No description available.

The aim of this thesis is to examine how two young adult departments at two public libraries work and what profiles the young adult departments have. To examine the work and profiles at the young adult departments I have used the following questions: What are the ideas about working with young adults? How are the two departments in this study working whit young adults? What or which are the profiles of the young adult departments in this study?To answer the questions above I used a qualitative method based on interviews with the librarians responsible for the young adult departments. To complete the interviews I studied the libraries Internet sites and official documents. The examined departments are located at two city libraries and were chosen manly for their focused age group, 15-25 years and that the departments are well established.To analyse the results I used the theoretic model of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen about the role of the public library. The model describes library profiles from four perspectives: the library as a cultural centre, a knowledge centre, an information centre and a social centre. I also used previous studies about the work with young adults at public libraries to analyse the results from the empiric studies.The analytical findings show many similarities in young adult services between theory and my study. Marketing, user treatment, user influence, the selection of activities and media and finally co-operation are the five categories in which the libraries focus their work with young adults. This is according to the results from my study and previous studies. The results from the analysis of the departments profiles show that the departments have traces from three of the categories but the main profile of both departments are the departments as a cultural centre.

Bakgrund: I Sverige föds ungefär 6000 barn förtidigt det vill säga före vecka 37. Dessa barn kallas vanligtvis för prematurer. De prematura barnen vårdas vanligtvis på en neonatalvårdsavdelning och barnmorskorna på BB ansvarar för vården av mammorna. Tillsammans bedriver de två avdelningarna samvård som innebär att vården organiseras så att mamman och barnet kan vårdas på samma avdelning om barnets föds prematur eller om det är sjukt.  Syfte: Att studera barnmorskors uppfattningar av samvård mellan neonatal och BB-avdelning i relation till prematurfödsel. Metod: Fenomenografisk forskningsmetod med induktiv ansats användes i studien. 10 barnmorskor intervjuades med semistrukturerade intervjufrågor.  Resultat: Resultatet presenterades i tre beskrivningskategorier; erfarenheter av god samvård, kommunikationen och informationen, två olika världar ska mötas och sju uppfattningar. Konklusion: Samvård innebär ett samarbete mellan föräldrar, barnmorskor på BB och neotanalvårdspersonal, där familjen är i centrum för vården och där föräldrarna är delaktiga i barnets vård och beslut. Vårdpersonalens stöd, samarbete och kommunikation är av stor vikt för samvården ska fungera optimalt.

<p><strong>Introduktion: </strong>Suicidala patienter är en patientgrupp som väckte känslomässigt engagemang hos vårdpersonalen.  För att kedjan av vårdinsatser mellan den somatiska och psykiatriska vården skulle fungera optimalt behövdes ett väl utvecklat samarbete. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens upplevelse av att vårda en patient som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvårdsavdelning vid vård av dessa patienter.<strong> Metod: </strong>Studien gjordes med en kvalitativ metod med intervjuer i fem fokusgrupper där resultatet tolkades med hjälp av en manifest innehållsanalys<strong>. Resultat: </strong>Studien visade att vårdpersonalen upplevde den suicidala patienten som en komplext och resurskrävande patientgrupp. Resultatet visade även att man önskade ett mer utarbetat samarbete runt dessa patienter mellan intensivvården och psykiatrin.<strong> Diskussion:</strong> Resultatet tyder på att för att patienter som utfört en suicidal handling ska kunna få ett bra omhändertagande och om attityderna angående denna patient grupp skall kunna förändras inom vården så bör man se över samarbetet mellan de aktuella avdelningarna. <strong>Slutsats: </strong>Det krävs tydligare riktlinjer för hur samarbetet ska se ut mellan avdelningarna detta tillsammans med handledning och utbildning då kan vårdpersonalens osäkerhet minskas och vårdpersonalen kan se varandra som en resurs att använda när situationen kräver detta. <strong></strong></p> / <p><strong>Introduction:</strong> Patients who attempted suicide is a group of patients that arouse many feelings for the caregivers. To optimize the cooperation between the psyciatric and intensive care units needs a developing cooperation. <strong>Aim: </strong>The aim of this study is to highlight the caregivers experience of caring a patient who attempted suicide act and the cooperation  between  psyhiatric and intensive care units for theese patients. <strong>Method: </strong>The study was made as an empirical study with five focus groups where the result interpret with a manifesto contents analysis. <strong>Result:</strong> The result of this stydy shows that the caregivers feels that the suicide patient is a complex and demanding group of patient's. The result even shows that the nursing staff wish a more prepare cooperation between psyciatric and intensive care unit's. <strong>Discussion: </strong>The author's of this study concider that for the patients who had made a suicid attempt should have a good tempory costady and the negative attitudes for this type of patient group demands a increase bethween the current units. <strong>Conclusion: </strong>It requires a straighter  guidelines for the cooperation between the units togheteher with education and supervision for the caregivers can the insecure behavior reduse and cooperation growe when the situation needs that.</p>

Introduktion: Suicidala patienter är en patientgrupp som väckte känslomässigt engagemang hos vårdpersonalen.  För att kedjan av vårdinsatser mellan den somatiska och psykiatriska vården skulle fungera optimalt behövdes ett väl utvecklat samarbete. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens upplevelse av att vårda en patient som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvårdsavdelning vid vård av dessa patienter. Metod: Studien gjordes med en kvalitativ metod med intervjuer i fem fokusgrupper där resultatet tolkades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Studien visade att vårdpersonalen upplevde den suicidala patienten som en komplext och resurskrävande patientgrupp. Resultatet visade även att man önskade ett mer utarbetat samarbete runt dessa patienter mellan intensivvården och psykiatrin. Diskussion: Resultatet tyder på att för att patienter som utfört en suicidal handling ska kunna få ett bra omhändertagande och om attityderna angående denna patient grupp skall kunna förändras inom vården så bör man se över samarbetet mellan de aktuella avdelningarna. Slutsats: Det krävs tydligare riktlinjer för hur samarbetet ska se ut mellan avdelningarna detta tillsammans med handledning och utbildning då kan vårdpersonalens osäkerhet minskas och vårdpersonalen kan se varandra som en resurs att använda när situationen kräver detta. / Introduction: Patients who attempted suicide is a group of patients that arouse many feelings for the caregivers. To optimize the cooperation between the psyciatric and intensive care units needs a developing cooperation. Aim: The aim of this study is to highlight the caregivers experience of caring a patient who attempted suicide act and the cooperation  between  psyhiatric and intensive care units for theese patients. Method: The study was made as an empirical study with five focus groups where the result interpret with a manifesto contents analysis. Result: The result of this stydy shows that the caregivers feels that the suicide patient is a complex and demanding group of patient's. The result even shows that the nursing staff wish a more prepare cooperation between psyciatric and intensive care unit's. Discussion: The author's of this study concider that for the patients who had made a suicid attempt should have a good tempory costady and the negative attitudes for this type of patient group demands a increase bethween the current units. Conclusion: It requires a straighter  guidelines for the cooperation between the units togheteher with education and supervision for the caregivers can the insecure behavior reduse and cooperation growe when the situation needs that.

A student at the Technical University in Jönköping was given an assignment from Falköping municipality. The assignment was to evaluate their IT systems 'users' awareness of information security and even present suggestions for IT-Users to improve their information security within Falköping municipality. Falköping municipality consists today of seven administrations. The target groups for the study of the information security are a pilot group consisting of 30 IT Users and four different managers from various administrations within Falköping Municipality. The purpose of this work is mainly to indicate an understanding of the importance of the information security knowledge among IT Users in Falkopings municipality, mainly those who use their smartphones and tablets for work-related activities. This work aims to answer the following questions: • How wide is the awareness of information security among municipality's IT users? • How can information security improve among the municipality's IT users? Theories that work consists of are mainly what information security is, how it is handled and the threats and risks that may create problems for the municipality, basically when IT Users use their smart phones and tablets. The Work Implementation started with sending surveys to a pilot group of IT- system users and the student even interviewed four general managers working in Falköpings municipality. Both the questionnaires results and interviews results are presented in diagram and text. The result from both surveys and interviews was very positive and it shows that the municipality investigated IT-Users are very aware and have knowledge about information security, when they use their smart phones and tablets. There are some suggestions presented for the IT-Users to improve their security in their smart phones and tablets. At the end of the report a discussion as well as a conclusion is presented. In conclusion there are some points, which explain how risk awareness among municipality’s investigated IT Users appears in the current situation and also there are some suggestions presented for the IT-Users to improve their security in their smart phones and tablets in the future. Falköping municipality should in the future make a larger study to produce a risk assessment. The risk assessment should discuss various threats and risks that IT-systems users experience with their use of smartphones and tablets in their workplace. The student hopes that this thesis will be a good basis for future studies.

Under de dryga hundra år det har funnits en avdelning som handskas med det som idag kallas för HR-arbete har den nämnda avdelningen haft många roller. Från början var rollen som HR- medarbetare mer inriktad på att ta hand om och stödja medarbetarna, därefter blev rollen mer administrativ för att idag ha en alltmer strategisk inriktning. Tidigare forskning visar att dessa tre roller, och framförallt försöken att leva upp till dem, kan skapa en del problem för medarbetaren på HR-avdelningen. Med utgångspunkt i den historiska utvecklingen är syftet med denna studie att undersöka vilken roll HR-avdelningen idag har på två olika företag. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; Hur påtagliga är de tre rollerna i HR-avdelningens arbete? Skiljer sig uppfattningen av HR-avdelningens roll beroende på position? Hur hanterar HR-avdelningen de olika rollerna? Studien söker skapa en ökad förståelse för HR-arbetets mångfascetterade karaktär och vilka kunskaper som yrket kräver. För att se hur synen på HR- avdelningen skiljer sig åt har nio halvstrukturerade intervjuer genomförts med informanter från två olika företag. Då informanternas upplevelser av den nämnda avdelningen är i fokus har en kvalitativ ansats använts och studien har genomförts i fenomenologisk anda med inslag av hermeneutik i analysprocessen. Resultatet visar att de tre roller HR-avdelningen hittills haft lever kvar än idag. Förväntningarna på avdelningen skiljer sig åt beroende på vilken position informanterna har; platscheferna förväntar sig en social och stöttande roll medan ledningsgruppen förväntar sig att HR-avdelningen ska arbeta strategiskt. Då de båda HR- avdelningarna är mitt uppe i ett förändringsarbete präglas en stor del av resultatet av detta. Vidare visar resultatet att HR-avdelningarna försöker ha kvar alla rollerna, men arbetet att tillgodose alla förväntningarna är en svår balansgång. HR-medarbetarna själva bidrar till att alla tre roller lever kvar i organisationerna då de försöker leva upp till allas förväntningar utan att ta hänsyn till sin egen ökade arbetsbelastning. Uppsatsen bidrar till att skapa en ökad förståelse för hur synen på HR-avdelningen skiljer sig åt mellan personer med olika positioner i organisationen. Genom detta kan den diffusa bild som HR-avdelningar idag ofta präglas av delvis klarna och underlätta avdelningarnas fortsatta arbete.

Syftet med denna studie är att ge en förklaring för hur en koncern använder budget för styrning och uppföljning samt varför arbetet sker på detta sätt och vilka motiv som finns för detta arbete. Studien ska ge förståelse för hur detta sker på olika nivåer inom en koncern.   Studien har utgått från två forskningsfrågor: Hur använder en koncern budget för styrning och uppföljning utifrån de tre nivåerna: koncernledningsnivå, dotterbolagsnivå och avdelningsnivå? Hur skiljer sig budgetarbetet mellan de olika nivåerna? Varför finns dessa skillnader?   Studien har en hermeneutisk utgångspunkt. Till en början har studien ett deduktivt synsätt för att sedan använda ett induktivt synsätt när teoriavsnittet kompletteras efter empiriinsamling. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri.   Resultatet i studien visar att syftet med budget är samma på alla nivåer inom koncernen. Skillnader finns däremot mellan nivåerna i vilka budgetar som används, vilka mål som ligger i fokus och huruvida en budgetuppföljning är nödvändig. Studien visar att vikt bör läggas vid att engagera alla nivåer inom koncernen i budgetprocessen för att skapa delaktighet.   Vidare forskning inom ämnet kan undersöka fler koncerner, både inom samma bransch och inom andra branscher. Vidare kan forskningen jämföras med denna studie för att sedan resultera i en generaliserbar slutsats. / The purpose of this study is to give an explanation to the using of budget for control and monitoring in a group and what motives there are to operate in this way. The study is supposed to give understanding to how this work is performed in different levels within a group.   The study is based on two issues: How does a group use budget for control and monitoring based on the three levels: group leading level, subsidiary level and unit level? How does the work with budget differ between the different levels? Why are there these differences?   The study has a hermeneutic base. In the beginning the study has a deductive point of view and later on, when the theory section is complemented by empirical data collection, it changes to an inductive point of view. The empirical data collection in this study has been made by semi structured interviews which is a qualitative method.   The result shows that the purpose of budget is the same in all levels throughout the group. On the contrary there are differences between the levels in the budgets that are used, which goals that are in focus and whether a budget analysis is necessary. The study shows that involving of all levels throughout the group in the budget process is important to create participation.   Further research within this subject can examine more groups, both within the same line of business and within other lines of business. This will make possible to do a comparison with this study which can result in a generalizable conclusion.

Smärta kan orsaka stort lidande och påverkar både fysiska och psykiska aspekter av människan. Smärta kan också få negativa konsekvenser för tillfrisknande och återhämtning från sjukdom. Det är därför av vikt för den allmänpraktiserande sjuksköterskan att uppmärksamma och ha kunskap om smärta. Det åligger sjuksköterskan att arbeta evidensbaserat och sjuksköterskan har även en viktig funktion att inge hopp och möta patienters oro. Syftet med denna studie var att undersöka om inneliggande patienter på tre allmänmedicinska avdelningar upplevde smärta genom att använda en smärtskattningsskala. För datainsamling användes enkäter och resultatet redovisas deskriptivt. Självskattningsfrågorna i enkäten bygger på numeric rating scale (NRS). Resultatet visade att 62,3 % av de tillfrågade patienterna (n=77) hade upplevt smärta under senaste dygnet. Flertalet skattade dessutom hög smärta. 85,4 % av patienterna som hade smärta under senaste dygnet (n=48) uppgav att de blivit tillfrågade om smärta men endast ett fåtal av dessa hade fått självskatta sin smärta med hjälp av självskattningsinstrument. / Pain can cause great suffering and affects several dimensions of a person’s life. Pain can also have negative consequences for recovery and rehabilitation of illness. It is therefore important for the general practice nurse to pay attention and to understand pain. It is the duty of the nurse to use evidence-based methods and also to give hope and to meet patients' anxieties. The purpose of this study was to investigate whether inpatients in three general medical wards experienced pain, using a pain rating scale. For data collection a questionnaire were used and the results are reported descriptively. The self-assessment questions in the questionnaire are based on the numeric rating scale (NRS). The results showed that 62.3% of the surveyed patients (n=77) had experienced pain during the last 24 hours and most of them self-assessed high pain. 85.4% of the patients who reported pain during the last 24 hours (n=48) said they had been asked about pain, although only a few of them had been asked to self-assess their pain using a pain assessment tool.

Bakgrund: I livets slutskede finns det olika faser som patienter går igenom där sjuksköterskor bör kunna kommunicera med både patienter och anhöriga likaså kunna ge god och säker vård. Problem: Såväl patienter som anhöriga upplever tidsbristen bland sjuksköterskor när de är i behov av vård i livets slutskede. De upplever även ett behov av att samtala om döden för att hantera psykologiska och existentiella aspekter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Allmän litteraturöversikt med tolv artiklar varav tio artiklar av kvalitativ metod och två artiklar av kvantitativ metod. Resultat: Sjuksköterskor beskrev att de önskade att de var bättre förberedda från början av sin profession samt att det var svårt att samtala om livets slutskede, speciellt de första åren inom yrket. Kommunikationen mellan vårdpersonalen kunde brista liksom mellan sjuksköterskor, patienter och anhöriga. Tidsbristen poängterades då sjuksköterskor inte kunde föra djupa samtal med patienter eller deras anhöriga. De blev emotionellt påverkade av att vårda patienter i livets slutskede. Slutsats: Med erfarenhet, tydlig kommunikation och tid kan förutsättningar för god vård uppnås.