Introduktion En postoperativ avdelning vårdar patienter under den första, känsliga postoperativa perioden. De har oftast bemannats av specialistsjuksköterskor, på vilka det råder brist. Varken lagar eller riktlinjer kräver specialistsjuksköterskor på postoperativa avdelningar. En möjlig lösning är att bemanna med grundutbildade sjuksköterskor.  Syfte Syftet med studien var att beskriva grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter på postoperativ avdelning efter fördjupad utbildning inom postoperativ vård.  Metod  Deskriptiv kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex semistrukturerade intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna upplevde den postoperativa patientvården som utmanande och stressande, på grund av komplexiteten i patienters tillstånd och en stundvis hög arbetsbelastning, men samtidigt hanterbar, tillfredsställande och utvecklande. Till stöd var yrkeserfarenhet, teoretiska kunskaper och rutiner. Kompetenta kollegor gav en trygghet. Ibland kände deltagare en osäkerhet kring sin egen kompetens samt en oro för patientsäkerheten. De framhöll vikten av självkännedom och att våga vara tydlig utåt med sina begränsningar. Diskussion Frågor kring kompetens är komplexa vilket kan ses av tidigare studiers mångfacetterade resultat. Bland annat är de samstämmiga med denna studies resultat i vikten av att vårdteamet i stort besitter tillräcklig kompetens, att högre utbildningsnivå ger en större självständighet och att en känsla av kontroll och tillit till sin omgivning är positivt för att en sjuksköterska ska känna arbetstillfredsställelse, medan en för hög arbetsbelastning är negativt. Slutsats Att vårda patienter på en postoperativ avdelning är utmanande men tillfredställande. Patientsäkerheten kräver förmåga att sätta gränser och närhet till specialistkompetens.

Studien tillverkar en modell av en värdeflödesanalys hos ett tillverkningsföretag för att se hur värdeskapande företaget är. Studien tar även fram förbättringsförslag på hur företaget kan bli mer värdeskapandeoch effektiva i sitt arbete.

<p>At the centre of this study lies the question of how research-related media texts contribute to the social construction of sex and gender conceptions when they use research, either as a main source, or to support or comment on specific issues and statements, from the political arena, for example. The principal aim of the study has been to analyze and problematize the ways in which different types of newspapers, genres and editorial sections reproduce, or contribute to change, in existing gender discourses. </p><p> The material was collected from two Swedish newspapers during the year 2001: the national morning paper Dagens Nyheter (DN), and the national evening paper Aftonbladet. </p><p>The theories of discourse, agenda-setting and -framing in this study are related to the questions: what kinds of knowledge on women and men, and biological, physiological, psychological, social and cultural perspectives on sex/gender are represented; how are they described; and how do content and form contribute to the (re)production of, or change in, gender discourses? The main analytical perspectives are those about gender discourse (re)production, genres as ideological forms, and the epistemologies of journalism. </p><p> A combination of analytical strategies and methods was used: content and thematic analysis, and qualitative analysis of text and language with methodological tools from different traditions of discourse analysis. </p><p> In my study, I can see an interplay between research traditions and genre conventions in the (re)production of gender discourses. Since the news sections repeatedly choose to publish research as empiric and in the form of results, and then within that, primarily findings from medicine and the social sciences, these areas are reproduced as important and relevant, and as producers of objective, true knowledge that can be presented as simple facts. Research-related texts in culture journalism, on the other hand, follow the tradition of primarily treating research within the humanities, and nowadays also gender and queer theoretical perspectives within different disciplines. Through the genre conventions of culture journalism, this research is reproduced as something that you can reflect upon, problematize, criticize, form an opinion of, and judge.</p><p> The study also gives reason to argue that media logic and institutionalized genre conventions contribute to the reproduction of science and research as different worlds and cultures, in which the natural sciences and the humanities are found in different media spaces, and different forms of knowledge about sex/gender are given space on different conditions and in different forms. </p>

At the centre of this study lies the question of how research-related media texts contribute to the social construction of sex and gender conceptions when they use research, either as a main source, or to support or comment on specific issues and statements, from the political arena, for example. The principal aim of the study has been to analyze and problematize the ways in which different types of newspapers, genres and editorial sections reproduce, or contribute to change, in existing gender discourses. The material was collected from two Swedish newspapers during the year 2001: the national morning paper Dagens Nyheter (DN), and the national evening paper Aftonbladet. The theories of discourse, agenda-setting and -framing in this study are related to the questions: what kinds of knowledge on women and men, and biological, physiological, psychological, social and cultural perspectives on sex/gender are represented; how are they described; and how do content and form contribute to the (re)production of, or change in, gender discourses? The main analytical perspectives are those about gender discourse (re)production, genres as ideological forms, and the epistemologies of journalism. A combination of analytical strategies and methods was used: content and thematic analysis, and qualitative analysis of text and language with methodological tools from different traditions of discourse analysis. In my study, I can see an interplay between research traditions and genre conventions in the (re)production of gender discourses. Since the news sections repeatedly choose to publish research as empiric and in the form of results, and then within that, primarily findings from medicine and the social sciences, these areas are reproduced as important and relevant, and as producers of objective, true knowledge that can be presented as simple facts. Research-related texts in culture journalism, on the other hand, follow the tradition of primarily treating research within the humanities, and nowadays also gender and queer theoretical perspectives within different disciplines. Through the genre conventions of culture journalism, this research is reproduced as something that you can reflect upon, problematize, criticize, form an opinion of, and judge. The study also gives reason to argue that media logic and institutionalized genre conventions contribute to the reproduction of science and research as different worlds and cultures, in which the natural sciences and the humanities are found in different media spaces, and different forms of knowledge about sex/gender are given space on different conditions and in different forms.

Medicinteknisk utrustning (MT) har en stor och avgörande roll i dagens samhälle för att kunna utföra en patientsäker sjukvård. De senaste tekniska framstegen har försett sjukvården med otaliga skräddarsydda MT-produkter för olika behov som uppstår vid behandling av patienterna. Trots detta har vissa hälso- och sjukvårdssektorer särskilda behov som inte kan tillgodoses genom marknadens utbud. När en sådan situation uppstår, tillåter regelverket sjukvårdsverksamheter att utveckla egentillverkade produkter eller modifiera befintlig MT-utrustning för att lösa det specifika sjukvårdsproblemet. Egentillverkning av en MT-produkt är en reglerad process i enlighet med EU-förordning om MT-produkter MDR (EU 2017/745) artikel 5.5. Detta regelverk säkerställer en patientsäker och kvalitetssäkrad MT-utrustning för intern användning inom sjukvårdsverksamheten.  Karolinska Universitetssjukhuset (Karolinska) som är Nordens största sjukhus har, i enlighet med regelverket, tagit fram egna interna riktlinjer för egentillverkning av MT-produkter. Covid-19-pandemin har aktualiserat att tillämpa dessa rutiner i praktiken. Karolinska har vårdat ett stort antal Covid-19-patienter med svåra respiratoriska symptom som har krävt ett särskilt omhändertagande bland annat på intensivvårdsavdelningen (IVA).  Ett av de mest förekommande kirurgiska ingreppen på IVA-patienter under denna period har varit trakeotomi. På grund av de stora svårigheter som uppstår med att flytta patienten till vanlig operationssal har öron-näsa-halsenheten (ÖNH) på Karolinska, som ansvarar för alla kirurgiska trakeotomier på sjukhuset, behövt utföra operationen på patienten i IVA-sängen. För att utföra en mer patientsäker på-plats-operation och förbättra denna ohållbara arbetsmiljö har ÖNH-kirurger önskat och sökt ett mobilt operationsbord som kan dockas till de olika IVA-sängtyperna som finns på sjukhuset. Eftersom detta operationsbord inte fanns att köpa på marknaden har MT-mekaniska verkstaden på Karolinska utvecklat en prototyp av trakeotomibordet som uppfyller ÖNH-kirurgernas specifika behov.  I detta arbete undersöktes egentillverkning av MT-produkter inom Karolinska i samband med utveckling av trakeotomibordet. I detta avseende studerades hela processen som krävs av regelverket och Karolinskas interna föreskrifter, från behovsanalys och definition av MT-produkten till kvalitetssäkring och riskhanteringen som garanterar en godkänd MT-utrustning för intern användning inom Karolinska Universitetssjukhuset. / Medical devices have a crucial role in performing a high-quality healthcare with patient safety in focus. Recent technological advances have provided healthcare systems with countless customized medical products for the various needs that arise in the treatment of patients. Despite this, some health care sectors have special needs that cannot be met by the market supply. In such circumstances, the regulations allow healthcare providers to develop in-house production or modify existing medical equipment to solve the specific need of the medical staff. In-house production of a medical device is a detailed regulated process defined in accordance with MDR (EU 2017/745) Article 5 (5). This regulatory framework ensures a patient-safe and quality-assured medical equipment for internal use within the healthcare.  Karolinska University Hospital (Karolinska), which is the Nordic region's largest hospital, follows the regulatory praxis for in-house production of medical devices. These praxes were put into use during the Covid-19 pandemic. Karolinska had to take care of many Covid-19 patients with severe respiratory symptoms who required special care, including intensive care unit (ICU).  One of the most common surgical procedures on ICU patients during this period was tracheotomy. Due to the complications that occur in moving patients to regular operating theatre, the ear-nose-throat unit (ENT) at Karolinska, which is responsible for all surgical tracheotomies at the hospital, has had to perform operations directly on ICU beds.  To improve the quality of the operations and the surgeon's work condition, the Karolinska ENT have sought a mobile operating table with ability to be docked to various ICU beds, available at the hospital. Since this medical equipment was not available on the market, the medical engineering workshop at Karolinska has developed a prototype of the tracheotomy table that meets the specific needs of ENT surgeons. This project studies the in-house production of a medical device at Karolinska through examining the development of tracheostomy table’s prototype by medical engineering workshop. In this respect, the regulatory requirements that approve the tracheostomy table for internal use within Karolinska University Hospital, are studied.