<p><strong>Introduktion: </strong>Suicidala patienter är en patientgrupp som väckte känslomässigt engagemang hos vårdpersonalen.  För att kedjan av vårdinsatser mellan den somatiska och psykiatriska vården skulle fungera optimalt behövdes ett väl utvecklat samarbete. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens upplevelse av att vårda en patient som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvårdsavdelning vid vård av dessa patienter.<strong> Metod: </strong>Studien gjordes med en kvalitativ metod med intervjuer i fem fokusgrupper där resultatet tolkades med hjälp av en manifest innehållsanalys<strong>. Resultat: </strong>Studien visade att vårdpersonalen upplevde den suicidala patienten som en komplext och resurskrävande patientgrupp. Resultatet visade även att man önskade ett mer utarbetat samarbete runt dessa patienter mellan intensivvården och psykiatrin.<strong> Diskussion:</strong> Resultatet tyder på att för att patienter som utfört en suicidal handling ska kunna få ett bra omhändertagande och om attityderna angående denna patient grupp skall kunna förändras inom vården så bör man se över samarbetet mellan de aktuella avdelningarna. <strong>Slutsats: </strong>Det krävs tydligare riktlinjer för hur samarbetet ska se ut mellan avdelningarna detta tillsammans med handledning och utbildning då kan vårdpersonalens osäkerhet minskas och vårdpersonalen kan se varandra som en resurs att använda när situationen kräver detta. <strong></strong></p> / <p><strong>Introduction:</strong> Patients who attempted suicide is a group of patients that arouse many feelings for the caregivers. To optimize the cooperation between the psyciatric and intensive care units needs a developing cooperation. <strong>Aim: </strong>The aim of this study is to highlight the caregivers experience of caring a patient who attempted suicide act and the cooperation  between  psyhiatric and intensive care units for theese patients. <strong>Method: </strong>The study was made as an empirical study with five focus groups where the result interpret with a manifesto contents analysis. <strong>Result:</strong> The result of this stydy shows that the caregivers feels that the suicide patient is a complex and demanding group of patient's. The result even shows that the nursing staff wish a more prepare cooperation between psyciatric and intensive care unit's. <strong>Discussion: </strong>The author's of this study concider that for the patients who had made a suicid attempt should have a good tempory costady and the negative attitudes for this type of patient group demands a increase bethween the current units. <strong>Conclusion: </strong>It requires a straighter  guidelines for the cooperation between the units togheteher with education and supervision for the caregivers can the insecure behavior reduse and cooperation growe when the situation needs that.</p>

Introduktion: Suicidala patienter är en patientgrupp som väckte känslomässigt engagemang hos vårdpersonalen.  För att kedjan av vårdinsatser mellan den somatiska och psykiatriska vården skulle fungera optimalt behövdes ett väl utvecklat samarbete. Syfte: Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens upplevelse av att vårda en patient som utfört en suicidal handling samt samarbetet mellan psykiatrisk och intensivvårdsavdelning vid vård av dessa patienter. Metod: Studien gjordes med en kvalitativ metod med intervjuer i fem fokusgrupper där resultatet tolkades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Studien visade att vårdpersonalen upplevde den suicidala patienten som en komplext och resurskrävande patientgrupp. Resultatet visade även att man önskade ett mer utarbetat samarbete runt dessa patienter mellan intensivvården och psykiatrin. Diskussion: Resultatet tyder på att för att patienter som utfört en suicidal handling ska kunna få ett bra omhändertagande och om attityderna angående denna patient grupp skall kunna förändras inom vården så bör man se över samarbetet mellan de aktuella avdelningarna. Slutsats: Det krävs tydligare riktlinjer för hur samarbetet ska se ut mellan avdelningarna detta tillsammans med handledning och utbildning då kan vårdpersonalens osäkerhet minskas och vårdpersonalen kan se varandra som en resurs att använda när situationen kräver detta. / Introduction: Patients who attempted suicide is a group of patients that arouse many feelings for the caregivers. To optimize the cooperation between the psyciatric and intensive care units needs a developing cooperation. Aim: The aim of this study is to highlight the caregivers experience of caring a patient who attempted suicide act and the cooperation  between  psyhiatric and intensive care units for theese patients. Method: The study was made as an empirical study with five focus groups where the result interpret with a manifesto contents analysis. Result: The result of this stydy shows that the caregivers feels that the suicide patient is a complex and demanding group of patient's. The result even shows that the nursing staff wish a more prepare cooperation between psyciatric and intensive care unit's. Discussion: The author's of this study concider that for the patients who had made a suicid attempt should have a good tempory costady and the negative attitudes for this type of patient group demands a increase bethween the current units. Conclusion: It requires a straighter  guidelines for the cooperation between the units togheteher with education and supervision for the caregivers can the insecure behavior reduse and cooperation growe when the situation needs that.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är det viktigt att respektera patientens personliga förväntningar och mål för att uppnå goda behandlingsresultat och för att patienterna ska känna sig tillfreds med den vård de erhåller. Sjuksköterskan bör underlätta för patienter att kommunicera om sina besvär, stödja patienten att analysera destruktivt beteende, stödja patienten att skapa en normal daglig livsföring samt främja patientens integritet och egenvård. Trots detta upplever inte patienterna att detta uppfylls alla gånger. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka patienter med psykisk ohälsa med fokus på deras upplevelser av vården på psykiatriska vårdavdelningar.  Metod: I denna litteraturöversikt har författarna använt tio vetenskapliga artiklar för att besvara syftet. Dessa har granskats för att förstå skillnader och likheter och sedan delats in i teman. Resultat: Tre teman och tre underteman påvisades i denna litteraturöversikt. Ett tema var patienters upplevelser av att bli eller inte bli behandlad med respekt med undertemana patienters upplevelser av stigmatisering samt patienters upplevelser av vårdande miljö. Det andra temat var upplevelser av personalens förhållningssätt med undertemat patienters upplevelser av vårdande relationer. Det tredje och sista temat var patienters upplevelser av trygghet. Diskussion: I diskussionen diskuterar författarna patienters upplevelser på psykiatriska vårdavdelningar samt hur dessa påverkar dem. Författarna kom fram till fyra områden; patienters upplevelser av maktlöshet vid stigmatisering, vårdandets och miljöns påverkan på känslor av trygghet, självbestämmandets betydelse samt betydelsen av delaktighet. Dessa områden diskuterades och jämfördes med befintlig forskning och knöts an till Phil Barkers tidvattenmodell. / Background: In psychiatric care, it is important to respect the patients’ personal expectations and goals in order to achieve good treatment outcomes and to make patients feel satisfied with the care. The nurse should help patients to communicate about their inconveniences, support the patient to analyze destructive behaviors, support the patient to create a normal daily life routine and promote patients’ integrity and self-care. However, patients do not experience this in psychiatric care. Aim: The aim of this literature review was to explore patients with mental illness focusing on their experiences of care in psychiatric care units. Method: In this literature review the authors used ten scientific papers to answer the aim of the review. These articles have been examined to understand differences and similarities and then the authors performed a thematic analysis. Results: Three themes and three subthemes were identified in this literature review. The first theme was patients’ experiences of being or not being treated with respect with the associated subthemes patients’ experiences of stigmatization and patients’ experiences of the health care environment. The second theme was the experience of the staff's attitude with the associated subtheme patients’ experiences of caring relationship. The third and last theme was patients’ experiences of safety. Discussion: The authors discussed patients' experiences in psychiatric care units and how these experiences affect the patients. The discussion emphasized four areas; patients experiences of powerlessness in stigmatization, the healthcare’s and the environment's impact on feelings of safety, the importance of self-determination and the importance of participation. These areas were discussed and compared to existing research and also linked to Phil Barker's tidal model.

Bakgrund: Varje år drabbas 38,2% av människorna i Europa av någon form av psykisk ohälsa. De vanligaste tillstånden är depression och ångestsyndrom. Den vanligaste anledningen i Sverige till sluten vård är psykisk ohälsa i åldern 15–44 år. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att bli vårdad på slutna psykiatriska avdelningar bland personer med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på åtta kvalitativa studier. Studierna återfanns i två databaser, APA PsycInfo och Cinahl. Analysen gjordes med inspiration av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och sexton underkategorier. Huvudkategorierna var:’ Att inte vara sedd skapar ett utanförskap’, ’Brister i vårdstrukturen skapar lidande’, Att bli stigmatiserad’ och ’Att uppleva ett ljus i mörkret’. Konklusion: Patienter inom psykiatrisk slutenvård upplever ett stort lidande, som kan förklaras genom att det finns brister i deras vård. Vårdpersonal inom psykiatrisk slutenvård är i behov av professionell kunskap om psykisk ohälsa och psykiatrisk vård. Vidare forskning bör genomföras om hur den psykiatriska vården kan förbättras för personer med psykisk ohälsa, då detta ses vara bristande i den slutna psykiatriska vården. / Background: Every year, 38.2% of people in Europe suffer from some form of mental illness. The most common conditions are depression and anxiety disorders. The most common reason in Sweden for inpatient care is mental illness at the age of 15–44. Aim: To describe experiences of being cared for in closed psychiatric wards among people with mental illness. Methods: A literature study was conducted, based on eight qualitative studies. The studies were found in two databases, APA PsycInfo and Cinahl. The analysis was inspired by Friberg's five-step model. Results: The analysis resulted in four main categories and sixteen subcategories. The main categories were: ‘Not being seen creates an exclusion’, ‘Deficiencies in the care structure creates suffering’, ‘Being stigmatized’ and ‘Experiencing a light in the dark’. Conclusion: Patients in psychiatric inpatient care experience a great deal of suffering, which can be explained by the fact that there are shortcomings in their care. Nursing staff in psychiatric inpatient care are in need of professional knowledge about mental illness and psychiatric care. Further research should be carried out on how psychiatric care can be improved for people with mental illness, then this have been seen deficient in the inpatient psychiatric care.