This thesis project was conducted at Sandvik and builds on a previous project, also conducted at Sandvik by the same authors, during the autumn of 2019. The work is part of a newly established ambidextrous development team that is split into an innovation branch and an execution branch, with the goal to become a digital factory. A part of this thesis project is to conduct Research-to-Development (RTD) work for a future product possibility. However, the product being developed is dependent on underlying technology and infrastructure that the execution branch is simultaneously developing and establishing. Furthermore, the aim of the team is to improve Sandvik’s digital offering within the mining and construction industry which remains quite non-digitalised. The recent push for digital transformation within this industry is challenging large international companies to discover new ways of communicating advanced product ideas while working with product innovation, but also to identify and overcome organisational implementation obstacles and build lasting co-creation relationships with Business-to-Business (B2B) customers. Therefore, the purposes of this thesis were to: (1) find an optimal way of conducting RTD projects to develop product concepts that are validated with both customers and the organisation; (2) find ways of initiating and establishing a lasting co-creation relationship with B2B customers and to efficiently communicate product ideas and concepts that are dependent on underlying technology and infrastructure that have not been developed, implemented, or established yet; and (3) find a suitable way of collaborating within ambidextrous organisations when conducting RTD projects, and to clearly define the contents of a product handover. The results are based on literature, qualitative interviews with innovation experts and stakeholders, four separate user tests, and questionnaires. The findings were evaluated and improved by performing qualitative analysis and incorporating received stakeholder feedback, which led to the development of a framework for co-creation with B2B customers called the Temporary Innovation Space that can be applied to develop and validate product concepts with both customers and the internal organisation. It also addresses how to build a lasting co-creation relationship with B2B customers. Additionally, a part of the results clearly defines the contents of a product handover in an ambidextrous setup. Finally, interesting reflections and observations regarding collaboration, communication, cross-functional integration, co-creative relationships, effects of the COVID-19 pandemic, and more are discussed, and a few suggestions for further research are presented. / Det här arbetet utfördes på Sandvik och baseras på ett tidigare projekt som också utfördes på Sandvik av examensarbetets författare under hösten 2019. Arbetet är en del av ett nyligen etablerat och ambidextriöst utvecklingsteam som är uppdelat i en innovationsdel och en exekveringsdel med målet att bli en digital fabrik. En del av detta arbete inkluderar att utföra forskningsarbete till utvecklingen av en framtida produktmöjlighet (Research-To-Development, RTD). Samtidigt så är produkten som utvecklas beroende av underliggande teknologi och infrastruktur som inte ännu har utvecklats eller etablerats av exekveringsbenet. Fortsättningsvis så är teamets mål att förbättra Sandviks digitala produkturval inom gruvindustrin vars digitalisering fortfarande är i ett relativt tidigt stadium. De kliv som gruvindustrin nyligen har tagit mot digital transformation utmanar dessa stora företag att upptäcka nya sätt att kommunicera avancerade produktidéer, men även att identifiera och överkomma organisatoriska implementeringshinder och bygga upp varaktiga samarbeten med Business-to-Business-kunder (B2B). Arbetets syften var att; (1) hitta ett optimalt sätt att utföra forskningsarbeten för utveckling av produktkoncept som är validerade hos både kunder och organisationen; (2) hitta sätt att initiera och etablera varaktiga samarbeten med B2B-kunder och metoder för att effektivt kommunicera produktidéer som är beroende av underliggande teknologi och infrastruktur som ännu inte har utvecklats, implementerats eller etablerats; och (3) hitta ett lämpligt sätt att kollaborera inom en ambidextriös organisation medans RTD-projekt utförs och att tydligt definiera innehållet i en produktöverlämning. Resultaten är baserade på litteraturstudier, kvalitativa intervjuer med innovationsexperter och andra intressenter, fyra tester med slutanvändare, och frågeformulär. Resultaten utvärderades och förbättrades genom att utföra kvalitativ analys och genom att inkludera återkoppling från intressenter. Utifrån detta utvecklades ett ramverk för samskapande, kallat Temporary Innovation Space, som kan appliceras för utveckling och validering av produktkoncept med både kunder och den interna organisationen. Ramverket kan även användas för att etablera varaktiga förhållanden med B2Bkunder. Dessutom föreslår resultaten från detta projekt vad en produktöverlämning bör innehålla i ett ambidextriöst team. Slutligen diskuteras även intressanta observationer angående kollaboration, kommunikation, tvärfunktionell integration, samskapande samarbeten, effekterna av COVID-19 pandemin, med mera. Avslutningsvis ges flera förslag för framtida forskning.

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs.</p><p>När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras.</p><p>I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner.</p><p>Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer.</p><p>Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs. När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras. I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner. Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer. Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.