Under de dryga hundra år det har funnits en avdelning som handskas med det som idag kallas för HR-arbete har den nämnda avdelningen haft många roller. Från början var rollen som HR- medarbetare mer inriktad på att ta hand om och stödja medarbetarna, därefter blev rollen mer administrativ för att idag ha en alltmer strategisk inriktning. Tidigare forskning visar att dessa tre roller, och framförallt försöken att leva upp till dem, kan skapa en del problem för medarbetaren på HR-avdelningen. Med utgångspunkt i den historiska utvecklingen är syftet med denna studie att undersöka vilken roll HR-avdelningen idag har på två olika företag. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; Hur påtagliga är de tre rollerna i HR-avdelningens arbete? Skiljer sig uppfattningen av HR-avdelningens roll beroende på position? Hur hanterar HR-avdelningen de olika rollerna? Studien söker skapa en ökad förståelse för HR-arbetets mångfascetterade karaktär och vilka kunskaper som yrket kräver. För att se hur synen på HR- avdelningen skiljer sig åt har nio halvstrukturerade intervjuer genomförts med informanter från två olika företag. Då informanternas upplevelser av den nämnda avdelningen är i fokus har en kvalitativ ansats använts och studien har genomförts i fenomenologisk anda med inslag av hermeneutik i analysprocessen. Resultatet visar att de tre roller HR-avdelningen hittills haft lever kvar än idag. Förväntningarna på avdelningen skiljer sig åt beroende på vilken position informanterna har; platscheferna förväntar sig en social och stöttande roll medan ledningsgruppen förväntar sig att HR-avdelningen ska arbeta strategiskt. Då de båda HR- avdelningarna är mitt uppe i ett förändringsarbete präglas en stor del av resultatet av detta. Vidare visar resultatet att HR-avdelningarna försöker ha kvar alla rollerna, men arbetet att tillgodose alla förväntningarna är en svår balansgång. HR-medarbetarna själva bidrar till att alla tre roller lever kvar i organisationerna då de försöker leva upp till allas förväntningar utan att ta hänsyn till sin egen ökade arbetsbelastning. Uppsatsen bidrar till att skapa en ökad förståelse för hur synen på HR-avdelningen skiljer sig åt mellan personer med olika positioner i organisationen. Genom detta kan den diffusa bild som HR-avdelningar idag ofta präglas av delvis klarna och underlätta avdelningarnas fortsatta arbete.

Uppsatsen syfte är att analysera de för- och nackdelar som finns i en outsourcingprocess av en personalavdelningsfunktion. Efter att ha läst i tidningen Personal och ledarskap(2004 nr 3) ”att det pågår en förändring av personalfunktionen på flera företag i Sverige”, och att outsour-cing av personalfunktioner är ett ämne som är på tapeten nu, blev vi intresserade av att titta närmare på detta. Vi hade några grundläggande antaganden som vi ville få svar på. Några av dessa var att företag ”slänger ut barnet med badvattnet” vid en outsourcing eller, är personal-arbete en del av kärnverksamheten? För att få förståelse för dessa antaganden hämtade vi fakta från olika teorier. Dessa teorier handlade om outsourcing, organisationsstrukturer, företagskul-tur, Human Resource Management (HRM) och teorier om beslutsfattande. Vi intervjuade två större tjänsteföretag, en bank och en dagstidning för att pröva våra teorier i praktiken. För att angripa frågeställningen använde vi oss av semistrukturerade intervjuer och intervjuade en VD, en personalchef och en mellanchef i respektive organisation för att se hur dessa personer såg på outsourcing av deras befintliga personalavdelning. Det sammantagna intrycket vi fick var att beroende på var i organisationen hierarkiskt personerna vi intervjuade befann sig, desto större skillnad var synen och användningen av personalavdelningen. Vi kom fram till att VD: n hade ett kostnadsperspektiv, personalcheferna såg det ur ett koncernidentitetsperspektiv och mellancheferna såg det utifrån ett kompetensbehov. Vidare kom vi fram till att i en outsourcingprocess bör företagen vara medvetna om att det finns två sidor av samma mynt vilket vi ansåg framkom tydligt när vi jämför för- och nackde-larna med outsourcing. Detta innebar att vissa fördelar i vissa situationer kan bli nackdelar och viceversa. / Det pågår en förändring av personalfunktionen på flera företag i Sverige. Detta innebär att mer personalansvar förläggs på mellanchefer, som är aktiva i produktionen. Då personalavdelning-en inte längre fyller en avgörande funktion blir det bättre och billigare för företagen att använ-da sig av externa leverantörer på dessa poster. Det primära syftet med denna uppsats är att analysera för- och nackdelar med outsourcing av HR-avdelningen. Det sekundära syftet är att definiera dessa med hjälp av två större tjänsteföretag. Ett företag är en bank och det andra fö-retaget är en dagstidning. Med hjälp av kvalitativ metod, semistrukturerande intervjuer som har gjorts på de båda företagen har en VD, en personalchef och en mellanchef intervjuats. Dessutom finns i empirin en debattdiskussion om outsourcing av HR-avdelningen. Vi menar att istället för att stirra sig blind på de för- och nackdelar som finns, är det lämpliga-re att se till de konsekvenser ett så kallat outsourcingbeslut lägger grunden för. I resultatet av vår uppsats kom vi fram till i jämförandet av för- och nackdelar med outsourcing att det finns två sidor av samma mynt. Med detta menar vi att vissa fördelar kan överväga nackdelarna och viseverse, beroende på den rådande situationen.

Studien konstaterar att arbetstagare uppfattar HR-avdelningens roll som otydlig. Den organisatoriska kommunikationen har påverkat förståelsen för varandras organisatoriska roll och förtroendet mellan medarbetare inom organisationen. Studien identifierar en kollision mellan arbetstagarnas förväntningar och uppfattningar av HR-avdelningen. Konsekvenserna av arbetstagarnas uppfattningar visar sig påverka organisatoriska aktiviteter och relationer.

Abstract Bachelor Thesis, Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar, Spring 2021. Authors: Max Hastlindh, Philip Holm, Niclas SvenssonAdvisor: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitle: The HR-department - In the head of an employee Purpose: The purpose of the study is to find out what perception’s employees have to HR-departments and what explanations which underlies these perceptions. Through the use of an employee perspective we wish to get a deeper understanding of how the HR-department works towards employees and how their work can evolve. Method: A multiple case study was chosen that treats the subject HR- department from an inductive approach. Data collection has taken place through nine qualitative semi-structured interviews. Conclusion: The conclusions show that communication is something that HR-departments should be aware of affects the trust to the HR-department. It is also important that the HR-department doesn't work behind the scenes since that contributes to a reduced trust for the HR-department. Keywords: HR-department, HR, Employee, Perception, Legitimacy, Trust, Popular Culture, Communication / Sammanfattning Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, VT 2021. Författare: Max Hastlindh, Philip Holm, Niclas SvenssonHandledare: Annika SchillingExaminator: Mikael LundgrenTitel: HR-avdelningen - I huvudet på en medarbetare Syfte: Uppsatsens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar medarbetare har om HR-avdelningar och vilka orsaker som ligger till grund för dessa uppfattningar. Genom att använda oss av ett medarbetarperspektiv önskar vi få en djupare förståelse för hur HR-avdelningens arbete mot medarbetare kan utvecklas. Metod: En flerfallsstudie som behandlar ämnet HR-avdelningar utifrån en induktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Slutsatserna visar att kommunikation är något som HR-avdelningar bör vara medvetna om påverkar förtroendet för HR-avdelningen samt att det är viktigt att HR-avdelningen inte arbetar bakom kulisserna eftersom det bidrar till minskat förtroende för HR-avdelningen. Nyckelord: HR-avdelning, HR, medarbetare, uppfattningar, legitimitet, förtroende, populärkultur, kommunikation

Arbetsrelaterad stress är en stor riskfaktor i dagens organisationer vilket har påvisats av en stor mängd forskning. Trots att arbetsgivarens skyldighet att motverka ohälsa hos sina anställda är lagreglerad kvarstår problematiken om stress på arbetsplatser. I denna problematik existerar det delade meningar om det är chefen eller HR-avdelningen som kan utföra den mest gynnsamma stresshanteringen. I denna studie har vi därmed behandlat hur samspelet mellan chef och en centraliserad alternativt decentraliserad HR-avdelning påverkar en chefs agerande vid stresshantering. För att få en bättre insikt för detta sampel har vi utfört en jämförande fallstudie i två olika företag där vi fått möjligheten observera den rådande arbetsmiljön och att utföra 13 intervjuer med chefer, medarbetare och en HR-representant. I vår teoretiska referensram har vi kombinerat organisatoriska perspektiv för att bättre kunna förstå det komplexa samspelet som finns mellan HR-avdelning och chef.Ur det empiriska materialet framgår det att majoriteten av respondenterna i båda företagen betraktar den centraliserade HR-avdelningen som en extern funktion utan insikt i den operativa verksamheten. Detta innebär att cheferna självständigt och med stor handlingsfrihet får hantera problematiska situationer som kan vara stressrelaterade. Vidare framgår det även att samspelet mellan cheferna och HR-avdelningarna vid stresshantering är begränsad eftersom de centraliserade HR-avdelningarna saknar insyn i den operativa verksamheten. I vår analys framhävs det att chefens inställning tillsammans med organisationskulturen i företagen påverkar implementerandet och användandet av HR-avdelningens tjänster i den operativa verksamheten.Inställningen som chefen har till HR-avdelningen influerar övriga aktörer i verksamheten och således även organisationskulturen. Då en centraliserad HR-avdelning bidrar till en självständighet för chefen kan detta försvåra alternativt underlätta chefens agerande vid stresshantering. Om en chef kan hantera ett situationsanpassat ledarskap kan detta bidra till välmående medarbetare och en gynnsam stresshantering. Dock har både denna studie och tidigare forskning visat indikationer på att en chef inte alltid hinner prioritera faktorer som stresshantering. I dessa fall kan närmare kontakt med HR-medarbetare vidareutveckla chefens stresshantering. Oavsett utformning av HR-avdelning är det avgörande att organisationskulturen, som formas av cheferna och medarbetarna, främjar denna strukturering. / Work related stress is a major risk factor in today’s organisations proven by an extensive amount of research. Even though employers are obligated by law to ensure the wellbeing of their employees, the problem of stress still remains in work environments. Within this complex of problems, there exists a difference of opinion, whether it is the manager or the HR-department who can implement the most favourable stress management. In this study, we have consequently treated how the relationship between managers and a centralised alternatively de-centralised, HR-department affects a manager’s pursuance with stress management. In order to further improve the insight for this relationship, we have conducted a comparative case study in two different enterprises, where we got the opportunity to observe the prescribed working environment and to perform 13 interviews with managers, employees and an HR-representative. We have combined the perspective of the organisation in our theoretical framework of thesis, in order for us to better understand the complex relationship between the HR-department and manager.The empirical material indicates that the majority of the respondents, in both companies, regard the centralised HR-department as an external function without insight in the operational business. This denotes that the managers independently, and with freedom of action, can handle the problematic situations that could be stress related. Furthermore, it also shows that the synergy between the managers and HR-department during stress management is limited, due to the fact that the centralised HR-departments do not possess the proper perception of the operational business. Presented in our analysis is that the emphasis of the manager’s attitude, together with the culture of the organisation within the business, affects the implementation and usage of the HR-department’s services in the operational business.The fact that a centralised HR-department contributes to independence for the manager makes it either difficult or simple for the manager to act during stress management. The manager’s attitude towards the HR-department influences the remaining actors in the operational business and thus also affecting the culture of the organisation. When a manager can manage a situational leadership it can contribute to the wellbeing of the employees and a successful stress management. However, this study and earlier researches show implications that a manager does not always have the time to prioritize stress management. In these cases a closer relationship with HR-employees could further advance the manager’s stress management. Regardless of the HR-departments structure it is crucial that the organizational culture, which is created by the managers and employees, promotes this structure. The paper is presented in Swedish.

Introduction: HR departments have been developed to take care of the organizations most important resource: the human being. HR as a function has however faced criticism claiming that the function does not entail any value to organizations. The rest of the organization often have a hard time understanding what HR’s daily work means and thereof not having a clear image of the function’s purpose or the function’s role in the organization   Aim: The purpose of this study is to describe the relationship between the organization's view of the HR department (image) and the HR department's image of themselves (identity) in order to create a greater understanding of how the HR function successfully can be a well-functioning resource in an organization's overall business.   Methodology: The study was conducted in the form of a case study. We have approached the issues by taking different perspective into account, which includes HR, managers and employees. The research has a qualitative research strategy with an abductive approach where data collection is done through qualitative interviews   Results: The study has resulted in different perceptions of what HR's identity is, and different perceptions of what HR's image is. Depending on which work group who answered, we also got different answers on what the HR function’s identity and image is. Although the images are different, the results shows that the HR function is actually needed and the function is proving to be useful, but it can be more useful to the organization in general. The study's contribution to the theory is a model that shows the potential enhancement to give HR more space in the business. / Inledning: HR-avdelningar har växt fram för att ta hand om organisationers viktigaste resurs, nämligen människan. HR som funktion har dock fått möta kritik som hävdar att funktionen inte medför något mervärde till organisationer. Det beror ofta på att övriga organisationen inte förstår vad HRs dagliga arbete och därav inte har någon klar bild över funktionens syfte och roll i organisationen.    Syfte: Syftet för studien är att beskriva relationen mellan organisationens bild av HR-avdelningen (image) och HR-avdelningens bild av sig själva (identitet) för att därigenom skapa en större förståelse för hur HR-funktionen på ett framgångsrikt sätt kan vara en väl fungerande resurs i en organisations övergripande verksamhet.   Metod: Studien har genomförts i form av en fallstudie. Vi har närmat oss frågeställningarna genom att ta hänsyn till olika perspektiv som innefattar HR, chefer och medarbetare. Forskningen har en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats där datainsamling sker genom kvalitativa intervjuer.   Resultat: Studien har resulterat i olika uppfattningar kring vad HRs identitet är, samt olika uppfattningar kring vad HRs image är. Beroende på vilken arbetsgrupp som svarat har vi också fått olika svar på vad HR-funktionen identitet och image är. Trots att bilderna skiljer sig åt visar resultatet på att HR-funktionen faktiskt är nödvändig och att den uppfyller en nytta, men att den absolut kan bli mer användbar för organisationen i övrigt. Studiens bidrag till teorin är en modell som visar på en potentiell förbättring för att ge HR mer utrymme i verksamheten.

<p>Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen.</p><p>Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF.</p><p>Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen.</p> / <p>The objective of this thesis is to study the employer branding of the company ÅF, and more specifically the interaction between the senior management, HR department and marketing department.</p><p>The thesis is a qualitative case study and aims to develop theory through a combination of a deductive and inductive approach. The data is collected through interviews with representatives from the company.</p><p>We have concluded that the collaboration within ÅF regarding employer branding for the most corresponds with the presented theoretical model. There is a well functioning integration of activities aimed at strengthening the employer brand between the senior management, HR department, marketing department and employer brand manager. There is, however, a discrepancy in the definition of employer branding between ÅF and the literature. The strong connection between the EBM and the marketing department might also lead to a too strong focus on the external activities.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera företaget ÅF:s employer branding-arbete, närmare bestämt samverkan mellan ledningen, HR-avdelningen och marknadsavdelningen. Uppsatsen är av kvalitativ fallstudiekaraktär ochämnar utveckla teori genom en kombination av en deduktiv och induktiv undersökningsansats. Insamlad data är baserad på intervjuer medrepresentanter på ÅF. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att ÅF:s samverkan inom employer branding-arbetet i stort överensstämmer med den teoretiska modell som presenteras. Det finns en huvudsakligen god samordning av ledningens, HR- och marknadsavdelningens samt employer brandmanagers aktiviteter som syftar till att stärka arbetsgivarvarumärket. Dock finner vi en diskrepans mellan ÅF:s och litteraturens definition av begreppet samt en allt för stor fokus på de externa aktiviteterna som en följd av employer brand managers starka band till marknadsavdelningen. / The objective of this thesis is to study the employer branding of the company ÅF, and more specifically the interaction between the senior management, HR department and marketing department. The thesis is a qualitative case study and aims to develop theory through a combination of a deductive and inductive approach. The data is collected through interviews with representatives from the company. We have concluded that the collaboration within ÅF regarding employer branding for the most corresponds with the presented theoretical model. There is a well functioning integration of activities aimed at strengthening the employer brand between the senior management, HR department, marketing department and employer brand manager. There is, however, a discrepancy in the definition of employer branding between ÅF and the literature. The strong connection between the EBM and the marketing department might also lead to a too strong focus on the external activities.

This doctoral thesis addresses human resource management in project-based organisations. The aim is to explore the challenges for HRM in project-based organisations and the changes in people management systems to meet these challenges. The thesis consists of a compilation of six papers and an extended summary. The research reported in the thesis is based on a combination of multiple, comparative, and single case studies of project-based organisations. The core case studies have been conducted at Saab Aerosystems, AstraZeneca, Volvo Car Corporation, and Tetra Pak. The results indicate central challenges regarding competence development and career structures, performance review processes and reputation of project workers, and the increased responsibility and pressured work environment for project workers. They further indicate that many of these challenges are handled through a more HR-oriented line manager role, while HR departments are downsized and centralised. The thesis hence emphasises the need to understand HRM as a dimension of management in which various players share the responsibility for its design and performance. To conclude, the thesis applies a capabilities perspective on project-based organisations and develops a conceptual framework that embraces people capability: the organisational capability to manage the relation between people and their organisational context. In this framework, people management systems improve people capability when they integrate it with strategic, functional, and project capabilities. It is suggested that the people capability framework provides new possibilities to analyse HRM in project-based organisations and to explain the changes in people management systems that are needed to align them to the project-based context. / I avhandlingen studeras human resource management (HRM) i projektbaserade organisationer. Syftet är att utforska de utmaningar som HRM i projektbaserade organisationer möter på grund av de speciella karaktärsdrag som denna organisationsform har, samt hur personalarbetet i denna typ av organisationer förändras för att anpassas till ett projektbaserat arbetssätt. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling bestående av sex artiklar och kappa, författade på engelska. Artiklarna bygger på fallstudier av projektintensiva och kunskapsintensiva organisationer. De centrala fallstudierna har genomförts på Saab Aerosystems, AstraZeneca, Volvo Car Corporation och Tetra Pak. Avhandlingen visar på utmaningar gällande kompetensutveckling och karriärvägar, utvärderingsprocesser och rykte för projektmedarbetare, samt individens ökade ansvar och tidspressade arbetssituation. De visar vidare på att många av dessa utmaningar framför allt hanteras genom en mer HR-orienterad roll för första linjens chefer medan personalavdelningar minskas och centraliseras. I avhandlingen tydliggörs därför vikten av att förstå HRM som en dimension av management där flera aktörer tillsammans bidrar till dess utförande och uppbyggnad. Avslutningsvis används ett perspektiv som fokuserar organisatoriska förmågor i projektbaserade företag för att utveckla en konceptuell modell för people capability: den organisatoriska förmågan att hantera relationen mellan individer och deras organisatoriska kontext. Modellens utgångspunkt är att personalarbetet i projektbaserade organisationer kan bidra till en förbättrad people capability om det integrerar denna förmåga med strategiska, funktionella och projektförmågor. I avhandlingen föreslås att people capability modellen ger nya möjligheter att analysera HRM i projektbaserade organisationer och att förklara de förändringar personalarbetet som krävs för att anpassa det till det projektbaserade arbetssättet.

Syftet med denna studie är att undersöka HR-anställdas upplevelse av samverkan med kommunikations-/marknadsavdelningen. Studien syftar till att undersöka dels hur utbredd sådan samverkan är, dels hur den upplevs av de HR-anställda. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts bland ett urval av HR-personer i Sverige. Enkätsvaren har sedan analyserats med en explorativ ansats i syfte att finna potentiella samband och intressanta faktorer. Resultatet visar att det finns en relativt utbredd samverkan med kommunikationsavdelningen, men att majoriteten anser att den borde öka ytterligare. Vidare upplever HR-anställda samverkan som något i grunden positivt, även om vissa svårigheter uttrycks gällande exempelvis tydlighet kring vem som gör vad. Resultatet visar även att samverkan skulle kunna öka genom skapandet av forum som möjliggör för relationer mellan avdelningar att växa fram. Utifrån resultatet dras slutsatsen att samverkan är något eftersträvansvärt som HR- och kommunikationsavdelningar bör arbeta för att utveckla genom skapandet av forum och rutiner som främjar tvärfunktionellt samarbete.