Licentiatavhandlingens övergripande syfte var att studera konsekvenser av ökad akademisering och akademiskt lärande inom Svensk specialist-sjuksköterskeutbildning efter genomförande av ny utbildningsreform enligt Bologna. Bakgrund: Specialistsjuksköterskor förväntas i dagens hälso– och sjukvård att kunna bedriva en patientsäker och evidensbaserad vård, vilket kräver akademisk kompetens. Utbildningen till specialistsjuksköterska fördes i och med Bolognaprocessens införande i Sverige 2007 till avancerad utbildningsnivå. Både yrkesexamen och akademisk examen (magisterexamen) skulle inkluderas och integreras i samma utbildning. Detta medförde en förändring från en ämnesinriktad (samlingskodsinriktad) läroplan till en läroplan som syftar till att integrera ämnen (integrationskodsinriktad). Förutom ämnesintegrering skulle yrkesspecifika mål integreras med akademiska mål. Metod: Artikel I genomfördes i form av ett didaktiskt aktionsforskningsprojekt som pågick under 2½ år. En projektledningsgrupp (n=15-18) från fem lärosäten bildades. Denna grupp har aktivt deltagit i hela aktionsforskningsprocessen och vid projektmöten. Vid varje lärosäte utsågs en projektansvarig som ansvarade för den lokala aktionsforskningsprocessen. Dessa personer samlande in data i form av kursplaner, utbildningsplaner, studiehandledningar, minnesanteckningar från lärarmöten och möten med vårdverksamheter samt minnesanteckningar från forskargruppensmöten. Analys har gjorts med hjälp av konstant komparativ analysmetod. I artikel II användes konstruktivistisk Grounded Theory för att samla in och analysera data. Datainsamlingen påbörjades utifrån specialistsjuksköterskestudenters svar på en enkäts öppna fråga (n=120) i samband med utbildningens avslutning 2009 och 2010. Enkätsvaren reste frågor om specialistsjuksköterskans akademiska lärande. För att inhämta en djupare förståelse genomfördes intervjuer med specialistsjuksköterskor (n=12) som yrkesarbetat mellan 5 och 12 månader efter sin examen. Intervjuerna genomfördes från juni till oktober 2011. Avslutningsvis jämfördes svaren på den öppna enkätfrågan med analysen av intervjuerna. Resultat: Vid utbildningsreformens införande fanns pedagogiska motsättningar och didaktiska svårigheter som gav upphov till spänningsförhållanden mellan vårdutveckling, forskning, yrkesspecifika mål och akademiska mål. Spänningsförhållanden framkom också när specialistsjuksköterskorna inte erfor att deras akademiska kompetens tillvaratogs och värderades i vårdverksamheten. När stöd inte fanns för akademiskt lärande uppkom villrådighet och specialistsjuksköterskorna blev ambivalenta över om akademiskt lärande var meningsfullt. För att främja meningsfullt akademiskt lärande framhåller deltagarna betydelsen av samverkan och gemensamma arenor mellan lärosäten och vårdverksamhet där nyttoaspekten med akademiskt lärande tydliggörs. De spänningsförhållanden som framkommer var av både positiv och negativ karaktär.