Massmedia kan påverka människor hur vi ser på världen och dess befolkning och det kan därmed skapa stereotyper. Idag, äldre människor är friskare och lever längre än de gjorde på tjugo år sedan, och det kan leda tillatt de lever ett mer aktivt liv. Biblioteken behöver idag ändra sin syn på den äldre användaren i för att kunna erbjuda rätt service. Syftet med denna undersökning är att genom en bildanalys studera hur folkbiblioteken i Sverige marknadsför bibliotekstjänsten Boken kommer visuellt, som är en uppsökande verksamhet där bibliotekets personal levererar litteratur och andra medier till användarna i deras eget hem, och hur de äldre användarna framställs på bilderna på Instagram. Vilka relationer uttrycks i samband medmarknadsföringen av bibliotekstjänsten och på vilket sätt är den äldre användaren gestaltad? Med hjälp av relationsmarknadsföring, olika relationer identifierades som gestaltades i de visuella bilderna och med stöd av begreppet ålderism kan stereotyper identifieras i materialet. Resultaten visade att det är litteratur och den personliga kontakten med bibliotekarierna som sticker ut och att friska äldre är en frekvent stereotyp vilket förmedlas genom marknadsföring. / Mass media can affect people how we view the world and its population and it can thus create stereotypes. Today, older people are healthier and live longer than they did twenty years ago, and this can lead to them living a more active life. Libraries today need to change their view of the older user in order to be able to offer the right service. The purpose of this survey is to, through an image analysis, study how public libraries in Sweden visually market the library service Boken kommer, which is a special shut-in service where the library staff delivers literature and other media to the users in their own home, and how the older users are portrayed in the images on Instagram. What relationships are expressed in connection with the marketing of the library service and in what way is the older user embodied?  With the help of relationship marketing, different relationships were identified that were embodied in the visual images and with the support of the concept ageism, stereotypes could be identified in the material. The results showed that it is literature and the personal contact with the librarians that stand out and that the healthy elderly is a frequent stereotype that is conveyed though marketing.

I den här magisteruppsatsen gör jag en deskriptiv innehållsanalys av den Schweiziske psykologen Carl Gustav Jungs verk den Röda Boken. Jag kommer att använda mig av tre målningar från boken och via dem analysera Jungs process i arbetet och hur de speglar hans liv under denna period. Min frågeställning är om skapandet av den Röda Boken även innebar en spontan bildterapi för Jung. Lyckas Jung via skapandet av bilderna och skrivandet av boken även bedriva och hitta en ny väg för egenterapi? Slutligen så kommer jag fram till att Jung via sitt arbete med den Röda Boken och den katarsis som medföljer, hittar nya metoder för terapeutiskt arbete som senare kom att utvecklas till den analytiska psykologin. Det blev också en sorts egenterapi där Jung börjar integrera sedan barndomen förträngda delar av sin personlighet. Och det är i uppbrottet från Freud som dessa har aktualiserats. Enligt min tolkning så är det dock en del av Jungs personlighet som han aldrig riktigt kommer att erkänna, som han bara utforskar genom den Röda Boken. Det är konstnären Jung, som enligt Jung själv krockar med vetenskapsmannen Jung. Men den Röda Boken är i allra högsta grad ett konstnärligt verk som visar på konstens läkande funktion.

Introduciton. The aim of this master’s thesis is to investigate whether the Library Outreach Service (Boken kommer), a home-library-service, contributes positively to how the users’ experience their life quality. Method. This study is based on semi-structured interviews with ten Boken kommer-users, a smaller qualitative survey and one interview with the librarian in charge of the home-library-service in the Swedish municipality Norrtälje. Analysis. The theoretical framework used for the analysis in this study is based on the results from two different studies that define life quality for people over the age of 65. These results are used to explain and understand the users’ experiences and perceptions of whether the service has a positive impact on their perceived quality of life. Results. The analysis identifies several themes that were brought up by the users in the interviews and in the survey. These themes covered a social aspect, to be part of the community, the access to literature, the possibility to participate in different ways and their perception of what is meaningful in their lives. These themes can all contribute to life quality.  Conclusion. The findings indicate that users find the home-library-service to contribute positively to their experienced life quality and that the service is a very important element in their lives. Limitations. As this study draws its findings from a small sample selection, general conclusions are limited and further studies of larger groups in a broader context with this perspective would make a good contribution to research. This is a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

In the early-15th-century book Il libro dell’arte by Cennino Cennini, the author uses the word diadema about a dozen times. The most recent Swedish edition from 2011 interprets this not as an object but as a halo, a divine light. The earlier edition from 1947/2000 keeps the closest meaning, a diadem, and by that the physical item. Both a material diadem and an immaterial halo would be represented in gold in the paintings described, consequently the symbolism of this material is closely linked to the interpretation of the motives Cennini could be describing.        The time around 1400, in Florence, is an important period of transition, where a fashion that differs for men and women has just been born, the boundaries of the sumptuary laws concerning headdress and jewellery are constantly challenged by women, and the rise of a more secular world where an individual dignity developed may instead be an argument that the word diadema is an essential sign of a more materialistic lifestyle emerging. Several factors come together arguing that the golden headdress of the early renaissance played just as important a role in paintings as the divine light and therefore showing that not every item gilded is a symbol of divinity, it can also be earthly belongings such as insignia, jewellery and dress decoration.