit i det närmaste synonymt med Larssons konst. Sara Ahmeds queera fenomenologi har använts som teoretisk utgångspunkt för att undersöka det som kan ses som det förgivettaga, här formulerat som idyllen. Bildanalyserna har gjorts med utgångspunkt i Tamar Garbs metod för bildanalys i Bodies of Modernity. Figures and Flesh in Fin-de-Siécle France. Undersökningen visar att det i Larssons fadersgestalt går att utläsa samtliga aspekter av 1800-talets paterfamiliaskonstruktion, såsom den formuleras av Joseph A Kestner; familjeförsörjaren, auktoritetsfiguren och maken/älskaren. Undersökningen visar också att den idyllen konstrueras av den som har auktoritet att göra det och att auktoriteten därmed definieras av den idyll den konstruerar. Carl Larssons idyllkonstruktion är därigenom resultatet av ett utövande av den auktoritet han har i egenskap av man, make, far och konstnär.

This thesis aims to research the art of Swedish painter Stina Forssell (1906-1970) with a special focus on her paintings of interiors from the early half of the 20th century. The theoretical starting point is the interior as an expression of self-definition as proposed by the cultural critic Walter Benjamin in The Arcades Project. The method used is an in-depth analysis of the selected paintings adopted from Tamar Garbs contextual and in-depth analysis in Bodies of modernity: figure and flesh in fin-de-siècle France combined with archival research. The thesis show that the artist’s interior paintings can be understood as expressions relating to the new objectivity, but also that her motives are deeply rooted in the art history. The analysis further shows that Forssells representations of her home and studio paintings can be understood as ”a room of one’s own” in line with Virginia Woolf, and as manifestations of her professional identity. / Den här uppsatsen undersöker den svenska konstnären Stina Forssell (1906–1970) med ett särskilt fokus på hennes interiörer från 1930- och 40-talen. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Walter Benjamins teorier om interiören som en skådeplats för individens självdefiniering som den kommer till uttryck i hans bok Passagearbetet. Metoden för studien är djupgående bildanalyser med inspiration från Tamar Garbs metod i Bodies of modernity: figure and flesh in fin-de-siècle France kombinerat med arkivforskning. Resultatet visar att Forssells detaljerade och omsorgsfulla gestaltningar dels kan relateras till strömningen den nya sakligheten men också att hennes gestaltningar är djupt rotade i en konsthistorisk tradition. I arbetet visar jag att konstnärens interiörer från hemmet och ateljén kan förstås som bilden av ett eget rum och som manifestationer av konstnärens professionella identitet. På grund av att konstnären är knapphändigt hanterad i konsthistorieskrivningen finns i uppsatsen också en biografi, som även är tänkt att underlätta för framtida forskning.