This thesis seeks to understand the role of audit in managing the performance of the NHS in Scotland and the impact which the relationship between performance and audit has upon key actors, including NHS organisations and national audit bodies. It is informed by Michael Power’s Audit Society (1999) and associated works, which present audit as a collection of ideas which shape how society defines control, accountability and transparency. The premise of this doctoral research is that the age of performance assessment in the NHS is evidence of Power’s Audit Society in action. A longitudinal analysis of annual Overview Reports produced by Audit Scotland, which symbolise the national audit body’s identity relative to the NHS, explores the impact which the performance assessment regime had upon the evolution of the national audit body and demonstrates the capacity of a national audit body to forge its own role in performance assessment and in doing so shift its identity from traditional external auditor to authoritative commentator on performance. A recent performance crisis in a Scottish NHS board is the subject of a case study which explores the role of audit when significant gaming is uncovered in a previously high-trust system. This case demonstrates how the ritual appeal of audit can be mobilised by the government to restore public confidence in reported improvements in performance across the whole NHS. The organisational impact of audit on performance management is explored through an observation-based case study set in a Scottish NHS board, which traces interactions between the main actors in audit and performance networks. These analyses show how audit can permeate the performance assessment of NHS bodies, at both the national and organisational level, even where it is not given a formal role in the assessment framework.

<p>As the risk increases in a society, the promise of security also increases. The promises of security needed in a risk society can relate to the increasing use and importance of audit. The municipal audit is sensitive to the current discussion in the society and because it focuses largely on risk means that the municipal auditor will be influenced of this and tries to find and fix the external and internal risk to which business can be exposed.</p><p>The purpose of the paper is according to a critical approach explore and describe the relationship between municipal audit and risk.</p><p>We have chose to pursue this thesis by conducting semi-structured interviews with six municipal auditors from Arboga, Karlskoga and Kumla, a professional counselor and an internal auditor with a good knowledge of risk. Because a critical approach was used the thesis work began with a literature review in order to increase the knowledge in the field. We concluded that the risk focus in municipal auditing has increased over time, and risk analysis is a tool that is widely used to identify the risks which a municipality may be exposed to.</p>

Tidigare studier visar att sjuksköterskor lägger allt mer tid på omvårdnadsdokumentation.Forskningen tyder på två rationella förklaringar till detta fenomen. Den ena förklaringenbehandlar den ökade dokumentationen som en effekt av sjuksköterskors professionalisering.Samtidigt som lagkravet på sjukvårdsdokumentation trädde i kraft startade enprofessionaliseringssträvan för sjuksköterskor. Vikten låg på att som sjuksköterska ständigtsöka större skicklighet inom sitt yrke för att kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård. Dettagjorde dokumentationen till en del i ett kollegialt kommunikationsverktyg för att säkrapatientsäkerheten.Den andra förklaringen till ökad dokumentation kan se fenomenet som en effekt avgranskningssamhället. New Public Management och konkurrensbaserad sjukvård har drivitsjuksköterskor att dokumentera om patienters vård och omvårdnad för att kunna styrka att rätthandlingar ä gjorda och därmed klara en granskning.Tidigare studier visar att både professionalisering och granskningssamhället har uppvisateffekter som kan förklara den ökade dokumentationen i sjukvården. Denna kvantitativa studiehar därför låtit sjuksköterskor från fyra avdelningar på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) svarapå en enkät om varför de dokumenterar. Detta för att vi studerat vilken av de två förklarandesom gjort sig gällande och därmed dominerar. Studien har även lagt fokus på vilken påverkanålder, erfarenhet och avdelningsform (planerad och akut) har på sjuksköterskors uppfattningom dokumentation och tid som läggs på den.Resultatet visar att båda förklaringarna är av betydelse för de tillfrågade sjuksköterskorna,men med något större värdering på professionaliseringsförklaringen. Bakgrundsvariablernaålder, erfarenhet och avdelning har även visat sig vara av betydelse för tiden som läggs pådokumentation där dokumentationsomfattningen tycks öka med högre ålder och erfarenhet.Resultatet visar även ett samband där sjuksköterskor från planerade avdelningar lägger mertid på dokumentation än sjuksköterskor verksamma på akuta avdelningar gör. Det är utifråndessa resultat vi kan dra slutsatsen om att dokumentation framförallt kan verka som ettredskap för kollegial kommunikation och samarbete, där skicklighet och erfarenhet förmedlas.