No description available.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskors utbildningsnivå har betydelse för patientsäkerheten på kirurgiska vårdavdelningar. I Sverige är rollen som specialist-sjuksköterska inom kirurgisk vård ganska okänd och antalet specialistsjuksköterskor inom denna specialitet är få.Syfte: Syftet var att beskriva vilka förväntningar specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård har på sin yrkesroll samt att ta del av och beskriva deras erfarenheter av att arbeta som specialistsjuksköterskor.Metod: Kvalitativ studie med deskriptiv design. Specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård (n=29) från fem olika sjukhus deltog i studien. Urvalet gjordes med bekvämlighetsurval. För datainsamling användes ett studiespecifikt formulär med öppna frågor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: Specialistsjuksköterskornas förväntningar på yrkesrollen var att med sin kompetens kunna vara en tillgång för kollegor och patienter. De beskrev att deras kompetens behövs på vårdavdelningarna, både i det kliniska arbetet och i förbättringsarbeten. Specialistsjuksköterskorna upplevde varierande grad av stöd från chefer och kollegor. De beskrev även att det är viktigt att tydliggöra yrkesrollen.Slutsats: Specialistsjuksköterskors kompetens gör skillnad, både direkt i patientvården och indirekt via förbättringsarbeten. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att tydliggöra yrkesrollen till exempel genom en kompetensbeskrivning, och möjlighet att söka tjänster eller förordnanden som specialistsjuksköterska. För att utvecklas professionellt behöver specialistsjuksköterskor en ledning som tror på yrkesrollen och stöd från arbetsgruppen. / Background: Several studies show that nurses’ educational level has impact on patient safety in surgical wards. In Sweden the role of the clinical nurse specialist in surgical care is quite unknown and the numbers of clinical nurse specialists are few.Aim: The aim was to describe the expectations clinical nurse specialists in surgical care have on their professional role and to explore their experiences of their work.Method: A qualitative study with a descriptive design. A convenient sample of clinical nurse specialists in surgical care (n = 29) from five different hospitals participated in the study. A study specific questionnaire with open ended questions was used for data collection. The narrative data was analyzed using a qualitative content analysis.Result: The clinical nurse specialists’ expectations of their professional role were to be able to support and contribute with their competence in clinical practice. They described that their competence is needed in clinical work as well as in the quality improvement work in the surgical ward. Furthermore, the nurses described that they received varying levels of support in their new position from managers and colleagues. The clinical nurse specialists pointed out the importance of clarifying the role.Conclusion: The competence of the clinical nurse specialist makes a difference in patient care and in quality improvement work in the surgical ward. It is important to continue the process to clarify the role and to develop national guidelines. In the professional development the clinical nurse specialist needs to be supported by the managers as well as the colleagues.

Access to healthcare is needed and wanted by people of all ages and especially by those of the older population. The number of people in the 65 years of age and older population is rapidly growing with their needs expected to have a significant impact on the existing healthcare system and healthcare providers. The impact will be critical given the severe shortage of healthcare providers, especially of nurses and the rate of services being more often provided in non-hospital settings. The objectives of the study were to discover the plans of graduating nursing students as they choose their first place of employment, if they have future plans to pursue a nursing advance practice degree, and if they are very happy with their decision to become a nurse. Data for the study were obtained from a questionnaire presented to senior graduating nursing students. The findings were: (a) Most students prefer a hospital setting. (b) Younger students are three times as likely to seek out the hospital, and 1/3 of the students seek out the hospital setting because they were encouraged to become a nurse. (c) About 70% of the students want to work with their friends while 1/3 will seek the hospital worksite, as it is perceived as being the strongest resource in paying back loans. (d) Nearly 87% are considering the nursing advance practice role, and 52% have interest in the nurse practitioner role. The majority of students identified as very happy with their decision to become a nurse. This study provided insight for schools of nursing as they make curriculum decisions and to businesses as they learn of the preferences and plans of the new emerging nurses.

Licentiatavhandlingens övergripande syfte var att studera konsekvenser av ökad akademisering och akademiskt lärande inom Svensk specialist-sjuksköterskeutbildning efter genomförande av ny utbildningsreform enligt Bologna. Bakgrund: Specialistsjuksköterskor förväntas i dagens hälso– och sjukvård att kunna bedriva en patientsäker och evidensbaserad vård, vilket kräver akademisk kompetens. Utbildningen till specialistsjuksköterska fördes i och med Bolognaprocessens införande i Sverige 2007 till avancerad utbildningsnivå. Både yrkesexamen och akademisk examen (magisterexamen) skulle inkluderas och integreras i samma utbildning. Detta medförde en förändring från en ämnesinriktad (samlingskodsinriktad) läroplan till en läroplan som syftar till att integrera ämnen (integrationskodsinriktad). Förutom ämnesintegrering skulle yrkesspecifika mål integreras med akademiska mål. Metod: Artikel I genomfördes i form av ett didaktiskt aktionsforskningsprojekt som pågick under 2½ år. En projektledningsgrupp (n=15-18) från fem lärosäten bildades. Denna grupp har aktivt deltagit i hela aktionsforskningsprocessen och vid projektmöten. Vid varje lärosäte utsågs en projektansvarig som ansvarade för den lokala aktionsforskningsprocessen. Dessa personer samlande in data i form av kursplaner, utbildningsplaner, studiehandledningar, minnesanteckningar från lärarmöten och möten med vårdverksamheter samt minnesanteckningar från forskargruppensmöten. Analys har gjorts med hjälp av konstant komparativ analysmetod. I artikel II användes konstruktivistisk Grounded Theory för att samla in och analysera data. Datainsamlingen påbörjades utifrån specialistsjuksköterskestudenters svar på en enkäts öppna fråga (n=120) i samband med utbildningens avslutning 2009 och 2010. Enkätsvaren reste frågor om specialistsjuksköterskans akademiska lärande. För att inhämta en djupare förståelse genomfördes intervjuer med specialistsjuksköterskor (n=12) som yrkesarbetat mellan 5 och 12 månader efter sin examen. Intervjuerna genomfördes från juni till oktober 2011. Avslutningsvis jämfördes svaren på den öppna enkätfrågan med analysen av intervjuerna. Resultat: Vid utbildningsreformens införande fanns pedagogiska motsättningar och didaktiska svårigheter som gav upphov till spänningsförhållanden mellan vårdutveckling, forskning, yrkesspecifika mål och akademiska mål. Spänningsförhållanden framkom också när specialistsjuksköterskorna inte erfor att deras akademiska kompetens tillvaratogs och värderades i vårdverksamheten. När stöd inte fanns för akademiskt lärande uppkom villrådighet och specialistsjuksköterskorna blev ambivalenta över om akademiskt lärande var meningsfullt. För att främja meningsfullt akademiskt lärande framhåller deltagarna betydelsen av samverkan och gemensamma arenor mellan lärosäten och vårdverksamhet där nyttoaspekten med akademiskt lärande tydliggörs. De spänningsförhållanden som framkommer var av både positiv och negativ karaktär.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

Qualified nurses cannot perform tasks and procedures with confidence due to ineffective mentoring by a clinical nurse during training. Effective mentoring by the clinical nurse, with an additional accredited qualification in his/her field should assist in the development and confidence of the student nurse. The purpose of this study was to explore the learner’s experience of mentoring and facilitation by the clinical nurse, challenges and their view of the clinical nurse, and if this could be a predictive factor to their level of an independent nurse practitioner at the end of training. A non-experimental, descriptive qualitative design was used to identify the experience of the students and newly qualified nurses regarding the amount and quality of facilitation given by the clinical nurse in practice. The research population consisted of all categories of student nurses currently in training as well as qualified nurses within the past year from different facilities. An online semi-structured questionnaire survey was distributed among 45 participants and feedback received by 32 anonymous participants in the public and private sector. The findings of the study indicated that not all newly qualified nurses are able to practice as independent nurses, there’s a lack in mentoring and facilitation by clinical nurses during training and that a clinical nurse should have an additional qualification to better the learner experience. / Health Studies / M.A. (Nursing science)

Background: ADHD and autism are two of the most common disabilities in the neuropsychiatric spectra. The symptoms of ADHD and autism are different based on gender and women belong to a risk group that have an increased risk of getting misdiagnosed. The consequences of a missed or delayed diagnosis causes suffering for both the individual and society. Aim: To explore women’s experiences of getting diagnosed with ADHD or autism as adults. Method: Literature study with a systematic approach. Based on the Tidal model, a qualitative content analysis with a deductive approach according to Elo and Kyngäs has been used. Results: The results are presented using three predetermined main categories, whilst the subcategories are based on an inductive approach. The results showed that the women’s experiences of receiving a diagnosis in adulthood mostly included positive feelings such as feeling of belonging, acceptance and increased self-esteem. However negative feelings such as doubt about the identity, stigmatization and mistrust towards the healthcare system emerged.  Conclusion: A diagnosis in adulthood causes mixed feelings and a need for support from the healthcare system. Lack of support leads to worsening of the mental health.

Introduction. L’ostéoporose est une maladie chronique habituellement asymptomatique jusqu’à ce qu’il y ait fracture de fragilisation (FF). Ces fractures engendrent des coûts importants dont une partie pourrait être évitée par la prise en charge de ces patients pour l’ostéoporose. L’implantation d’un programme de prévention des fractures subséquentes géré par des infirmières en orthopédie pourrait permettre de parer à ces problèmes. Objectifs. L’objectif principal de ce projet était de déterminer si une infirmière peut gérer de façon efficace et sécuritaire un service de liaison pour fracture. Méthode. Les décisions cliniques d’infirmières entre 2010 et 2012 pour 525 patients d’un service de liaison pour fracture à l’étude ont été évaluées par deux médecins spécialistes indépendants avec expertise dans les soins pour l’ostéoporose. Résultats. Les infirmières ont pu identifier la totalité des sujets à risque et référer 26.7% de ceux-ci à un spécialiste. L’accord entre chacun des évaluateurs et les infirmières était de >97%. Les évaluateurs ont donné les mêmes réponses à >96% pour chaque type de décision et le niveau d’accord inter-juge était presque parfait (AC1 >0.960). Aucune référence n’a été jugée inutile. Les comorbidités majeures ont toutes été prises en charge. Conclusion. L’accord élevé entre les décisions cliniques des infirmières et des médecins évaluateurs démontre que la prise en charge par une infirmière est sécuritaire et recommandable pour les patients avec FF. Ce type d’intervention pourrait contribuer à résoudre les problèmes d’accessibilité aux soins chez les patients avec fragilité osseuse, ainsi qu’à diminuer le fardeau économique que représente le traitement des FF pour la société. / Introduction. Osteoporosis is a chronic condition which is usually asymptomatic until a fragility fracture (FF) occurs. These fractures lead to increased morbidity and mortality in patients. Moreover, a major care gap exists in the investigation for bone fragility and initiation of treatment for individuals who sustain a FF. The implementation of a subsequent fracture prevention program managed by nurses could be the key in resolving these problems. Objectives. The main objective of this project was to determine if a nurse can manage safely and efficiently a fracture liaison service (FLS). Methods. Clinical decisions of nurses for 525 subjects in a studied FLS between 2010 and 2012 were assessed by two independent physicians with expertise in osteoporosis treatment. Results. The nurses succeeded in identifying all patients at risk and referred 26.7% of patients to a specialist. Thereby, they managed 73.3% of subjects with FF. No needless referrals were made according to both physicians. Agreement between each evaluator and the nurses was of >97%. Physicians’ decisions were the same in >96% for each type of decision and AC1 coefficient was of >0.960 (almost perfect level of agreement). All major comorbidities were adequately managed. Conclusion. High agreement between nurses and physicians’ clinical decisions indicate that the management by a nurse of a FLS is safe and recommended for patients with FF. This kind of intervention could help resolve the existing care gap in osteoporosis care as well as the societal economic burden associated with treatment of FF.