Thesis--Uppsala. / Summary in English. Includes bibliographical references (p. 205-214).

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 – 24 år 25,2 %. Jämfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma år låg på 8,2 % är det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-länder låg Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade på en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor är de svenska turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, LAS och det är också där vårt primära fokus ligger. LAS är en social skyddslag som från början syftade till att skydda de äldre arbetstagarna på arbetsmarknaden. Bakgrunden till lagens uppkomst var att regeringen kunde se en negativ utveckling på de äldre arbetstagarnas sysselsättningsgrad och ville stävja problemet. En av anledningarna till varför det såg ut som det gjorde var att det skedde allt snabbare strukturförändringar på arbetsmarknaden. Den mer statiska industrisektorn som många livnärde sig på var i rörelse. Ytterligare en anledning till att regeringen ansåg att en skyddslag behövdes var att man såg stora svårigheter för de äldre arbetstagarna att kunna förflytta sig geografiskt. Uppfattningen var att om en yngre arbetstagare blev arbetslös har de större möjlighet att flytta till annan ort för att där hitta ett nytt arbete.Inledningsvis presenteras ett större kapitel som beskriver turordningsreglernas gällande rätt med de paragraferna vi anser vara relevanta för uppsatsen. Kapitlet är grunden för uppsatsen och ett resonemang kommer föras om turordningsreglernas inverkan på ungdomsarbetslösheten.I Sverige idag finns framför allt två större aktörer med stort inflytande på arbetsmarknaden. Den ena är Landsorganisationen, LO som består av arbetstagarorganisationer som i sin tur representerar en del av arbetstagarsidan. Den andra är Svenskt Näringsliv som utgörs utav arbetsgivarorganisationer vilka representerar arbetsgivarsidan. De båda intresseorganisationer har två helt skilda syner på anledningarna till den rådande ungdomsarbetslösheten. LO menar att det handlar bristen på utbildning medans Svenskt Näringsliv anser att LAS, för höga ingångslöner och att utbildningssystemet inte är i fas med arbetsmarknaden ligger till bakgrund för hur situationen ser ut idag. I uppsatsens andra kapitel återfinns de båda aktörernas syn och lösningar på ungdomsarbetslöshetsproblemet. Vidare följer en utredning över hur det ser ut i Danmark och hur deras arbetsmarknad är uppbyggd. Flexicurity-systemet som används i Danmark skiljer sig relativt mycket från det arbetsmarknadssystem som återfinns i Sverige och utredningen ämnar se om det finns några för- och nackdelar med det danska systemet. Vidare vill vi också utreda huruvida flexicurity har någon inverkan på ungdomsarbetslösheten. I sista kapitlet återfinns en analys där vi kommer attSida | VIreflektera över det vi tidigare behandlat för att på så redogöra för vår uppfattning om varför ungdomsarbetslösheten är så pass hög som den är i Sverige.I den avslutande diskussionen har vi kommit fram till bland annat att de svenska turordningsreglerna har en negativ effekt på ungdomsarbetslösheten. En statisk arbetsmarknad och en princip som gör att den förste som måste sägas upp är den sist anställda missgynnar per automatik den yngre befolkningen. Det är dock inte den direkta effekten av sist-in-först-ut-principen som vi tror är det stora problemet. Istället tror vi att verkningarna av principen leder till en arbetsmarknad där arbetskraften tenderar att bli stillastående, vilket i sin tur minskar detta möjligheterna för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden och få trygga anställningar.

Thesis--Uppsala. / Summary in English. Includes bibliographical references (p. 200-210).

Diss. Stockholm : Univ.

As a result of the increasing mobility of labor globally, trade unions find themselves at a crossroads. Although labor migration has become a common feature of labor markets, it poses a threat to trade unions’ collective agreements by speeding up the downward pressure on wages and employment conditions. Yet recruiting migrant workers may help unions to reverse the trend of declining membership rates and protect collective agreements. Hence, trade unions must take a position toward labor migration and thus face a range of dilemmas surrounding inclusion. Therefore, this thesis aims to investigate trade unions’ development of strategic responses to include migrant workers. The study is conducted in the form of a comparative case study, where seven Swedish blue-collar unions serve as subjects of study. The focus is specifically on the work of local trade union chapters. The main findings include that concrete strategies focusing on the recruitment of migrant workers are rarely in place, and that local union representatives work according to a case-by-case approach. Moreover, sectoral differences do not seem to have any particular influence on trade union practices in this regard.

<p>Denna uppsats avhandlar hur LO ser på sig själva i en tid då globaliseringen av arbetsmarknaden innebär nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utländska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framställning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt då LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte är att med en diskursanalytisk ansats studera framställningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att därigenom undersöka hur LO ser på sig själva och sin omvärld. Med andra ord är frågan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vår analys.Vi har i vår analys kunnat se hur LO artikulerar två motstridiga sätt att se på såväl konflikten i Vaxholm som på övriga politiska frågor, två sätt som vi valt att kalla välfärdsdiskursen och konkurrensdiskursen. Båda diskurserna är såväl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen är LO:s konstruktion av dom andra står den för allt det som LO inte är och som de inte identifierar sig med. De andra består enligt LO av en mängd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s åsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frågor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet består av protokoll från LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras är att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet från syndikalisterna begränsats.</p><p>Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister så har LO som organisation förändrats. Detta avseende LO:s mål och syfte, synen på staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhållandet till partier och andra fackliga organisationer.</p><p>I undersökningen har även olika strategier som grupperna använde sig av iaktagits.</p>

Denna uppsats avhandlar hur LO ser på sig själva i en tid då globaliseringen av arbetsmarknaden innebär nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utländska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framställning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt då LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte är att med en diskursanalytisk ansats studera framställningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att därigenom undersöka hur LO ser på sig själva och sin omvärld. Med andra ord är frågan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vår analys.Vi har i vår analys kunnat se hur LO artikulerar två motstridiga sätt att se på såväl konflikten i Vaxholm som på övriga politiska frågor, två sätt som vi valt att kalla välfärdsdiskursen och konkurrensdiskursen. Båda diskurserna är såväl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen är LO:s konstruktion av dom andra står den för allt det som LO inte är och som de inte identifierar sig med. De andra består enligt LO av en mängd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s åsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frågor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Uppsatsens syfte är att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet består av protokoll från LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras är att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet från syndikalisterna begränsats. Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister så har LO som organisation förändrats. Detta avseende LO:s mål och syfte, synen på staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhållandet till partier och andra fackliga organisationer. I undersökningen har även olika strategier som grupperna använde sig av iaktagits.

Allt sedan Sverigedemokraternas intåg i riksdagen 2010 har det politiska klimatet tillika det politiska landskapet i Sverige kraftigt påverkats och förändrats. Sverigedemokraterna betraktas av vissa som ett rasistiskt och högerpopulistiskt parti, som lyckats förankrat sig hos arbetarklassen. För varje riksdagsval har stödet för Sverigedemokraterna bland arbetarklassväljarna ökat, vilket resulterat i att arbetarrörelsens ställning i svensk politik försvagats. För arbetarrörelsen som b l a utgörs av Landsorganisationen (LO) och Socialdemokraterna har denna försvagning skapat ett ideologiskt skavsår. Denna uppsats ämnar undersöka LO-förbundens förhållningssätt gentemot det ökade stöd för Sverigedemokraterna som finns bland förbundens medlemmar. För att besvara forskningsfrågan har fem samtalsintervjuer med förtroendevalda representanter från fyra av LO:s förbund genomförts. Resultatet visar att en förklaring till att medlemmar röstar på Sverigedemokraterna beror på att förbunden misslyckats med att berätta för medlemmarna om deras grundläggande värden, ideologi och den svenska modellen. Vidare framkommer att det råder en viss okunskap bland förbundens medlemmar om hur samhället fungerar. För att motverka att stödet för Sverigedemokraterna fortsätter öka är förbundens främsta strategier utbildningsinsatser samt att påvisa att Sverigedemokraternas politik missgynnar LO:s medlemmar. Denna uppsats pekar på hur viktigt det är att ständigt föra diskussioner om värderingar, ideologier och arbetsvillkor för vilken samhällsutveckling vi vill ha.