<p>The study aimed to evaluate the information and training the stoma therapist at Uppsala University Hospital has given to patients who have recently undergone stoma surgery. The study was a descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative design. A total of 22 patients who completely or partially took care of their stomas and recently had undergone stoma surgery participated by answering a questionnaire. At discharge most of them experienced they were relatively well-informed but they wanted more information. Before the revisit they weren’t especially safe or comfortable. The participants felt they were better informed and more safe and comfortable three weeks to six months after surgery. Whether the patients had undergone a planned or acute surgery did not influence how wellinformed, safe and comfortable in stoma management they were. No differences were found regarding how safe and comfortable in stoma management the patients were related to how long time ago they underwent the operation. Patients wanted additional information about diet, intestinal function and stoma care and more practice in changing stoma materials. Recently operated stoma patients need information and training until they feel sufficiently well-informed, safe and comfortable in order to better manage their stoma at home after discharge.</p> / <p>Studien syftade till att utvärdera den information och utbildning som stomiterapeuten vid Akademiska sjukhuset har gett till patienter som nyligen genomgått en stomioperation. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med såväl kvalitativ som kvantitativ design. Sammanlagt 22 patienter som helt eller delvis skötte sin stomi och nyligen genomgått en stomioperation deltog i studien genom att svara på ett frågeformulär. Vid utskrivning upplevde de flesta av deltagarna att de var relativt välinformerade men de önskade mer information. Innan återbesöket var de varken särskilt säkra eller trygga med stomiskötseln. Patienterna upplevde att de var mer välinformerade, trygga och säkra tre veckor till sex månader efter operation. Huruvida de hade genomgått en planerad eller akut operation påverkade inte hur välinformerade, trygga och säkra på stomiskötseln de var. Det kunde inte heller påvisas någon skillnad mellan hur trygga och säkra på stomiskötseln patienterna var relaterat till hur länge sedan de genomgick operationen. Patienterna önskade ytterligare träning på att byta stomimaterial samt mer information kring kost, tarmens funktion samt stomiskötsel innan utskrivning. Nyopererade stomipatienter skulle behöva information och utbildning tills de känner sig tillräckligt välinformerade, trygga och säkra för att bättre kunna sköta sin stomi i hemmet efter utskrivning.</p>

The study aimed to evaluate the information and training the stoma therapist at Uppsala University Hospital has given to patients who have recently undergone stoma surgery. The study was a descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative design. A total of 22 patients who completely or partially took care of their stomas and recently had undergone stoma surgery participated by answering a questionnaire. At discharge most of them experienced they were relatively well-informed but they wanted more information. Before the revisit they weren’t especially safe or comfortable. The participants felt they were better informed and more safe and comfortable three weeks to six months after surgery. Whether the patients had undergone a planned or acute surgery did not influence how wellinformed, safe and comfortable in stoma management they were. No differences were found regarding how safe and comfortable in stoma management the patients were related to how long time ago they underwent the operation. Patients wanted additional information about diet, intestinal function and stoma care and more practice in changing stoma materials. Recently operated stoma patients need information and training until they feel sufficiently well-informed, safe and comfortable in order to better manage their stoma at home after discharge. / Studien syftade till att utvärdera den information och utbildning som stomiterapeuten vid Akademiska sjukhuset har gett till patienter som nyligen genomgått en stomioperation. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med såväl kvalitativ som kvantitativ design. Sammanlagt 22 patienter som helt eller delvis skötte sin stomi och nyligen genomgått en stomioperation deltog i studien genom att svara på ett frågeformulär. Vid utskrivning upplevde de flesta av deltagarna att de var relativt välinformerade men de önskade mer information. Innan återbesöket var de varken särskilt säkra eller trygga med stomiskötseln. Patienterna upplevde att de var mer välinformerade, trygga och säkra tre veckor till sex månader efter operation. Huruvida de hade genomgått en planerad eller akut operation påverkade inte hur välinformerade, trygga och säkra på stomiskötseln de var. Det kunde inte heller påvisas någon skillnad mellan hur trygga och säkra på stomiskötseln patienterna var relaterat till hur länge sedan de genomgick operationen. Patienterna önskade ytterligare träning på att byta stomimaterial samt mer information kring kost, tarmens funktion samt stomiskötsel innan utskrivning. Nyopererade stomipatienter skulle behöva information och utbildning tills de känner sig tillräckligt välinformerade, trygga och säkra för att bättre kunna sköta sin stomi i hemmet efter utskrivning.

No description available.

Bakgrund: Den högteknologiska miljön har tidigare beskrivits som svår för patienter att förstå och att den kan te sig skrämmande. Den kan utgöra en barriär mellan specialistsjuksköterskan och patienten. Patienters relationer till specialistsjuksköterskor kan bidra till patienters trygghet. Att trygghet och miljö är en del av vårdandet av patienter belyses även i vårdteori. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att inge trygghet till patienter i en högteknologisk miljö. Metod: Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats. Tio specialistsjuksköterskor inom anestesi (n=5) och intensivvård (n=5) intervjuades med semistrukturerade öppna frågor. Analysen utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att specialistsjuksköterskors erfarenheter av att inge trygghet till patienter sker genom att kommunicera med patienter och att värna om patienter. Slutsats: Information till patienter kan främja trygghet, det är viktigt att anpassa information. Genom att se patienter kan trygghet skapas, det kan ske genom att visa närvaro, individuellt bemötande, genom positiva budskap och genom delaktighet. Bemötande av patienter spelar en viktig roll för patienters trygghet. Specialistsjuksköterskans uppträdande kan bidra till trygghet. Patienter vill ha olika mängd kontroll. Specialistsjuksköterskor kan mötas av patienter de inte når fram till. Genom att skapa en lugn och trygg miljö kan patienter skyddas från obehagliga intryck. / Background: Highly technical environment has been described as difficult to understand for patients and that it could be frightening. It could pose as a barrier between nurse specialist and patients feeling of safety. Safety and environment is a part of caring and is highlighted in nursing theories. Aim: To describe nurse specialists experiences of making patients feeling safe in a highly technical environment. Method: Qualitative interviews with an inductive approach. The data consisted of ten semi-structured interviews with nurse anesthetist (n=5) and intensive care nurses (n=5). The analysis was conducted with a qualitative content analysis. Results: The result showed that nurse specialists experiences of providing safety to patients are done by communicating with patients and care for patients. Conclusion: Information can promote patient safety, it is important to adjust information. By seeing patient safety can emerge, which can be done by being present, individual treatment, by positive messages and participation. Behavior can promote patient safety. Patients differ in need to maintain control. Nurse specialists can meet with patients they cannot reach. By creating a calm and safe environment patients can be protected from disturbing impressions.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskors utbildningsnivå har betydelse för patientsäkerheten på kirurgiska vårdavdelningar. I Sverige är rollen som specialist-sjuksköterska inom kirurgisk vård ganska okänd och antalet specialistsjuksköterskor inom denna specialitet är få.Syfte: Syftet var att beskriva vilka förväntningar specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård har på sin yrkesroll samt att ta del av och beskriva deras erfarenheter av att arbeta som specialistsjuksköterskor.Metod: Kvalitativ studie med deskriptiv design. Specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård (n=29) från fem olika sjukhus deltog i studien. Urvalet gjordes med bekvämlighetsurval. För datainsamling användes ett studiespecifikt formulär med öppna frågor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: Specialistsjuksköterskornas förväntningar på yrkesrollen var att med sin kompetens kunna vara en tillgång för kollegor och patienter. De beskrev att deras kompetens behövs på vårdavdelningarna, både i det kliniska arbetet och i förbättringsarbeten. Specialistsjuksköterskorna upplevde varierande grad av stöd från chefer och kollegor. De beskrev även att det är viktigt att tydliggöra yrkesrollen.Slutsats: Specialistsjuksköterskors kompetens gör skillnad, både direkt i patientvården och indirekt via förbättringsarbeten. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att tydliggöra yrkesrollen till exempel genom en kompetensbeskrivning, och möjlighet att söka tjänster eller förordnanden som specialistsjuksköterska. För att utvecklas professionellt behöver specialistsjuksköterskor en ledning som tror på yrkesrollen och stöd från arbetsgruppen. / Background: Several studies show that nurses’ educational level has impact on patient safety in surgical wards. In Sweden the role of the clinical nurse specialist in surgical care is quite unknown and the numbers of clinical nurse specialists are few.Aim: The aim was to describe the expectations clinical nurse specialists in surgical care have on their professional role and to explore their experiences of their work.Method: A qualitative study with a descriptive design. A convenient sample of clinical nurse specialists in surgical care (n = 29) from five different hospitals participated in the study. A study specific questionnaire with open ended questions was used for data collection. The narrative data was analyzed using a qualitative content analysis.Result: The clinical nurse specialists’ expectations of their professional role were to be able to support and contribute with their competence in clinical practice. They described that their competence is needed in clinical work as well as in the quality improvement work in the surgical ward. Furthermore, the nurses described that they received varying levels of support in their new position from managers and colleagues. The clinical nurse specialists pointed out the importance of clarifying the role.Conclusion: The competence of the clinical nurse specialist makes a difference in patient care and in quality improvement work in the surgical ward. It is important to continue the process to clarify the role and to develop national guidelines. In the professional development the clinical nurse specialist needs to be supported by the managers as well as the colleagues.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(人間健康科学) / 甲第22838号 / 人健博第80号 / 新制||人健||6(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科人間健康科学系専攻 / (主査)教授 若村 智子, 教授 任 和子, 教授 武藤 学 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Human Health Sciences / Kyoto University / DFAM

Access to healthcare is needed and wanted by people of all ages and especially by those of the older population. The number of people in the 65 years of age and older population is rapidly growing with their needs expected to have a significant impact on the existing healthcare system and healthcare providers. The impact will be critical given the severe shortage of healthcare providers, especially of nurses and the rate of services being more often provided in non-hospital settings. The objectives of the study were to discover the plans of graduating nursing students as they choose their first place of employment, if they have future plans to pursue a nursing advance practice degree, and if they are very happy with their decision to become a nurse. Data for the study were obtained from a questionnaire presented to senior graduating nursing students. The findings were: (a) Most students prefer a hospital setting. (b) Younger students are three times as likely to seek out the hospital, and 1/3 of the students seek out the hospital setting because they were encouraged to become a nurse. (c) About 70% of the students want to work with their friends while 1/3 will seek the hospital worksite, as it is perceived as being the strongest resource in paying back loans. (d) Nearly 87% are considering the nursing advance practice role, and 52% have interest in the nurse practitioner role. The majority of students identified as very happy with their decision to become a nurse. This study provided insight for schools of nursing as they make curriculum decisions and to businesses as they learn of the preferences and plans of the new emerging nurses.

Bakgrund: Operationsteamet består av olika professioner som innehar unika kompetenser och kunskaper som behövs för en patientsäker vård. Operationssjuksköterskan har en viktig roll i teamet och bör använda sin kunskap och värna om sin yrkesroll för att kunna upprätthålla patientsäkerheten. Kommunikationsbrist, dålig arbetsmiljö och stor personalomsättning är de vanligaste orsaker till icke fungerande samverkan i teamet internationellt.   Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete i en operationssal.    Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Sökorden togs fram med hjälp av PEO-modellen. Dataanalysen genomfördes utifrån Bettany-Saltikov &amp; McSherry’s 9-stegs modell, som baseras på en metasyntes.     Resultat: Studiens resultat grundar sig i analyser av 19 vetenskapliga artiklar. Faktorer som påverkar teamarbetet, enligt operationssjuksköterskorna presenteras i tre huvudteman. Första huvudtemat är Teamets funktion med subteman Samarbete och beteenden i teamet och Ledarroll i teamet. Andra temat är Kommunikation med subteman Teamets kommunikationsförmåga, Informationsutbyte inom teamet och Kommunikationsverktyg. Tredje huvudtemat är Arbetsmiljö med subteman Organisationens ansvar och Öppet arbetsklimat.   Slutsats: Teamets samverkan är viktig då operationsmiljön är komplex. Resultatet visar att god kommunikation och respekt för varandras yrkeskompetenser främjar teamarbetet och därmed ökar patientsäkerheten. / Background: In an operating room, the surgical team is made up of a variety of professionals with specialized knowledge. The theatre nurse has an important role in the team and should use her knowledge and protect her professional role to maintain patient safety. On an international level, high staff turnover, lack of communication and poor working environment is the most common reasons of non-functioning collaboration in the team.    Aim: The aim was to describe the theatre nurse’s experiences of teamwork in the operating room.   Methods: The study is a systematic review with an inductive approach. The article search was performed in the databases Cinahl and PubMed. The keywords were generated using the PEO-model. Bettany- Saltikov &amp; McSherry’s 9-step model, which is based on a meta-synthesis, was used to analyze the data.     Results: The study's findings are based on a review of 19 research literature. The factors that affecting teamwork, according to theatre nurses, is presented in three themes. The first main theme is the Team's function with subthemes Collaboration and behaviors in the team and Leadership role in the team. The second theme is Communication with subthemes The team's communication ability, Information exchange within the team and Communication tools Third theme is. Work environment with subthemes Organization responsibility and Open work climate.   Conclusions: The collaboration in the team is important as the operating environment is complex. The results shows that good communication, respect for each other’s professional competencies promotes teamwork and thereby increases patient safety.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan har ansvar för patientsäkerheten och aseptiken på operationssalen. Långa operationsköer och brist på operationssjuksköterskor gör att behovet av operationssjuksköterskor och handledare är stort. Det ställs stora krav på operationssjuksköterskan som handledare att tillgodose studenternas, operationsavdelningens och framförallt patienternas behov i den perioperativa vården. Syfte: Syftet är att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av att handleda operationssjuksköterskestudenter och nyutexaminerade operationssjuksköterskor in i det nya yrket. Metod: Kvalitativ studie där datainsamling och analys skedde via frågeformulär med grund i Critical incident technique. Deltagarnas erfarenheter och upplevelser analyserades. Resultat: Resultatet redovisas i form av huvudområdet; Tillit, tre kategorier; Skapa förutsättningar för handledning, Relationen samt Personlig utveckling med tillhörande subkategorier. Varje kategori presenteras i löpande text med ett antal belysande citat. Operationssjuksköterskan beskriver både positiva och negativa erfarenheter av handledning som innefattar tid, kommunikation, motivation och utveckling. Handledarutbildning och stöd från ledningen var några faktorer som påverkade handledningen. Slutsats: Att vara handledare är komplext, utmanande och givande. Med rätt förutsättningar blir handledning positivt för både handledare och student och bidrar till en kvalitativ och säker operationssjukvård. / Background: The operating room nurse is responsible for patient safety and aseptics in the operating room. The long wait for an operation and lack of operating room nurses creates a great need for operating room nurses and their preceptors. It’s demanding for mentors to fulfill the needs of student nurses, the operating department and foremost patient needs in perioperative care. Aim: The aim of this study was to describe operating room nurses’ experiences from mentoring operating room student nurses and newly qualified operating room nurses on their path into a new profession. Method: A qualitative study in which collection of data and analysis was carried out through a questionnaire taken shape from Critical incident technique. The result is shown in the form of a main theme and three categories with attached subcategories. Each category contains analyzing text with a series of quotes. Result: Operating room nurses describing both positive and negative experiences from mentoring including time, communication, motivation and development. Conclusion: Acting as a mentor is complex, challenging and rewarding. Under the right circumstances mentoring has a positive impact on both mentor and student and contributes to safe and high quality surgical care.

Bakgrund: Akutsjuksköterskan är specialiserad inom akutsjukvård och jobbar företrädesvis på en akutmottagning och bedriver där högkvalificerad akutsjukvård. Akutsjuksköterska som specialistutbildning är i sammanhanget en förhållandevis ny utbildning och adekvat forskning kring just akutsjuksköterskans inverkan på den utförda vården saknas således. Syfte: Syftet var att studera akutsjuksköterskors upplevelser av hur specialistkompetensen påverkar vårdandet på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård intervjuades från tre olika akutmottagningar i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av manifest innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades och beskriver akutsjuksköterskans upplevelse av hur specialistkompetensen påverkar vårdandet: Reell eller formell kunskap, förändrad syn på vårdandet och trygg i sin yrkesroll. Slutsats: Akutsjuksköterskans specialistkompetens skapar trygghet i yrkesrollen samt leder till att akutsjuksköterskan ser helheten, både sett ur ett patientperspektiv och ett organisatoriskt perspektiv. Erfarenhet kan i viss mån kompensera för specialistutbildning. Dock behövs mer forskning gällande hur akutsjuksköterskans kompetens påverkar vårdandet. / Background: Emergency nurse is a nurse who is specialized in emergency healthcare and preferably work in a emergency room and conduct highly qualified healthcare. Emergency nurse is in context a relatively new training and therefor there is a lack of research regarding how emergency nursing impact the health care. Aim: The aim was to study emergency nurses’ experience of how their specialist competence affects care in an emergency department. Methods: A qualitative interview study with an inductive approach. Ten specialist nurses in emergency care were interviewed from three different emergency departments in southern Sweden. The material that were colleceted were analyzed with Graneheim och Lundmans description of manifest content analysis. Findings: Three different categories were identified and describes how emergency nursing impact the health care: Real or formal competence, a changed view on the overall health care and confident in his role. Conclusions: Emergency nurses has an overall positive impact on the emergency nurse and creates comfort in the professional role. The emergency nurse sees the whole patient both from a patient perspectiv and from an organizational perspective. Experience can in some extent make up the lack of specialist training.  However more research is needed on how emergency nurses impact the overall health care.