Den svenska aktiemarknaden har på senare år sett en ökning av antalet företrädesemissioner. Tidigare forskning kring marknadens mottagande av nyemissioner indikerar en negativ aktieprisutveckling. Teorierna bakom denna reaktion tenderar baseras på informations-asymmetri eller kapitalstruktur, men bolagens bakomliggande motiv negligeras ofta. Forskningsområdet är välstuderat ur ett internationellt perspektiv, men få studier har genomförts på den svenska marknaden. Denna studie undersöker företrädesemissioners generella aktiepriseffekter, men utvärderar även emissionernas bakomliggande motiv, vilka kategoriseras som antingen defensiva eller offensiva. Med syfte att undersöka företrädesemissioners aktiekurspåverkan på den svenska marknaden, både vid annonseringstillfället och det efterföljande året, utformas en eventstudie. Eventstudien består av 107 företrädesemissioner annonserade av företag på Nasdaq OMXS samt First North mellan 2006–2014 och undersöker abnormal avkastning. Resultatet visar att bolag som genomför företrädesemissioner generellt genererar abnormal negativ aktieavkastning ett år efterföljande annonsering och att reaktionen är starkare för mindre bolag. På kort sikt kan ingen signifikant abnormal aktiereaktion uppmätas, ingen skillnad i abnormal aktieavkastning kan heller fastställas mellan defensiva och offensiva emissionsmotiv.

När företag väljer att ta in kapital genom en nyemission måste beslut fattas om det ska göras genom en företrädesemission eller riktad emission. Tidigare studier har visat att nyemissioner generellt genererar en negativ avvikelseavkastning. Ny forskning finner dock underlag för att både motiv och typ av emission kan påverka hur offentliggörandet av nyemissionen uppfattas av marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur riktade emissioner uppfattas av marknaden och om det kan hänföras till motivet med emissionen. Vi studerar 40 riktade emissioner på Stockholmsbörsen under åren 2020-2021. 7 av dessa riktade emissioner klassificerades som positiva och 33 som negativa. Vi fann en negativ genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning för urvalet i stort samt för de negativt klassificerade emissionerna. De positivt klassificerade riktade emissionerna genererade en signifikant positiv genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning. Resultatet indikerar att motivet har en effekt på hur marknaden uppfattar offentliggörandet av en riktad emission.

I en tid där allt fler företag lämnar emissionsbesked, finns det genom tidigare forskning relativt tydliga tecken på hur aktiemarknaden reagerar. Däremot råder tvetydighet gällande de emitterande företagens prestationer, när det kommer till det operativa resultatet. Dessutom är ämnet tämligen outforskat på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur det operativa resultatet för emitterande företag på Nasdaq Stockholm påverkas i samband med nyemission. Dessutom ämnar studien att förklara huruvida faktorerna emissionstyp, onormala investeringar och marknadstiming har en inverkan på prestationen. Detta har undersökts utifrån teorin om informationsasymmetri, agentteorin och teorin om fritt kassaflöde. Från studiens urvalsram på 274 emissioner som genomförts på Nasdaq Stockholm mellan 2015-2020 har ett slumpmässigt stratifierat urval genomförts. Utifrån dessa har 100 nyemissioner undersökts, fördelat på 52 riktade emissioner och 48 företrädesemissioner. Tillsammans med urvalet har även en kontrollportfölj med matchande icke-emitterande företag baserat på sektor och storlek studerats. Det operativa resultatet hänvisar i denna studie till nyckeltalen ROA och EPS, vilka har undersökts två år inför emission och två år efter. Genom Mann Whitney U test har studiens empiri testats statistiskt för att utreda hur prestationen har påverkats. Studiens resultat visar att emitterande företag på Nasdaq Stockholm uppvisar tydliga nedgångar i dess operativa resultat, vilket även är signifikant i jämförelse med kontrollportföljen. Utifrån studiens oberoende variabler, indikerar resultaten att emissionstyp har en inverkan på det operativa resultatet. Vidare genomförs konstaterandet att onormala investeringar delvis har en negativ påverkan medan inget stöd ges för marknadstiming.

När ett bolag tar in kapital genom en emission kan de antingen använda sig av en riktademissionen eller av en företrädesemission. Tidigare forskning har visat att bolag har ennegativ aktieutveckling efter en nyemission. Senare forskning har visat att både valet avvilken typ av emission som bolaget använder sig av, och det annonserade motivet tillemissionen, påverkar avkastningen. Syftet med denna studie är att undersöka abnormavkastning på kort och lång sikt, samt skillnader i avkastning, för de två olikaemissionstyperna. Kort sikt defineras i studien som två dagar, annonseringsdagen samtnästföljande handelsdag, medan lång sikt defineras som 12 månader. Vi mäter även om detannonserade motivet påverkar den kortsiktiga avkastningen. Urvalet består av 187observationer från bolag noterade på Stockholmsbörsen mellan 2012-2016. Bolag somannonserar om att de behöver ta in kapital genom en företrädesemission, har en abnormnegativ avkastning vid annonsering, men ingen abnorm avkastning på lång sikt. För bolagsom valde att ta in kapital genom en riktad emission har ingen annonseringseffekt kunnaturskiljas, men den långsiktiga avkastningen är positiv. Om motivet till en nyemission ärförenat med en investering, förvärv eller expansion, har företagets aktiekurs i genomsnitt haften positv utveckling.