Bakgrund: Postoperativ smärta efter ett operativt ingrepp är vanligt förekommande. Patienters välmående efter ett operativt ingrepp påverkas negativt av postoperativ smärta, trötthet och obehag, varav postoperativ smärta påverkar patienterna mest negativt. Om den postoperativa smärtan inte behandlas kan det leda till långvarig smärta och i värsta fall även dödsfall. Postoperativ smärta är en individuell upplevelse och kan skilja sig från person till person. Det är därmed av betydelse att få kunskap om patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan vilket skulle kunna bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskan och minska patienternas vårdlidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser vid postoperativ smärta under första veckan. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ metod, baserad på sju vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultatdelar analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Uthärda smärta, Känna osäkerhet, Vikten av information och Strategier för att lindra smärtan. Slutsats: Vid postoperativ smärta upplevde patienterna att smärtan påverkades av olika händelser både negativt och positivt. För att lindra patienternas vårdlidande är det av betydelse att sjuksköterskan har förtroende och lyssnar på patienten samt uppmärksammar deras behov vid postoperativ smärta under första veckan. Ytterliggare forskning behövs kring patienters upplevelse vid postoperativ smärta efter ett specifikt operativt ingrepp

Titel: Den operativa självständigheten: En studie som berör revisorns förutsättningar att arbeta effektivt Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Eriksson och Rania Fannoun Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016-01   Syfte: Klientens möjlighet att påverka revisorns effektivitet är sparsamt utforskad. Studiens syfte är att belysa vilka hinder som ligger i vägen för den operativa självständigheten samt vilka strategier revisorer använder sig av för att minimera påverkan.   Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med fokus på subjektiva berättelser. Urvalet består av tiorespondenter, fem revisorer och fem redovisningsansvariga. Empirisk data spelas in, transkriberas, kodas utifrån teman och bearbetas.    Resultat och slutsats: Den operativa självständigheten äventyras när klienten motsätter sig revisorns krav på information och material. Resultatet tyder på att vissa klienter lämnar material sent, eller i dåligt skick, samt placerar revisorn långt ifrån redovisningsmaterialet. Den operativa självständigheten påverkas även av kulturella skillnader samt när revisorn blir otrevligt bemött. För att minimera faktorernas påverkan används olika strategier. Studien visar vikten av att revisorn skapar en god relation, har hög social kompetens, kan förhandla samt är påläst inför revisionen.   Förslag till fortsatt studie: Vi har sett ett behov av vidare studier kring risker som uppstår till följd av strategierna. Djupare studier skulle även kunna göras om konsekvenserna av att revisorn måste ta hänsyn till klientens vilja.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till revisionsbranschens tillsynsmyndighet och branschorganisation genom att belysa problematiken med klienters möjligheter att påverka revisorns effektivitet. Vilket kan öka deras intresse för omprövning av rekommendationer och institutionella åtgärder. / Title: The operational independence: A study dealing with auditors’ ability to work effectively Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sara Eriksson and Rania Fannoun Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016-01   Aim: Client's ability to influence auditors efficiency is not enough explored. The study seeks to highlight impacts on operational independence and different strategies to minimize those impacts.   Method: Qualitative research. Data is collected through semi-structured interviews with focus on subjective stories. The sample consists of ten respondents, five auditors and five clients. Empirical data are recorded, transcribed, coded based on themes and processed.   Result & Conclusions: The operational independence is compromised when clients oppose auditors’ demands on required information. The result shows that some clients are late in delivering, or deliver data in bad condition. The operational independence is also influenced by cultural differences, and when the auditor is responded unpleasantly. To minimize the impact of these factors, auditors use different strategies. The study shows that it is important that auditors create a good relationship with clients, have a high social competence, negotiation skills and are prepared before the audit process.   Suggestions for future research:  We’ve seen a need for further studies on the risks that arise as a result of the strategies. Deeper studies could also be made about the consequences due to the consideration that the auditor must take into the client’s will.   Contribution of the essay: The study contributes to audit regulation and audit association by highlighting problems with clients’ ability to influence auditors’ efficiency. This may increase their interest in revised recommendations and institutional action.   Keywords: Auditor, operational independence, competence, independence, working atmosphere, auditor-client.

Under de dryga hundra år det har funnits en avdelning som handskas med det som idag kallas för HR-arbete har den nämnda avdelningen haft många roller. Från början var rollen som HR- medarbetare mer inriktad på att ta hand om och stödja medarbetarna, därefter blev rollen mer administrativ för att idag ha en alltmer strategisk inriktning. Tidigare forskning visar att dessa tre roller, och framförallt försöken att leva upp till dem, kan skapa en del problem för medarbetaren på HR-avdelningen. Med utgångspunkt i den historiska utvecklingen är syftet med denna studie att undersöka vilken roll HR-avdelningen idag har på två olika företag. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; Hur påtagliga är de tre rollerna i HR-avdelningens arbete? Skiljer sig uppfattningen av HR-avdelningens roll beroende på position? Hur hanterar HR-avdelningen de olika rollerna? Studien söker skapa en ökad förståelse för HR-arbetets mångfascetterade karaktär och vilka kunskaper som yrket kräver. För att se hur synen på HR- avdelningen skiljer sig åt har nio halvstrukturerade intervjuer genomförts med informanter från två olika företag. Då informanternas upplevelser av den nämnda avdelningen är i fokus har en kvalitativ ansats använts och studien har genomförts i fenomenologisk anda med inslag av hermeneutik i analysprocessen. Resultatet visar att de tre roller HR-avdelningen hittills haft lever kvar än idag. Förväntningarna på avdelningen skiljer sig åt beroende på vilken position informanterna har; platscheferna förväntar sig en social och stöttande roll medan ledningsgruppen förväntar sig att HR-avdelningen ska arbeta strategiskt. Då de båda HR- avdelningarna är mitt uppe i ett förändringsarbete präglas en stor del av resultatet av detta. Vidare visar resultatet att HR-avdelningarna försöker ha kvar alla rollerna, men arbetet att tillgodose alla förväntningarna är en svår balansgång. HR-medarbetarna själva bidrar till att alla tre roller lever kvar i organisationerna då de försöker leva upp till allas förväntningar utan att ta hänsyn till sin egen ökade arbetsbelastning. Uppsatsen bidrar till att skapa en ökad förståelse för hur synen på HR-avdelningen skiljer sig åt mellan personer med olika positioner i organisationen. Genom detta kan den diffusa bild som HR-avdelningar idag ofta präglas av delvis klarna och underlätta avdelningarnas fortsatta arbete.

Den kris som Covid-19 inneburit för samhället har få likheter med tidigare kriser. Den påverkar hela världen, och har satt en enorm press på sjukvården. Den kris som sjukhusen går igenom påverkar alla delar av verksamheten, inklusive beslutsfattandet. Denna studie undersöker hur en kris påverkar det operativa beslutsfattandet på ledningsnivå inom organisationer. Detta genomförs med hjälp av en fallstudie av hur Södersjukhuset har påverkats av Covid-19-pandemin. Med utgångspunkt i tidigare forskning som säger att beslutsfattande centraliseras vid kriser har beslutsfattande undersökts före och under krisen genom intervjuer och analys av dokument. Resultatet visar att operativa beslut fattas med mindre beslutsunderlag, samt att beslutsprocesser är mer centraliserade och något mer experimentella i kris.

No description available.

Vi undersöker vad som är mest värderelevant av diskretionära periodiseringar (DAC), icke-diskretionära periodiseringar (NDAC) och operativt kassaflöde (OCF) för nordiska företag mellan år 2015 och 2020. Vi undersöker även om år 2020 innebär att värderelevans per variabel ser annorlunda ut jämfört med perioden 2015 till 2019. Vi estimerar DAC ochNDAC genom den modifierade Jones modellen av Kothari, Leone och Wasley (2005). Därefter utför vi regressioner som förklarar årets totalavkastning (RET) genom DAC, NDAC och OCF. Våra resultat tyder på att DAC är värderelevant men påverkar årlig totalavkastning negativt, medan NDAC och OCF är värderelevant och påverkar årlig totalavkastning positivt. Dessutom tyder våra resultat på att år 2020 innebär ett år av ökad värderelevans i DAC och OCF, men minskad värderelevans i NDAC.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka om kooperativt lärande har effekter på elevers utveckling i matematik. I kunskapsöversikten beskrivs vilka effekter kooperativt lärande har på elevers utveckling i matematikundervisningen, samt vad läraren bör göra för att framgångsrikt använda kooperativt lärande. För detta har 8 vetenskapliga artiklar analyserats och sammanfattats. Resultatet visar på att kooperativa arbetsmetoder är effektivare än de traditionella i matematikundervisningen. Elevernas prestationer tyder på att användning av kooperativa arbetssätt främjar elevernas förståelse i matematik. Dessutom påverkar kooperativt lärande elevernas relationer och motivation i matematikundervisningen. I de klasser kooperativa metoder används, har påvisats att eleverna utvecklar sina sociala förmågor samt andra färdigheter, såsom att ta beslut, kompromissa och förhandla. Studierna visar även att lärarens roll är betydelsefull för metodens framgång. Utöver detta visar studierna att metoden inte är enkel att använda, den kräver tid och välplanerad matematikundervisning. Slutligen konstateras att kooperativt lärande är en effektiv metod för elevers utveckling i matematik och att den fungerar från förskoleklass upp till årskurs 7 oavsett elevers kunskapsnivå. För att genomföras måste läraren ha en bred kunskapsbas inom kooperativt lärande för att framgångsrikt kunna använda metoden i matematikundervisningen.

Varför en del individer har förmågan att identifiera och agera på möjligheter medan andra inte gör är en fråga lika komplex som den är intressant. Entreprenören verkar i en dynamisk miljö fylld av utmaningar. Trots detta lyckas flertalet entreprenörer starta och leda företag genom tillväxt. I takt med företagstillväxt tenderar entreprenören att mötas av utmaningar kopplat till verksamhetens förändring. Befintlig forskning betonar verksamhetens perspektiv och fokuserar på huruvida entreprenören bör ersättas mot en ny ledare. Författarna önskar komplettera detta med att belysa entreprenörens perspektiv och upplevda utmaningar. Därför är studiens syfte att skapa förståelse för hur entreprenörens roll förändras i takt med verksamhetens tillväxt och dess utmaningar kopplat till det. För att svara på studiens syfte har teoretisk referensram inhämtats inom tre områden. Teorins första område tar upp sambandet mellan entreprenörskap och ledarskap, samt hur egenskaper som inledningsvis hjälper en entreprenör sedan riskerar arbeta mot en om anpassning ej sker. Operativt- och strategiskt ledarskap behandlar entreprenörens behov att delegera operativa uppgifter för att ta ett ökat strategiskt ansvar. Teorins sista område behandlar företagstillväxtens olika faser och utmaningar förknippade med dem. Den teoretiska referensramen har kompletterats med kvalitativ empiri bestående av semistrukturerade intervjuer med svenska entreprenörer som lett sin verksamhet genom företagstillväxt, vilket var kriteriet för studiens urval. För att få svar på studiens syfte användes en intervjuguide som skapade förståelse om vilka utmaningar den entreprenöriella ledaren upplever när deras roll förändras i takt med tillväxt. Författarna drar därefter slutsatser som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Förändringen som entreprenören ställs inför innebär att det blir mer strategiskt än operativt arbete, entreprenören behöver organisera och delegera ut arbetsuppgifter samt att hanteringen av personal ökar. Insikten gjordes dessutom att entreprenören upplever dessa utmaningar olika beroende på entreprenörens egna ambitioner och tidigare bakgrund. Dessa resultat som studien bekräftar delvis tidigare forskning men bidrar även till en ny syn i entreprenörens bakomliggande anledning till att de lyckas med företagstillväxt.

I en tid där allt fler företag lämnar emissionsbesked, finns det genom tidigare forskning relativt tydliga tecken på hur aktiemarknaden reagerar. Däremot råder tvetydighet gällande de emitterande företagens prestationer, när det kommer till det operativa resultatet. Dessutom är ämnet tämligen outforskat på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur det operativa resultatet för emitterande företag på Nasdaq Stockholm påverkas i samband med nyemission. Dessutom ämnar studien att förklara huruvida faktorerna emissionstyp, onormala investeringar och marknadstiming har en inverkan på prestationen. Detta har undersökts utifrån teorin om informationsasymmetri, agentteorin och teorin om fritt kassaflöde. Från studiens urvalsram på 274 emissioner som genomförts på Nasdaq Stockholm mellan 2015-2020 har ett slumpmässigt stratifierat urval genomförts. Utifrån dessa har 100 nyemissioner undersökts, fördelat på 52 riktade emissioner och 48 företrädesemissioner. Tillsammans med urvalet har även en kontrollportfölj med matchande icke-emitterande företag baserat på sektor och storlek studerats. Det operativa resultatet hänvisar i denna studie till nyckeltalen ROA och EPS, vilka har undersökts två år inför emission och två år efter. Genom Mann Whitney U test har studiens empiri testats statistiskt för att utreda hur prestationen har påverkats. Studiens resultat visar att emitterande företag på Nasdaq Stockholm uppvisar tydliga nedgångar i dess operativa resultat, vilket även är signifikant i jämförelse med kontrollportföljen. Utifrån studiens oberoende variabler, indikerar resultaten att emissionstyp har en inverkan på det operativa resultatet. Vidare genomförs konstaterandet att onormala investeringar delvis har en negativ påverkan medan inget stöd ges för marknadstiming.

Syftet med denna studie är att undersöka till vilken utsträckning som företag inomSveriges företagsvärld inser nyttan och användbarheten med att använda sig utav ettaffärssystem vid beslut gällande verksamheten styrning. Uppsatsen avser även attundersöka sambandet mellan affärssystem och beslutstöd genom att undersökakopplingen mellan tydligt ställda mål på affärssystemet och sedermera användandet utavdet som beslutstöd. Studien är genomförd med en positivistisk ansats av kvantitativ art,då vi genom en enkätundersökning har undersökt hur 34 stycken företag ser på planeringoch det dagliga användandet av affärssystem. Empirin har sedan analyserats utifrån redantidigare befintliga teorier som vi även utgått ifrån vid framställningen av enkäten.Affärssystemen har i allt snabbare takt börjat utvecklas och dessutom blivit en allt mercentral del utav den ekonomiska styrningen för verksamheten. Målen för användare avaffärssystem inriktas dock främst mot att förbättra hanteringen utav transaktioner genomen standardisering utav affärsprocesser och integration mellan verksamhet och data(Holsapple & Sena, 2003). Men Davenport (1998) menar att behovet av att göra sundaaffärsbeslut är en utav de främsta anledningarna för att anskaffa ett affärssystem. Enstudie av Löfgren och Ericsson (2004) påvisar att svenska företag har svårt att få framinformation genom sitt affärssystem alternativt inte vet hur man skall användainformationen som erbjuds. Dem menar också att målen med systemlösning inomekonomifunktionen måste överensstämma med den övergripande styrfilosofin för attaffärssystemet ska kunna maximeras. Ytterligare en studie gjord av Holsapple & Sena(2005) visar på att det finns en viss, men tydlig, användning av affärssystem sombeslutstöd i den amerikanska företagsvärlden. Men vad skulle en liknande undersökning,utförd i Sveriges företagsvärld, ge för resultat? Kommer resultatet i så fall stärka det somLöfgren & Ericsson (2004) påstår gällande sambandet mellan mål med affärssystemetoch användandet av det som beslutsstöd?Med studien har vi kommit fram till följande slutsats. Företag i Sverige inser till viss delnyttan med att använda affärssystem som beslutsstöd, de lägger en betydlig vikt vid attplanera affärssystem både vad gäller beslutsstöd men främst i övriga frågor gällande attintegrera och standardisera verksamheten. Även i det dagliga användandet avaffärssystemet påträffas situationer, gällande beslutstöd, av betydelse, även om företagenlångt ifrån använder systemet till fullo. Vid jämförelsen med amerikanska företag ser viatt även de lägger stor vikt vid att planera affärssystem men att de desto oftare använderaffärssystemet för olika situationer i den dagliga verksamheten, vilket är en markantskillnad mot de svenska företagen.