Tidigare studier visar att sjuksköterskor lägger allt mer tid på omvårdnadsdokumentation.Forskningen tyder på två rationella förklaringar till detta fenomen. Den ena förklaringenbehandlar den ökade dokumentationen som en effekt av sjuksköterskors professionalisering.Samtidigt som lagkravet på sjukvårdsdokumentation trädde i kraft startade enprofessionaliseringssträvan för sjuksköterskor. Vikten låg på att som sjuksköterska ständigtsöka större skicklighet inom sitt yrke för att kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård. Dettagjorde dokumentationen till en del i ett kollegialt kommunikationsverktyg för att säkrapatientsäkerheten.Den andra förklaringen till ökad dokumentation kan se fenomenet som en effekt avgranskningssamhället. New Public Management och konkurrensbaserad sjukvård har drivitsjuksköterskor att dokumentera om patienters vård och omvårdnad för att kunna styrka att rätthandlingar ä gjorda och därmed klara en granskning.Tidigare studier visar att både professionalisering och granskningssamhället har uppvisateffekter som kan förklara den ökade dokumentationen i sjukvården. Denna kvantitativa studiehar därför låtit sjuksköterskor från fyra avdelningar på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) svarapå en enkät om varför de dokumenterar. Detta för att vi studerat vilken av de två förklarandesom gjort sig gällande och därmed dominerar. Studien har även lagt fokus på vilken påverkanålder, erfarenhet och avdelningsform (planerad och akut) har på sjuksköterskors uppfattningom dokumentation och tid som läggs på den.Resultatet visar att båda förklaringarna är av betydelse för de tillfrågade sjuksköterskorna,men med något större värdering på professionaliseringsförklaringen. Bakgrundsvariablernaålder, erfarenhet och avdelning har även visat sig vara av betydelse för tiden som läggs pådokumentation där dokumentationsomfattningen tycks öka med högre ålder och erfarenhet.Resultatet visar även ett samband där sjuksköterskor från planerade avdelningar lägger mertid på dokumentation än sjuksköterskor verksamma på akuta avdelningar gör. Det är utifråndessa resultat vi kan dra slutsatsen om att dokumentation framförallt kan verka som ettredskap för kollegial kommunikation och samarbete, där skicklighet och erfarenhet förmedlas.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs.</p><p>När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras.</p><p>I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner.</p><p>Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer.</p><p>Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.</p><p>Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.</p><p>Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen.</p> / <p>The objective of this thesis is to study the employer branding of the company ÅF, and more specifically the interaction between the senior management, HR department and marketing department.</p><p>The thesis is a qualitative case study and aims to develop theory through a combination of a deductive and inductive approach. The data is collected through interviews with representatives from the company.</p><p>We have concluded that the collaboration within ÅF regarding employer branding for the most corresponds with the presented theoretical model. There is a well functioning integration of activities aimed at strengthening the employer brand between the senior management, HR department, marketing department and employer brand manager. There is, however, a discrepancy in the definition of employer branding between ÅF and the literature. The strong connection between the EBM and the marketing department might also lead to a too strong focus on the external activities.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen. Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen. / The objective of this thesis is to study the employer branding of the company ÅF, and more specifically the interaction between the senior management, HR department and marketing department. The thesis is a qualitative case study and aims to develop theory through a combination of a deductive and inductive approach. The data is collected through interviews with representatives from the company. We have concluded that the collaboration within ÅF regarding employer branding for the most corresponds with the presented theoretical model. There is a well functioning integration of activities aimed at strengthening the employer brand between the senior management, HR department, marketing department and employer brand manager. There is, however, a discrepancy in the definition of employer branding between ÅF and the literature. The strong connection between the EBM and the marketing department might also lead to a too strong focus on the external activities.

This doctoral thesis addresses human resource management in project-based organisations. The aim is to explore the challenges for HRM in project-based organisations and the changes in people management systems to meet these challenges. The thesis consists of a compilation of six papers and an extended summary. The research reported in the thesis is based on a combination of multiple, comparative, and single case studies of project-based organisations. The core case studies have been conducted at Saab Aerosystems, AstraZeneca, Volvo Car Corporation, and Tetra Pak. The results indicate central challenges regarding competence development and career structures, performance review processes and reputation of project workers, and the increased responsibility and pressured work environment for project workers. They further indicate that many of these challenges are handled through a more HR-oriented line manager role, while HR departments are downsized and centralised. The thesis hence emphasises the need to understand HRM as a dimension of management in which various players share the responsibility for its design and performance. To conclude, the thesis applies a capabilities perspective on project-based organisations and develops a conceptual framework that embraces people capability: the organisational capability to manage the relation between people and their organisational context. In this framework, people management systems improve people capability when they integrate it with strategic, functional, and project capabilities. It is suggested that the people capability framework provides new possibilities to analyse HRM in project-based organisations and to explain the changes in people management systems that are needed to align them to the project-based context. / I avhandlingen studeras human resource management (HRM) i projektbaserade organisationer. Syftet är att utforska de utmaningar som HRM i projektbaserade organisationer möter på grund av de speciella karaktärsdrag som denna organisationsform har, samt hur personalarbetet i denna typ av organisationer förändras för att anpassas till ett projektbaserat arbetssätt. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling bestående av sex artiklar och kappa, författade på engelska. Artiklarna bygger på fallstudier av projektintensiva och kunskapsintensiva organisationer. De centrala fallstudierna har genomförts på Saab Aerosystems, AstraZeneca, Volvo Car Corporation och Tetra Pak. Avhandlingen visar på utmaningar gällande kompetensutveckling och karriärvägar, utvärderingsprocesser och rykte för projektmedarbetare, samt individens ökade ansvar och tidspressade arbetssituation. De visar vidare på att många av dessa utmaningar framför allt hanteras genom en mer HR-orienterad roll för första linjens chefer medan personalavdelningar minskas och centraliseras. I avhandlingen tydliggörs därför vikten av att förstå HRM som en dimension av management där flera aktörer tillsammans bidrar till dess utförande och uppbyggnad. Avslutningsvis används ett perspektiv som fokuserar organisatoriska förmågor i projektbaserade företag för att utveckla en konceptuell modell för people capability: den organisatoriska förmågan att hantera relationen mellan individer och deras organisatoriska kontext. Modellens utgångspunkt är att personalarbetet i projektbaserade organisationer kan bidra till en förbättrad people capability om det integrerar denna förmåga med strategiska, funktionella och projektförmågor. I avhandlingen föreslås att people capability modellen ger nya möjligheter att analysera HRM i projektbaserade organisationer och att förklara de förändringar personalarbetet som krävs för att anpassa det till det projektbaserade arbetssättet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs. När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras. I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner. Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer. Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.

Plus size är ett växande kundsegment som idag har blivit i stort sett negligerat av klädbranschen både nationellt och internationellt. Med ett begränsat utbud och brist på inspirerande butiksavdelningar har allt fler konsumenter slutat att handla i fysisk butik och istället övergått till att handla på nätet. Detta har inspirerat till en undersökning av hur svenska kvinnliga modemedvetna plus size konsumenter i olika åldrar upplever fysiska klädbutikers servicescape. I studien har en kvantitativ metod, surveyundersökning online, genomförts där bekvämlighetsurval använts som grund. 121 modemedvetna plus size kvinnor uttryckte sin åsikt angående sina upplevelser av fysiska butikers servicescape och hur produkterna upplevs. I enkäten gjordes en medveten uppdelning av frågorna gällande fysiska butiker, ena butikskonceptet har en specifik plus size avdelning och den andra har sitt plus size sortimentet integrerat med det övriga sortimentet i butiken. Efter genomförd deskriptiv och statistisk analys av det insamlade materialet har det kunnat fastställas att plus size konsumenter anser att det finns skillnader mellan butiker med enskild avdelning och butiker med integrerat sortiment. Den allmänna upplevelsen bland respondenterna var att servicescape genomförts bättre i butiker där plus size produkter är integrerade bland det övriga sortimentet. Utbudet av produkter i plus size upplevs vara begränsat. Det är därför svårt att avgöra hur servicescape påverkar uppfattningen av produkter. Dock uppfattas plus size avdelningars servicescape negativt och detta kan påverka konsumenters upplevelse av produkter och dess tillgänglighet. Studien har bidragit med nya insikter i hur det specifika kundsegmentet, plus size kvinnor, upplever servicescape. Vidare har studien bidragit till forskning gällande butiker med integrerat utbud då tidigare forskning inom detta område varit begränsat. / Plus size is a growing consumer segment that have become neglected in the clothing industry both nationally and internationally. With a limited supply and a lack of inspiring departments in store, more consumers have stopped shopping in physical stores and instead directed their shopping towards online retailers. These factors have inspired this study and the need to investigate how Swedish female fashion forward plus size consumers in different ages experience physical store environments in terms of servicescape. The study is based on a quantitative method where convenience sample was used. 121 female plus size consumers took part in an online survey to express their experiences of servicescape and how products are perceived in these environments. The survey was deliberately divided into two different parts where one part focused on stores that have a specific department for plus size clothing and the other where the plus size assortment was integrated with the other ranges in store. After conducted descriptive and statistical analysis of the compiled material, the study shows that female plus size consumers deem that there is a difference between the experienced servicescape of the two different types of store. The general conception among the respondents is that the stores where the plus size assortment is integrated have a better applied servicescape. The range of products in plus size was experienced to be limited. Because of this is has been hard to determine werther servicescape have a big impact on how products are perceived or not. However, since the study shows that plus size departments in terms of servicescape are perceived negatively, this may have an effect on how the products and its availability are perceived. The study has contributed with new insights into how the specific consumer segment, female plus size, experience servicescape. Furthermore, the study has contributed with new knowledge regarding the experience of stores with an integrated plus size assortment since this particular angle has been limited in earlier studies.

Syftet med denna studie är att undersöka HR-anställdas upplevelse av samverkan med kommunikations-/marknadsavdelningen. Studien syftar till att undersöka dels hur utbredd sådan samverkan är, dels hur den upplevs av de HR-anställda. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts bland ett urval av HR-personer i Sverige. Enkätsvaren har sedan analyserats med en explorativ ansats i syfte att finna potentiella samband och intressanta faktorer. Resultatet visar att det finns en relativt utbredd samverkan med kommunikationsavdelningen, men att majoriteten anser att den borde öka ytterligare. Vidare upplever HR-anställda samverkan som något i grunden positivt, även om vissa svårigheter uttrycks gällande exempelvis tydlighet kring vem som gör vad. Resultatet visar även att samverkan skulle kunna öka genom skapandet av forum som möjliggör för relationer mellan avdelningar att växa fram. Utifrån resultatet dras slutsatsen att samverkan är något eftersträvansvärt som HR- och kommunikationsavdelningar bör arbeta för att utveckla genom skapandet av forum och rutiner som främjar tvärfunktionellt samarbete.

Digitalisering och automatisering har alltmer kopplats till argument om förändringar i arbetslivet. I den här uppsatsen undersöks digitalisering och automatisering i praktiken genom att fokusera på HR-praktiker och organisering av automatisering i HR-avdelningar i större organisationer i Sverige. Trots att det finns flera rapporter, som hävdar att automatiseringsteknologierkommer att förändra HR, finns det få empiriska studier om denna förändring. Syftet med studien är därförattfå en djupare förståelse för digitalisering och automatisering på HR-avdelningar i större organisationer utifrån ett Human Resource Development perspektiv.Genom att använda ett organiseringsperspektiv och situerat perspektiv på lärande, samt teorier om gränser och gränsöverskridande roller, har studien fokuserat på lärande-och förändringsprocesser vid automatisering. Studien har en kvalitativ ansats och har använt en tvärsnittsdesign,där sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med HR-praktiker från sex olika organisationer. Resultatet visade att det finns kontextuella skillnader mellan HR-avdelningarna gällande hur de har organiserat arbetet med automatisering, vilket har skapat olika förutsättningar för förändring och lärande. En central del i resultatet är behovet av en gränsöverskridande roll mellan HR-och IT-avdelningen. Studien visade även att automatisering inom HR inte innebar en förändring i arbete och kompetens för all HR-personal, då det endast var viss HR-personal vars arbete hade påverkats av automatisering. / Digitalization and automation has increasingly been connected to arguments about changes in working life. This study address digitalization and automation in practice by focusing on HR-practitioners and the organizing of automation in HR units at larger organizations in Sweden. Despite several reportsarguing thatautomation technologies will changeHuman Resources,there arefew empirical studies about this transformation. Therefore the aim of the study isto get a deeper understanding of digitalization and automationin HR-units at larger organizations from a Human Resource Development perspective. By using a organizing and situated learning perspective and theories about boundaries and boundary roles, the study have focused on learning and change processes with automation. The study hasa qualitative approach and used a cross-sectional design. Seven semi-structured interviews have been conducted with HR-practitioners from six different organizations. The findings showed that there are contextual differences between the HR departments regarding how they have organized for automation, which have created different conditionsfor change and learning. A key finding is the need for a boundary role between the HR and IT department. The study also showsthat automation does not imply a change in work and competence for all HR-personnel, as there were only a few persons whichjob had been affected by automation.

Studien tillverkar en modell av en värdeflödesanalys hos ett tillverkningsföretag för att se hur värdeskapande företaget är. Studien tar även fram förbättringsförslag på hur företaget kan bli mer värdeskapandeoch effektiva i sitt arbete.