Den myndighet som i Sverige har befogenhet att ta ut skatt från befolkningen är Skatteverket, SKV. Den grund som möjliggör att myndigheten kan ta ut skatt och som den ska grunda alla sina beskattningsbeslut på är lag, vilket brukar benämnas legalitetsprincipen. SKV använder emellertid ibland prejudikat som stöd för hur den ska beskatta. Här framstår då en fråga om SKV bör stödja sig på prejudikat när den enbart ska använda lag som grund för beskattning.Syftet med uppsatsen har således varit att utröna om SKV bör använda prejudikat som stöd vid beskattning. De delar som står mot varandra i denna fråga är prejudikatets roll mot rättssäkerheten. Mer preciserat avses två rättssäkerhetsprinciper nämligen förutsebarhetsprincipen samt legalitetsprincipen. Prejudikat som rättskälla kan emellertid sägas vara vägledande för SKV och medför att likabehandling upprätthålls. Motsättningarna medför därför att SKV inte kan ta prejudikatet som gällande rättsregler men som vägledning för hur lagtext ska tolkas. Genom statistik går det även att se att SKV använder prejudikat i en viss omfattning både vid upprättande samt upphävande av ställningstaganden. Omfattningen är totalt sett inte särskilt hög men vid jämförelse med andra liknande grunder är omfattningen något större. En annan fråga som kan ställas är hur SKV använder prejudikat i dessa ställningstaganden. Genom en analys av fyra ställningstaganden har denna fråga försökts besvaras. Ställningstagandena är av varierande karaktär och behandlar vitt skilda områden, men har det gemensamt att de upprättats på grund av nya avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen. Det framkom då att SKV använder prejudikat som en tolkningskälla vilken den bedömer olika omständigheter och företeelser utifrån. Detta genom att exempelvis beskriva sin bedömning eller ta fram olika exempel.

Studiens syfte är att undersöka vilka didaktiska ställningstaganden som förskollärare tillämpar vid planering och i undervisningstillfällen som sker på olika förskolors uteplatser. Undersökningen fokuserar på undervisning utomhus och specifikt på teman gällande odling och plantering av växter.   Studien är mer mot en kvalitativ undersökning samtidigt som kvantitativa inslag finns. Materialet har samlats in via enkätundersökning, i vilken sju förskolor, med en till fyra avdelningar på varje ställe, i varierande geografiska område. Respondenterna som svarade och bidrog med empiri i denna studie bestod av tio förskollärare. Enkäterna distribuerades via epost via aktuella områdeschefer till respondenterna. Vidare har data bearbetats genom kategorisering samt analys, kopplat till den sociokulturella teorin och dess centrala begrepp angående lärande. I resultatet framkom det att förskollärare i sina didaktiska ställningstaganden planerar och genomför undervisning utifrån förutsättningar, möjligheter och engagemang. Resultatet tar även upp att förskollärarna i undersökningen har goda möjligheter till att bedriva undervisning utomhus och få barnen delaktiga i aktiviteter gällande odling och plantering på förskolornas uteplatser.

Syftet med studien är att belysa om, och i så fall på vilket sätt, förskolans läroplan möjliggör en likvärdig utformning av undervisning i biologi i förskolan.Frågeställningarna belyser på vilket sätt de didaktiska ställningstagandena ärframskrivna i förskolans läroplan och genom det stöttar förskollärarna i utformningen av undervisning i förskolan. Tidigare forskning inom ämnesområdet biologi i förskolan visar att det finns olika aspekter som påverkar denundervisning som bedrivs. Genom semistrukturerade intervjuer har förskollärare på olika förskolor fått delge sina erfarenheter och uppfattningar kring förskolans nya läroplan och hur den möjliggör en likvärdig biologiundervisning.Resultat i tidigare studier har bland annat visat att förskollärares didaktiskakompetens, ämneskunskaper och deras positionering vid undervisningstillfällen har betydelse för en kvalitativ undervisning i förskolan. Förskollärarnasom deltog i den här studien menade att förutsättningarna som ges för att bedriva undervisning i förskolan och strävansmålen i förskolans läroplan, är avgörande för den kvalitet som biologiundervisningens får. De menade att detkrävs ett mer omfattande arbete för att möjliggöra en likvärdig biologiundervisning i förskolan. Slutsatser som kan dras utifrån den här studien är att detkrävs åtgärder för att möjliggöra en likvärdig biologiundervisning i förskolan. / The purpose of the study is to illustrate whether, and if so, how the preschoolcurriculum allows for an equal design of teaching biology in preschool. Thequestions illuminate in what way the didactic positions are written in the preschool curriculum and through it supports preschool teachers in the design ofeducation in preschool. The study focused on teaching in the field of biology,and how the preschool curriculum enables equivalent biology teaching in preschool. Previous research in the field of biology in preschool shows that thereare different aspects that affect the teaching that is conducted. Through semistructured interviews, preschool teachers at different preschools have been ableto share their experiences and ideas about the preschool's new curriculum andhow it enables an equivalent biology teaching. Results in previous studies haveshown, among other things, that pre-school teachers' didactic skills, subjectknowledge and their positioning in teaching facilities are important for qualitative teaching in preschool. The preschool teachers who participated in thisstudy argued that the conditions for teaching in preschool and the aspirationalgoals of the preschool curriculum are crucial for the quality of biology teaching. They argued that more extensive work is needed to enable equivalentbiology teaching in preschool. The conclusions that can be drawn from thisstudy are that measures are needed to enable an equivalent biology teaching inpreschool.

The purpose of this study is to explore the factors that affect students' decision-making in an SSI (socio-scientific issue) about nuclear power and energy supply. The study explores students' skills in SSI argumentation and aims to clarify the relationship between values, knowledge and experiences in their SSI decision-making. Nine students grade nine participated. Their argumentation and decision-making processes were followed, the participants wrote reports on their decision-making, and data were collected during multiple stages of an instructional module, the Six-Step SSI Instructional Module. The different arguments used by the students were analysed using the framework of the SEE-SEP-model. The analysis focused on the evaluation skills demonstrated by the students during the exercise and the relationships between the knowledge, values, and experiences that they used in their argumentation. Although all the students had access to the same information and agreed on the factual aspects of the issue, they came to different decisions, the difference depending on their background knowledge, values, and experiences. The assessment framework considers the quality indicators presented in the research and focuses on both the content and the structure that can be observed in students’ SSI argumentation and is meant to function as a tool for identifying quality indicators. The implication for SSI teaching and learning is discussed.

<p>Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev har</p><p>intensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar en</p><p>problematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren som</p><p>person blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egna</p><p>ställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna.</p><p>Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolans</p><p>tidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till det</p><p>personliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt.</p><p>Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnas</p><p>eventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ</p><p>intervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare.</p><p>De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom att</p><p>få barnen att lära, trivas och må bra i skolan. De ser alla att deras etiska ansvar gentemot</p><p>eleverna är stort. Många av de intervjuade är medvetna om att de har en gräns mellan sitt</p><p>personliga och sitt privata men att det är svårt att konkretisera den. De är förhållandevis öppna</p><p>för frågeställningar som uppkommer men när det kommer för nära in på dem själva och det</p><p>blir för intimt finns det en gräns. Majoriteten av lärarna delade uppfattningen att det är viktigt</p><p>att man som lärare kan bjuda på sig själv även om det finns en gräns för hur mycket. De</p><p>menar att varje lärare själv får bestämma var denna gräns går. Nästan alla lärarna menade att</p><p>de kunde delge eleverna sin trosuppfattning men om eleverna skulle fråga lärarna om var de</p><p>står politiskt blev det känsligare. Många lärare ansåg att deras politiska ställningstagande har</p><p>eleverna inte med att göra. De av lärarna som skulle delge sitt politiska ställningstagande</p><p>påpekade dock att man inte får propagera för det. När det gällde lärarnas egen sexualitet var</p><p>de överens om att det tillhörde privatlivet, men de tyckte att de kunde berätta om sina</p><p>familjeförhållanden och om sexualitet i allmänhet.</p>

Skolans fostrande roll har förändrats genom historien. Relationen mellan lärare och elev har intensifierats och präglas idag mer av närhet än distans. Denna utveckling skapar en problematik kring lärarens förhållande till att vara personlig och privat eftersom läraren som person blir allt viktigare. Läraren bör vara medveten om hur den förhåller sig till sina egna ställningstaganden då läraren både på gott och ont har en stor makt att påverka eleverna. Syftet med vår c-uppsats är att belysa hur ett antal yrkesverksamma lärare i grundskolans tidiga år resonerar i frågan om hur lärare i relation till eleverna bör förhålla sig till det personliga och det privata utifrån ambitionen att agera professionellt och därmed etiskt riktigt. Med hjälp av intervjufrågor gällande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lärarnas eventuella gräns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ intervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollärare. De intervjuade lärarna menar att det ingår mycket i att vara en professionell lärare såsom att få barnen att lära, trivas och må bra i skolan. De ser alla att deras etiska ansvar gentemot eleverna är stort. Många av de intervjuade är medvetna om att de har en gräns mellan sitt personliga och sitt privata men att det är svårt att konkretisera den. De är förhållandevis öppna för frågeställningar som uppkommer men när det kommer för nära in på dem själva och det blir för intimt finns det en gräns. Majoriteten av lärarna delade uppfattningen att det är viktigt att man som lärare kan bjuda på sig själv även om det finns en gräns för hur mycket. De menar att varje lärare själv får bestämma var denna gräns går. Nästan alla lärarna menade att de kunde delge eleverna sin trosuppfattning men om eleverna skulle fråga lärarna om var de står politiskt blev det känsligare. Många lärare ansåg att deras politiska ställningstagande har eleverna inte med att göra. De av lärarna som skulle delge sitt politiska ställningstagande påpekade dock att man inte får propagera för det. När det gällde lärarnas egen sexualitet var de överens om att det tillhörde privatlivet, men de tyckte att de kunde berätta om sina familjeförhållanden och om sexualitet i allmänhet.

Den här uppsatsen undersöker Sture Dahlströms ambivalenta förhållande till den svenska arbetarlitteraturen. Den kvalitativa analysen är inspirerad av den franska kultursociologen Pierre Bourdieu och syftar till att synliggöra de valmöjligheter, orienteringspunkter och handlingsalternativ som låg till grund för Sture Dahlströms omstörtningsstrategier och motstridiga ställningstaganden för att positionera sig i riktning mot det arbetarlitterära delfältet givet hans bakgrund, erfarenheter, referensramar och medhavda kapitaltillgångar samt vilka konsekvenser det fick för litteraturkritikernas framställning av hans litterära profil. Materialet utgår huvudsakligen från Sture Dahlströms egen föreställningsvärld, framför allt gestaltat genom hans romaner, men även från ett antal intervjuer, biografier och artiklar under 1980-, 1990- och 2000-talet.  Uppsatsen visar att Sture Dahlströms biografiska erfarenheter och sociala bakgrund genererade en naiv övertygelse om den svenska arbetarlitteraturens förändringspotential samtidigt som han var oförmögen att investera i de drivkrafter som grundlägger det arbetarlitterära delfältets spelregler. Hans radikala omstörtningsstrategier och motstridiga ställningstaganden resulterade snarare i att han motarbetades av de kritiker som redan innehade en dominerande position i det litterära fältet. Uppsatsen visar därtill att Dahlströms perifera avantgardeposition var en förutsättning för utvecklingen av hans erhållna kultstatus.

Today, several interreligious organisations are publishing joint statements of obvious moral character. These may regard such things as environmental issues, peacebuilding, or freedom of thought. This raises the question of how such statements are to be justified and what role different theological and religious traditions play in justifying joint values. This study seeks to understand and critically examine these questions.  The theoretical foundation is derived from Marianne Moyaert's development of Paul Ricœur's critique of joint interreligious ethics. From this, three main areas are analysed in four interreligious documents. First, what space is given to individual traditions as a source of moral knowledge? Second, to what degree is an ethic of consensus or compromise expressed? Third, how are pluralism, particularism, and radical pluralism expressed?  The study suggests three conclusions for justifying interreligious statements. First, joint published documents should include both theological resources from different traditions and an explicit invitation to dialogue. Second, a dialogue that seeks common values but accepts tension, seen as a critical instance, should be appreciated. Third, interreligious dialogue and its statements could be understood as a way of, with the help of different faith traditions, examining their own and other instances' values.