<p>Sammanfattning</p><p>Vi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.</p><p>Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering.</p><p>Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder.</p><p>Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap. Ett sådant synsätt tar också hänsyn till den enskilda individens lärande. Inom teorin ryms de metoder och olika sätt att lära som varje enskilt barn behöver för att tillgodogöra sig kunskaper.</p><p>Sökord: multipla intelligenser, läs- och skrivlärande, didaktiska val, olika sätt att lära.</p>

Sammanfattning Vi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering. Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering. Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära. Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder. Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap. Ett sådant synsätt tar också hänsyn till den enskilda individens lärande. Inom teorin ryms de metoder och olika sätt att lära som varje enskilt barn behöver för att tillgodogöra sig kunskaper. Sökord: multipla intelligenser, läs- och skrivlärande, didaktiska val, olika sätt att lära.

Syftet med studien är att undersöka vilka begrepp som förekommer i förskollärares tal om att delta i barns lek i förskolan. Frågeställningen berör vilka intentioner som blir synliga i förskollärares tal om att delta i barns lek med utgångspunkt i Skolverkets (2018) formulering att arbetslaget ska följa och leda lek på lämpligt sätt. Studien har skrivits fram i relation till ett normkritiskt perspektiv. I studien ingår åtta förskollärare från olika förskolor och med varierande arbetslivserfarenhet. Kvalitativ metod och intervju har använts i form av semistrukturerad grupp-, par- och enskild intervju. I resultatet framkommer att lämpligt sätt är ett mångtydigt och svårt begrepp som kan skilja sig åt i olika situationer och hanteras på olika sätt av förskollärarna. Resultatet visar att förskollärarna uttrycker att de dels deltar i barns lek genom att vara lyhörda på vad som händer i barns lek, dels bidrar till barns lek genom att delta på ett sätt som inte avbryter den. I vissa situationer menar förskollärarna att de kan stötta barnen genom att delta i lek, exempelvis för att tolka leksignaler. I andra situationer beskrivs även att förskollärarna kan hjälpa barn in i redan pågående lekar.

A complementary text to the masters project SET/SÄTT that includes an exhibition and an image-based essay in the format of a bound artist book.  The physical essay is made up of several risograph printed pages depicting images of the components that that compose SET/SÄTT. The pages are bound together so that it folds out in the fashion of a map or a gift card. Although, the book folds out into a myriad of interconnecting folds that takes some time and careful planning to expose. Every edition of the physical essay is unique. / SET/SÄTT is a “plastic” sculpture, malleable and subject to its surroundings. It consists of a collection of components with the same prerequisites, but whose combination is continually restructured in relation to its environment. Materially the work consists of wooden sticks with accompanying joints that lock into each other using tension in the fiber. My method is inspired by practices such as shipbuilding, woodworking, video game design, concretism and nomadic esthetics with the ambition to create a tool. An instrument that allows the user to quickly and with ease draw up lines within a space, like a three dimensional form of sketching. During the master exhibition, a series of sculptures were constructed, reconstructed and deconstructed in between open hours.

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning teknikundervisningen i årskurs 1-3 främjar elevers utvecklande av entreprenöriella förmågor utifrån hur lärare beskriver vilket syfte de har, hur de arbetar, vilka möjligheter och begränsningar de upplever samt vad de beskriver som entreprenörskapsfrämjande i undervisningen. Studiens resultat baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med lärare med olika bakgrund, erfarenhet och utbildning som är verksamma och undervisar i teknikämnet i årskurs 1-3. I studien används pragmatismen och tankar från John Dewey för att ge ett perspektiv på hur lärande kan ske. Resultatet visar bland annat att lärare berör olika delar av vad som i studien definieras som entreprenörskapsfrämjande och att lärares egen förståelse för vad ett entreprenörskapsfrämjande arbete i undervisningen innebär varierar stort både mellan olika lärare och i jämförelse med vad de utifrån sina beskrivningar berör i teknikundervisningen. Studiens resultat visar även att teknikämnets karaktär kan skapa goda förutsättningar för entreprenörskapsfrämjande undervisning, särskilt om det undervisas av lärare som även undervisar i andra ämnen likt klasslärare i årskurs 1-3 gör. En slutsats är att det är viktigt att lärare väljer rätt innehåll i teknikundervisningen för att skapa möjlighet att lära ut hela bredden av teknisk kunskap och att de själva känner sig säkra på innehållet för att det ska gynna lärandet enligt pragmatismen samt främja entreprenörskap. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att utforska momentet läsförståelse för att belysa hur lärare arbetar för att öka elevers läsförståelse eftersom resultat från PISA:s (2012) och PIRLS (2011) undersökningar visar att elevers läsförståelse försämrats drastiskt under de senaste åren i den svenska skolan. För att få kunskap om hur lärare arbetar för att öka och stimulera elevers läsförståelse gjorde jag en kvalitativ forskning med en induktiv syn där jag kopplat samman teori och tidigare forskning inom området. Den kvalitativa forskningen bygger även på en kunskapsteoretisk ståndpunkt där jag genom att intervjua åtta stycken yrkesverksamma lärare ville få en förståelse för hur dessa tolkar den verklighet som de befinner sig i och därmed få ta del av deras kunskaper och erfarenheter inom läsförståelse. Jag har använt mig av en kvalitativ bearbetning av intervjuerna vilket innebär att jag arbetat med textmaterialet och ljudinspelningen utifrån intervjun. I den kvalitativa bearbetning av intervjuerna sorterade och sammanställde jag de svar som var intressanta för mina frågeställningar i min studie.Då det är skolans uppgift att se till att alla elever når målen i skolans alla ämnen bör lärare undervisa elever i hur man tar sig an texter för att få förståelse för dessa. Lärarna i studien framhåller Widmarks (2014) modell, En läsande klass, som visar hur lärare kan undervisa i läsförståelsestrategier där man förutspår och ställer hypoteser, ställer frågor, reder ut oklarheter, sammanfattar och skapar inre bilder. Jag har med denna studie förhoppningar om att kunna sprida goda exempel på hur lärare arbetar med att öka elevers läsförståelse. I min studie framkom det fyra aspekter som är viktiga då elever tar sig an texter för att få förståelse för dessa. För det första är det viktigt att undervisningen är upplagd så att man lär genom samspel med andra då man samtalar om den text som ska läsas. För det andra behöver elever kunna använda sig av läsförståelsestrategier. För det tredje behöver lärare modellera och visa elever hur man tar sig an texter. För det fjärde behöver man arbeta med textläsning på varierande sätt (tyst läsning, parläsning, högläsning och boksamtal). För att lärare ska kunna undervisa i läsförståelse behöver de ha kunskaper inom området. Flera av de intervjuade lärarna har under de senaste åren fått fortbildning inom området läsning genom läslyft, kollegial handledning i form av studiecirklar och olika föreläsningar. De centrala begrepp som förekommer i min studie är läsförståelse, läsförståelsestrategier, modellering, samspel och textläsning på varierande sätt.

I den svenska skolkontexten har det inte forskats mycket om högläsning för äldre elever.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur lärare kan arbeta med högläsning i svenskundervisningen (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever mellan 12 och 18 år. Två forskningsfrågor besvaras för att uppnå studiens syfte: Hur kan svensklärare arbeta (eller motsvarande lärare i engelskspråkiga kontexter) med högläsning för elever mellan 12 och 18 år och vilka möjligheter och utmaningar bidrar dessa olika arbetssätt med till undervisningen? Genom analysen har två undervisningsformer identifierats. Resultaten visar att lärare kan hålla undervisning i högläsning genom att modellera och genom att ha högläsning i helklass och i grupp. Vidare visar resultaten att högläsningen generellt bidrar positivt till undervisningen på olika sätt. Den bidrar både till den kollektiva läroprocessen i klassrummet och till en utvecklad läsförmåga hos eleverna. Det finns även en del negativa effekter, såsom att högläsningens gemensamma lärande i grupp kan bli ytligt och ofokuserat, att det är inte klart för lärare om högläsningen utvecklar elevers färdigheter och självförtroende samt att lärare är tveksamma om modellering av högläsning för med sig något positivt. Flera studier behövs dock för att bekräfta resultatens validitet.

Bakgrund: Vi har undersökt hur två skolor arbetar med rörelse. En skola som arbetar utifrån Bunkeflomodellen och en skola som inte arbetar kontinuerligt med rörelse. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur man kan befrämja fysisk aktivitet i skolan, eftersom dagens forskning visar att barn rör sig mindre och blir fetare. Utifrån syftet ställde vi oss följande frågeställningar: - Hur arbetar två skolor med rörelse för eleverna i åk 3-5?- Vilken är elevernas inställning till rörelse på dessa skolor?Metod: För att se hur två skolor arbetar med rörelse har vi intervjuat de pedagoger på skolorna som arbetar med rörelse. Vi har även delat ut enkäter till eleverna i åk 3-5 angående deras inställning till rörelse. En av enkätfrågorna angående elevernas rörelseaktivitet under rasten har vi följt upp med observation. Resultat: Resultatet av våra studier visar att ju mer en skola är engagerad i rörelse desto positivare inställning har eleverna till rörelse. Den skolan som arbetar med daglig rörelse hade fler elever i åk 3-5 som var aktiva på raster, fritiden och delaktiga i någon idrottsförening, än de elever som inte hade kontinuerligt arbete med rörelse.

<p> </p><p>During our education time, we have heard on several occasions how the high changing rate in the society also influences the education area. That changing process mainly originates from the transform that a school underwent, i.e. the decentralization meaning a delegation of responsibility from a national to local government and the particular school. The main idea that started a changing process goes under the slogan “a school for everyone”. The new school was created by the newest teaching plan where the individualization of each individual student is a main point on the agenda. A countless number of analyses of Lpo 94 during our education have given us a reason to reflect over how this individualization should take place. The ambition to find an answer on that question led us to start from a couple of questions at issues that foremost handles children’s different ways to learn as well as the design of the teaching supervision in contrast to today’s teaching plan and the newer research within the chosen subject area. The aim of this work is thus to analyze and understand the contents of four different teaching supervisions within biology as a subject area and to try to appoint whether requirements on varied education from Lpo 94 is obeyed. Our answer on how to achieve requirements on individualization from Lpo 94, during this work, is to apply a varied education with a number of senses and intelligences as a frame of reference. Our conclusion and thus the result of our analysis is that the teaching supervisions deficiently reach the requirements that involve varied education in Lpo 94. The degree deficiency varies between different teaching supervisions.</p><p> </p>

During our education time, we have heard on several occasions how the high changing rate in the society also influences the education area. That changing process mainly originates from the transform that a school underwent, i.e. the decentralization meaning a delegation of responsibility from a national to local government and the particular school. The main idea that started a changing process goes under the slogan “a school for everyone”. The new school was created by the newest teaching plan where the individualization of each individual student is a main point on the agenda. A countless number of analyses of Lpo 94 during our education have given us a reason to reflect over how this individualization should take place. The ambition to find an answer on that question led us to start from a couple of questions at issues that foremost handles children’s different ways to learn as well as the design of the teaching supervision in contrast to today’s teaching plan and the newer research within the chosen subject area. The aim of this work is thus to analyze and understand the contents of four different teaching supervisions within biology as a subject area and to try to appoint whether requirements on varied education from Lpo 94 is obeyed. Our answer on how to achieve requirements on individualization from Lpo 94, during this work, is to apply a varied education with a number of senses and intelligences as a frame of reference. Our conclusion and thus the result of our analysis is that the teaching supervisions deficiently reach the requirements that involve varied education in Lpo 94. The degree deficiency varies between different teaching supervisions.