Många av de patienter som vårdas på somatiska avdelningar lider också av samtidig psykisk ohälsa. Det innebär att det finns behov av kunskap att bemöta dessa patienter hos sjuksköterskor på somatiska avdelningar. Behovet av en utökad kompetens hos sjuksköterskor i den somatiska sjukvården ökar i takt med den ökade psykiska ohälsan i världen. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur sjuksköterskor upplever att möta patienter med psykisk ohälsa inom somatisk sjukvård. Med hjälp av en litteraturöversikt har vi studerat 8 artiklar, och utifrån dem sammanställt ett resultat. I resultatet presenteras 3 kategorier: attityder, kompetens och faktorer i organisationen med tillhörande 7 underkategorier. Det framgår att sjuksköterskor på somatiska avdelningar har stora kunskapsbrister när det kommer till psykisk ohälsa. Vidare har det lett till rädsla för att göra fel och en känsla av att inte vara tillräcklig. Sjukvården är också påverkad negativt av samhällets stigmatisering mot personer med psykisk ohälsa. Men med hjälp av bland annat en bredare grundutbildning, med inkluderad utbildning i att bemöta patienter med samtidig somatisk sjukdom och psykisk ohälsa, kan både sjuksköterskan och patient få en positiv syn på mötet.

Denna rapport syftar till att besvara frågan om det är nödvändigt att göra omfördelningar av befintliga IT-resurser för att erhålla största möjliga nytta med application service provider-modellen (ASP-modellen). Rapporten besvarar även frågan om hur IT-avdelningens fokus hos en ASP-kund påverkats av det nya arbetssättet. De svar som presenteras i rapporten visar på att en omfördelning av IT-resurserna kan vara en bidragande orsak till att införandet av ASP anses lyckat. Vidare påvisar rapporten att efter att ASP införts försvinner vanligtvis en del av de tekniska arbetsuppgifterna och undersökningen som gjorts pekar mot att IT-avdelningen får ansvar för att ta fram krav för vidare samarbete med ASPn. Ansvaret yttrar sig genom att någon på företaget får ansvaret för att kontrollera om leverantören håller de servicenivåer som kontraktet fastställer. Slutligen pekar denna undersökning på att införandet av ASP-modellen inte medför att IT-avdelningen får ökat ansvar för att upprätta visioner och strategier för användandet av ASP-tjänster.

Conect AB wants to know how they can use ITIL in their organization. Right now their company is in an expansive phase and needs a more structured way to work. They have been thinking of improving their way of work for several years but haven’t had the time to do so. Now they have realized they need to work more efficiently to able to grow further. ITIL is a collection of best practices. ITIL’s purpose is to help IT organizations to get more organized to de able to benefit the business in a better way. ITIL is developed by OGC (Office Goverment of Commerce) in England. With the help ITIL you can structure your work better and there by increase the efficiency of the IT process. ITIL is divided I several processes and each one of them have their own purpose. That makes everyone’s duties clear. The central parts of ITIL are Service Support and Service Delivery that gives an overview of how to work in an IT organization. The information about ITIL that has been acquired through previous courses at School of Engineering in Jönköping. Some books about ITIL were used to furthermore gather information. The information about how Conect AB work has been put together through several interviews with the supervisor at the company. A survey was sent to several of their customers, which of three of them replied. This provided a good idea about how Conect AB works today. At the moment the company doesn’t have a helpdesk system to handle incoming incidents. This is considered as the weakest part for the moment. A helpdesk system could improve the efficiency of their work a lot. To handle the incoming incidents in a correct way Conect AB will need to build a helpdesk, instead of letting the customers call the technicians directly. If they choose to implement the advices given to improve them, they will probably be able to expand even more. The time saved by the improvements can be used more efficient. This will allow the costumer relations to increase. / Conect AB vill veta hur de kan använda ITIL i deras organisation. De befinner sig just nu i en expansiv fas och behöver ett mer strukturerat arbetssätt. De har funderat i flera år på att förbättra sitt arbetssätt men har inte haft tid att göra detta. De har nu insett att de måste effektivisera sitt arbetssätt om de skall kunna växa. ITIL är samling av de så kallade ”best practices” som betyder ungefär bra erfarenheter. ITIL ska hjälpa IT–organisationer med att bli mer organiserade och att öka sin nytta för affärsverksamheten. ITIL är framtaget av OGC (Office Goverment of Commerce) i England. Med hjälp av ITIL kan man strukturera sitt arbetssätt bättre och därmed öka effektiviteten på IT-processen. ITIL är indelat i flera processer, var och en med sina speciella uppgifter så att alla vet vad de ska göra. De centrala delarna i ITIL är Service Support och Service Delivery som på ett övergripande sätt beskriver hur man kan jobba i en IT-organisation. Informationen om ITIL till det här arbetet har införskaffats genom tidigare kurser på Tekniska Högskolan i Jönköping. Dessutom har böcker använts med anknytning till ITIL. Informationen om Conect AB:s arbetssätt har sammanställts genom återkommande besök och samtal med handledaren hos uppdragsgivaren. Dessutom gjordes en enkättundersökning mot företagets kunder varav tre svarade. Genom detta skapades det en bra bild över hur Conect AB arbetar. För närvarande har firman inte något ärendehanteringssystem för inkommande ärenden. Detta ses som den största bristen idag. Ett ärendehanteringssystem skulle effektivisera deras arbetssätt väsentligt. För att kunna hantera ärendehanteringen på ett korrekt sätt måste en helpdesk upprättas istället för att tekniker har hand om kundkontakten. Om företaget kommer att implementera förbättringsförslagen kommer de förmodligen att kunna få utrymme för att expandera. Vinsterna består i tidsbesparingar som kan användas mer effektivt. Dessutom kan man öka kundnöjdheten mot företaget.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är det viktigt att respektera patientens personliga förväntningar och mål för att uppnå goda behandlingsresultat och för att patienterna ska känna sig tillfreds med den vård de erhåller. Sjuksköterskan bör underlätta för patienter att kommunicera om sina besvär, stödja patienten att analysera destruktivt beteende, stödja patienten att skapa en normal daglig livsföring samt främja patientens integritet och egenvård. Trots detta upplever inte patienterna att detta uppfylls alla gånger. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka patienter med psykisk ohälsa med fokus på deras upplevelser av vården på psykiatriska vårdavdelningar.  Metod: I denna litteraturöversikt har författarna använt tio vetenskapliga artiklar för att besvara syftet. Dessa har granskats för att förstå skillnader och likheter och sedan delats in i teman. Resultat: Tre teman och tre underteman påvisades i denna litteraturöversikt. Ett tema var patienters upplevelser av att bli eller inte bli behandlad med respekt med undertemana patienters upplevelser av stigmatisering samt patienters upplevelser av vårdande miljö. Det andra temat var upplevelser av personalens förhållningssätt med undertemat patienters upplevelser av vårdande relationer. Det tredje och sista temat var patienters upplevelser av trygghet. Diskussion: I diskussionen diskuterar författarna patienters upplevelser på psykiatriska vårdavdelningar samt hur dessa påverkar dem. Författarna kom fram till fyra områden; patienters upplevelser av maktlöshet vid stigmatisering, vårdandets och miljöns påverkan på känslor av trygghet, självbestämmandets betydelse samt betydelsen av delaktighet. Dessa områden diskuterades och jämfördes med befintlig forskning och knöts an till Phil Barkers tidvattenmodell. / Background: In psychiatric care, it is important to respect the patients’ personal expectations and goals in order to achieve good treatment outcomes and to make patients feel satisfied with the care. The nurse should help patients to communicate about their inconveniences, support the patient to analyze destructive behaviors, support the patient to create a normal daily life routine and promote patients’ integrity and self-care. However, patients do not experience this in psychiatric care. Aim: The aim of this literature review was to explore patients with mental illness focusing on their experiences of care in psychiatric care units. Method: In this literature review the authors used ten scientific papers to answer the aim of the review. These articles have been examined to understand differences and similarities and then the authors performed a thematic analysis. Results: Three themes and three subthemes were identified in this literature review. The first theme was patients’ experiences of being or not being treated with respect with the associated subthemes patients’ experiences of stigmatization and patients’ experiences of the health care environment. The second theme was the experience of the staff's attitude with the associated subtheme patients’ experiences of caring relationship. The third and last theme was patients’ experiences of safety. Discussion: The authors discussed patients' experiences in psychiatric care units and how these experiences affect the patients. The discussion emphasized four areas; patients experiences of powerlessness in stigmatization, the healthcare’s and the environment's impact on feelings of safety, the importance of self-determination and the importance of participation. These areas were discussed and compared to existing research and also linked to Phil Barker's tidal model.

Bakgrund: Varje år drabbas 38,2% av människorna i Europa av någon form av psykisk ohälsa. De vanligaste tillstånden är depression och ångestsyndrom. Den vanligaste anledningen i Sverige till sluten vård är psykisk ohälsa i åldern 15–44 år. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att bli vårdad på slutna psykiatriska avdelningar bland personer med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på åtta kvalitativa studier. Studierna återfanns i två databaser, APA PsycInfo och Cinahl. Analysen gjordes med inspiration av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och sexton underkategorier. Huvudkategorierna var:’ Att inte vara sedd skapar ett utanförskap’, ’Brister i vårdstrukturen skapar lidande’, Att bli stigmatiserad’ och ’Att uppleva ett ljus i mörkret’. Konklusion: Patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever ett stort lidande, som kan förklaras genom att det finns brister i deras vård. Vårdpersonal inom psykiatrisk slutenvård är i behov av professionell kunskap om psykisk ohälsa och psykiatrisk vård. Vidare forskning bör genomföras om hur den psykiatriska vården kan förbättras för personer med psykisk ohälsa, då detta ses vara bristande i den slutna psykiatriska vården. / Background: Every year, 38.2% of people in Europe suffer from some form of mental illness. The most common conditions are depression and anxiety disorders. The most common reason in Sweden for inpatient care is mental illness at the age of 15–44. Aim: To describe experiences of being cared for in closed psychiatric wards among people with mental illness. Methods: A literature study was conducted, based on eight qualitative studies. The studies were found in two databases, APA PsycInfo and Cinahl. The analysis was inspired by Friberg's five-step model. Results: The analysis resulted in four main categories and sixteen subcategories. The main categories were: ‘Not being seen creates an exclusion’, ‘Deficiencies in the care structure creates suffering’, ‘Being stigmatized’ and ‘Experiencing a light in the dark’. Conclusion: Patients in psychiatric inpatient care experience a great deal of suffering, which can be explained by the fact that there are shortcomings in their care. Nursing staff in psychiatric inpatient care are in need of professional knowledge about mental illness and psychiatric care. Further research should be carried out on how psychiatric care can be improved for people with mental illness, then this have been seen deficient in the inpatient psychiatric care.

Abstrakt Bakgrund: Europas befolkning växer och åldras. Det förväntas att en tredjedel av Europas befolkning kommer vara över 65 år och personer som är över 80 år kommer att fördubblas år 2030. Detta kommer påverka sjukvården, inte minst den kirurgiska sjukvården med en ökning av patienter. Bland den äldre befolkningen är höftfrakturer ett stort hälsoproblem som medför sjuklighet, lidande och mortalitet. Hälsotillståndet hos personer som är över 65 år påverkas i allmänhet allvarligt både fysiskt och psykologiskt men även på en social nivå efter en höftfraktur. Ungefär 30 % av alla äldre med en höftfraktur blir deprimerade och depressionen kan börja redan på den postoperativa avdelningen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva äldre personers upplevelse av att vårdas på en postoperativ avdelning efter höftfraktur. Metod: Datainsamlingen har gjorts med hjälp av semistrukturerade personliga intervjuer. Sju personer över 65 år som gjort en höftoperation intervjuades och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier, Att behöva anpassad och upprepad information, En god vårdrelation är betydelsefullt för att känna trygghet, Känslor av smärta, illamående och nedstämdhet samt Att vårdas i en stressig miljö och svårigheter att bevara integriteten. Deltagarna upplevde att kommunikationen med vårdpersonalen behövde anpassas och upprepas för att de skulle kunna ta till sig allt. När en god vårdrelation skapades upplevde deltagarna en trygghet. På den postoperativa avdelningen upplevde de äldre både smärta, illamående och känslor av nedstämdhet. Vårdmiljön på den postoperativa avdelningen upplevdes som stressig och miljön innebar ett hot mot integriteten på grund av svårigheter att bevara sekretess och avskildhet. Slutsats: Äldre personer upplevde att intensivvårdssjuksköterskan var viktig och fungerade som en stöttepelare som gav god information. Det gjorde att den äldre personen upplevde trygghet. För den äldre var de också viktigt att intensivvårdssjuksköterskan arbetade för att minska negativa upplevelser som smärta, illamående och nedstämdhet.

Studien konstaterar att arbetstagare uppfattar HR-avdelningens roll som otydlig. Den organisatoriska kommunikationen har påverkat förståelsen för varandras organisatoriska roll och förtroendet mellan medarbetare inom organisationen. Studien identifierar en kollision mellan arbetstagarnas förväntningar och uppfattningar av HR-avdelningen. Konsekvenserna av arbetstagarnas uppfattningar visar sig påverka organisatoriska aktiviteter och relationer.

Abstract Bachelor Thesis, Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar, Spring 2021. Authors: Max Hastlindh, Philip Holm, Niclas SvenssonAdvisor: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitle: The HR-department - In the head of an employee Purpose: The purpose of the study is to find out what perception’s employees have to HR-departments and what explanations which underlies these perceptions. Through the use of an employee perspective we wish to get a deeper understanding of how the HR-department works towards employees and how their work can evolve. Method: A multiple case study was chosen that treats the subject HR- department from an inductive approach. Data collection has taken place through nine qualitative semi-structured interviews. Conclusion: The conclusions show that communication is something that HR-departments should be aware of affects the trust to the HR-department. It is also important that the HR-department doesn't work behind the scenes since that contributes to a reduced trust for the HR-department. Keywords: HR-department, HR, Employee, Perception, Legitimacy, Trust, Popular Culture, Communication / Sammanfattning Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, VT 2021. Författare: Max Hastlindh, Philip Holm, Niclas SvenssonHandledare: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitel: HR-avdelningen - I huvudet på en medarbetare Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar medarbetare har om HR-avdelningar och vilka orsaker som ligger till grund för dessa uppfattningar. Genom att använda oss av ett medarbetarperspektiv önskar vi få en djupare förståelse för hur HR-avdelningens arbete mot medarbetare kan utvecklas. Metod: En flerfallsstudie som behandlar ämnet HR-avdelningar utifrån en induktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Slutsatserna visar att kommunikation är något som HR-avdelningar bör vara medvetna om påverkar förtroendet för HR-avdelningen samt att det är viktigt att HR-avdelningen inte arbetar bakom kulisserna eftersom det bidrar till minskat förtroende för HR-avdelningen. Nyckelord: HR-avdelning, HR, medarbetare, uppfattningar, legitimitet, förtroende, populärkultur, kommunikation

Bakgrund: Uppsatsen diskuterar vikten av ledarskap inom omvårdnadsarbetet och hur olika faktorer, inklusive ålder, kön och utbildning, kan påverka sjuksköterskors avsikter att ta på sig ledarroller. Konceptet salutogent ledarskap lyfts fram, vilket betonar vikten av att skapa en balans mellan arbete och privatliv, främja en hälsosam livsstil bland medarbetare, samt bygga och upprätthålla förtroendefulla relationer.  Syftet: var att undersöka erfarenhet av att vara ledare för omvårdnadspersonal. Metod: Enkäten riktades till vårdenhetschefer/ledare inom somatisk vård på två svenska sjukhus. Totalt 198 chefer fick möjlighet att svara på enkäten, 104 responderade. En pilotenkät skickades ut till tio chefer på de två sjukhusen. Deltagarna informerades om studiens frivillighet och gavs möjlighet att ge sitt samtycke. Resultatet: visade på vikten av att lyssna, visa omtanke och empati inom omvårdnadsarbetet, egenskaper som är avgörande för att skapa en positiv och stödjande vårdmiljö. Det är viktigt att involvera vårdpersonal i utformningen av rutiner för att säkerställa dess relevans och praktiska användbarhet. Slutsats: Resultatet visade att chefer som visar empati, omtanke och lyssnar betraktas som en bra ledare. Detta underlättas genom att tillhandahålla verktyg och kunskap innan du tar på dig en chefsposition. / Background: The thesis discusses the importance of leadership in nursing work and how various factors, including age, gender, and education, can influence nurses’ intentions to take on leadership roles. The concept of salutogenic leadership is highlighted, emphasizing the importance of creating a balance between work and personal life, promoting a healthy lifestyle among colleagues, and building and maintaining trusting relationships. Aim; The purpose was to investigate the experience of being a manager/leader for nursing staff. Method: The survey was directed at unit managers/leaders in somatic care at two Swedish hospitals. A total of 198 managers had the opportunity to respond to the survey, and 104 did so. A pilot survey was sent to ten managers at the two hospitals. Participants were informed of the study’s voluntary nature and given the opportunity to consent. Results: The results emphasize the importance of listening, showing care, and empathy in nursing work—qualities crucial for creating a positive and supportive healthcare environment. It is essential to involve healthcare personnel in designing routines to ensure their relevance and practical usability. Conclusion: The results indicate that managers who demonstrate empathy, care, and active listening are considered good leaders. This is facilitated by providing tools and knowledge before assuming a managerial position.

Bakgrund: Sjuksköterskans professionella område är omvårdnad, vilket utgår ifrån ett holistiskt perspektiv där sjuksköterskan ska ta hänsyn till den vårdsökande personens fysiska samt psykiska hälsa. Samhällets och medias syn på personer med psykisk sjukdom kan påverka sjuksköterskan och eventuellt bidra till stigmatisering som kan följa med in i vårdrummet. Personer med psykisk sjukdom kan uppleva sig diskriminerade och misstrodda i kontakt med hälso- och sjukvården, vilket medför en osäkerhet och risk för att de inte söker somatisk vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med psykiska sjukdomar på somatisk avdelning. Metod: Litteraturöversikt med en induktiv ansats och kvalitativa artiklar. Resultatet baserades på sju kvalitativa artiklar som analyserades genom Fribergs femstegsmodell. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskan upplever sig otillräcklig i omvårdnaden av personer med psykiska sjukdomar på en somatisk avdelning. Upplevelsen av otillräcklighet delades in i otillräcklighet inom organisationen med underteman som miljö, tid och stöd samt otillräcklighet inom professionen med underteman som osäkerhet, kunskap och utbildning. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att om de ska ansvara för omvårdnaden för personer med psykiska sjukdomar på en somatisk avdelning så krävs rätt förutsättningar, i form av kunskap och utbildning, samt en trygg och säker vårdmiljö. / Background: The profession of nurse’s is nursing, which comes from a holistic perspective where the nurse takes both physical and psychological health in consideration. The society and medias view of people with mental illness might influence the nurse. This can eventually contribute to a stigma which can follow the nurses into the hospital wards. People with mental illness feel discriminated and mistrusted in contact with healthcare, this can bring an insecurity and a risk that they won’t seek somatic care. Aim: To describe the nurse’s experience of nursing a person with mental illness on a somatic ward. Method: Litterature review with inductive approach and qualitative articles. The results were based on seven qualitative articles who were analyzed by Friberg’s five-step-model. Results: The results of the study showed that the nurses felt insufficient while nursing people with mental illness in somatic care. The experience of insufficiency was divided into insufficiency in organization with subthemes as environment, time and support, and insufficiency in profession with subthemes as uncertainty, knowledge and education. Conclusion: Nurses experienced that if they should nursing people with mental illness they need the right conditions, in terms of knowledge and education and a safe and secure healthcare environment.