<p>Vår C-uppsats har varit inriktad på att undersöka etableringen av Alnour International School i Luleå höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola där eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska språk. Syftet var att, ur både ett religiöst och samhällsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell friskola och dels vilka argument motståndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshämtande metod har vi använt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med två personer som är kunniga inom området. Resultatet av undersökningen visade att motståndarnas rädsla grundar sig i risken att barn i friskolor blir mer segregerade än integrerade i det svenska samhället. Förespråkarna för friskolan anser att behoven för de utlandsfödda täcks inte av den kommunala skolan. Enligt förespråkarna så blir barn i friskolor mer integrerade i samhället eftersom de blir tryggare i sig själva och slipper känna sig som avvikare i skolan och i samhället.</p>

Vår C-uppsats har varit inriktad på att undersöka etableringen av Alnour International School i Luleå höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola där eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska språk. Syftet var att, ur både ett religiöst och samhällsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell friskola och dels vilka argument motståndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshämtande metod har vi använt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med två personer som är kunniga inom området. Resultatet av undersökningen visade att motståndarnas rädsla grundar sig i risken att barn i friskolor blir mer segregerade än integrerade i det svenska samhället. Förespråkarna för friskolan anser att behoven för de utlandsfödda täcks inte av den kommunala skolan. Enligt förespråkarna så blir barn i friskolor mer integrerade i samhället eftersom de blir tryggare i sig själva och slipper känna sig som avvikare i skolan och i samhället.

<p>Uppsatsen är en litteraturstudie som problematiserar begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur med utgångspunkten att denna typ av kategorisering är diskriminerande. Litteraturstudien är kompletterad med två analyser av romanerna <em>Utlänningar</em> (Kallifatides, 1970) och <em>Kan du säga Schibbolet?</em> (Bakhtiari, 2008). Resultatet av litteraturstudien visar att det finns många problem med denna kategorisering och att den ger en mycket enkel bild av en författares verk. Denna förenkling förstärker bilden av vi och dem. Resultatet av analyserna ger de som har försökt definiera begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur rätt till viss del men de olika författarnas olika definitioner belyser även hur komplicerat det är, att sätta en stämpel på hur invandrade författare skriver. Det finns inte heller något som säger att dessa teman inte är typiska även för svenskfödda författare inom samma genrer.</p>

Uppsatsen är en litteraturstudie som problematiserar begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur med utgångspunkten att denna typ av kategorisering är diskriminerande. Litteraturstudien är kompletterad med två analyser av romanerna Utlänningar (Kallifatides, 1970) och Kan du säga Schibbolet? (Bakhtiari, 2008). Resultatet av litteraturstudien visar att det finns många problem med denna kategorisering och att den ger en mycket enkel bild av en författares verk. Denna förenkling förstärker bilden av vi och dem. Resultatet av analyserna ger de som har försökt definiera begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur rätt till viss del men de olika författarnas olika definitioner belyser även hur komplicerat det är, att sätta en stämpel på hur invandrade författare skriver. Det finns inte heller något som säger att dessa teman inte är typiska även för svenskfödda författare inom samma genrer.

The Swedish society has quite rapidly undergone a change from a more homogenic population to a more multicultural one. This leads to questions about how teachers handle the recent change. This study aims to investigate if upper-secondary school teachers in biology experience challenges when teaching about the evolutionary theory in a multicultural society, and if biology teachers consider teachers resources to be supportive enough to conduct evolutionary education according to the national curriculum. This study uses interviews as the data collection method and the respondents are situated in different contexts in the Swedish school to provide a width to the sample even though few respondents are included. The results of the study show that biology teachers experience challenges connected to multiculturality and evolution teaching. The teachers mentioned three prominent categories where the challenges were most noticeable: misunderstandings, resistance, and lack of previous knowledge. The multicultural aspect occurred in all the categories. The results also showed that teachers believed that the teacher resources covered the needs for planning the content of evolutionary teaching but not how to face the value conflicts that emerge due to a collision between students’ faith and the evolutionary theory. The conclusion of the study is that all respondents experience challenges connected to their teaching of the evolutionary theory in the context of multiculturality, but the occurrence and severity of the problems are unique. The problems are mostly connected to the emotional disruptions that students´s experience when their beliefs and the evolutionary theory collides. The challenges result in a request for more resources for teachers to be able to face the students’ internal conflicts and to make the school more welcoming to students with different believes. Examples of resources that teachers might find helpful could be informative seminars and the development of simulations. / Sverige har under en relativt kort tidsperiod gått från ett land med en mer homogen befolkning till en mer multikulturell. Frågor uppstår då hur lärare hanterar denna förändring. Denna studie ämnar undersöka om gymnasielärare i biologi upplever utmaningar i samband med evolutionsundervisning i ett mångkulturellt samhälle samt om biologilärarna upplever att det finns nog med lärarresurser till stöd för att genomföra en evolutionsundervisning enligt de nationella läroplanerna. Studien använder sig av intervju som metod och alla respondenter kommer från olika geografiska platser samt skolsituationer inom den svenska skolan för att bidra med en bredd till urvalet trots ett lågt deltagarantal. Resultatet av studien visar att biologilärare på gymnasiet upplever utmaningar kring mångkulturalitet och undervisning av evolutionsteorin med varierande utsträckning och allvarlighetsgrad. Lärarna i studien nämnde tre kategorier som mest utmanande inom evolutionsundervisningen: missförstånd, motstånd och förkunskaper, där den mångkulturella aspekten förekom inom alla tre kategorier. Resultatet visade också att lärare upplever att de lärarresurser som finns idag är tillräckliga för behovet av upplevt stöd för innehållsplanering av evolutionsteoriundervisning men att det saknas resurser för hur lärare ska inkludera alla elever och möta värdekonflikter som uppstår till följd av en krock mellan elevers tro och evolutionsteorin. Studiens slutsats är att alla lärare upplever utmaningar inom evolutionsundervisning kopplat till mångkulturalitet men i olika utsträckning och komplexitet. Utmaningarna grundar sig främst i det emotionella dilemmat som elever upplever när tro och evolutionsteori krockar. I och med detta efterfrågas fler resurser för att kunna möta elevers inre konflikter och för att göra skolan mer välkomnande för elever med olika trosuppfattningar. Resurser som efterfrågas kan innebära allt från informativa seminarium till utveckling av simuleringsverktyg.