Aims: The topic of the knowledge review that has been carried out is outdoor learning. The purpose of this study is to examine what possibilities are created for students' learning and well-being by conducting teaching in the natural sciences and in outdoor environments.   Method: The study was limited to a consideration of research articles and literature. This meant that our search for literature was limited to peer-reviewed material, a term that refers to the fact that it has undergone scrutiny from fellow researchers and experts, resulting in a form of quality control before publication. We made use of different searches and key words in several databases, including Libsearch, Google Scholar, and Swepub, and also conducted some searches in the city library of Lund (Stadsbiblioteket). Using a total of 13 sources, we then compiled the information and selected the material that pertained to our area of interest, and that would help us answer our research question. In the search process we made use of Jarl Backman (2016), who gave us useful search methods and tips that helped us commence the process in a good way.    Results: One of the problems we faced was that there were many articles that had been published but the full text versions were missing, which made us unable to use them. This meant that the number of articles that we could include was limited. Through our search process, we noticed that there is a lack of Swedish research in the subject area of outdoor learning. Still, the results show that there is a focus on both students' health and learning within this area of research. Through our readings, we were able to conclude that outdoor learning has a number of positive effects on students' learning and general development in all subjects. However, the research also suggests that there is a general lack of outdoor learning, because of teachers' lack of knowledge in how to conduct it. Other reasons include lack of activities within the different subjects, which make them unsuitable to be conducted outside, or that the school does not have the environment required to make outdoor learning possible.   Discussion: Numerous different researchers within the sources we selected pointed to the importance of outdoor learning as a teaching method in school. However, to achieve the best results, there is a need to alternate between indoor and outdoor learning. Through alternating between the two, students are able to consolidate the knowledge that they had acquired in the classroom. Outdoor learning had a positive effect on the students' results. Additionally, it increases participation and interaction between the students. Because outdoor learning facilitates the students' use of their different senses, it results in better knowledge retention than teaching that is conducted indoors. This also has to do with the fact that students are more restricted in the classroom.   Conclusion: The conclusion we arrived at was that outdoor learning has positive effects on students' learning, performance, results, and health, but also participation. The results show that the teachers who have tried outdoor learning have gotten more positive effects from outdoor learning than from teaching indoors.   Due to the limited time of ten weeks, we chose not to focus on the potential effects that outdoor learning may have on students with neuropsychiatric disorders.

Studiens syfte är att undersöka vilka didaktiska ställningstaganden som förskollärare tillämpar vid planering och i undervisningstillfällen som sker på olika förskolors uteplatser. Undersökningen fokuserar på undervisning utomhus och specifikt på teman gällande odling och plantering av växter.   Studien är mer mot en kvalitativ undersökning samtidigt som kvantitativa inslag finns. Materialet har samlats in via enkätundersökning, i vilken sju förskolor, med en till fyra avdelningar på varje ställe, i varierande geografiska område. Respondenterna som svarade och bidrog med empiri i denna studie bestod av tio förskollärare. Enkäterna distribuerades via epost via aktuella områdeschefer till respondenterna. Vidare har data bearbetats genom kategorisering samt analys, kopplat till den sociokulturella teorin och dess centrala begrepp angående lärande. I resultatet framkom det att förskollärare i sina didaktiska ställningstaganden planerar och genomför undervisning utifrån förutsättningar, möjligheter och engagemang. Resultatet tar även upp att förskollärarna i undersökningen har goda möjligheter till att bedriva undervisning utomhus och få barnen delaktiga i aktiviteter gällande odling och plantering på förskolornas uteplatser.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärares syn på undervisning utomhus ser ut. Vi har även undersökt om förskollärare använder tiden utomhus till någon planerad undervisning, vilka faktorer som påverkar hur de planerar för undervisning utomhus och vilka fördelar förskollärare ser med undervisning i utomhusmiljö. Studien är en kvalitativ studie och vi har intervjuat sex förskollärare. I analysen har vi använt oss av tematisk analys som stöd för att koda datamaterialet. Resultatet visar på att förskollärare tycker att det är betydelsefullt att vistas utomhus, men att undervisning utomhus sker i varierad mängd på de olika förskolorna. I vårt resultat framkom det olika faktorer som påverkar hur förskollärare planerar för undervisning utomhus. Sammanfattningsvis kunde vi se att det är förskollärarens personliga förhållningssätt och intresse som styr huruvida undervisning utomhus sker / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

Undervisning utomhus skapar fler och andra möjligheter till att arbeta med läroplansmålen men det innebär att förskollärare behöver se utemiljön som en resurs för undervisning och som ett komplement till undervisning inomhus.  Läroplaner är konstruerade på ett generellt sätt med breda målformuleringar vilket möjliggör ett friutrymme för förskollärare när det gäller att tolka och omsätta uppdraget till konkreta undervisningssituationer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare tolkar och omsätter undervisningsuppdraget i samband med utevistelse  Förskollärare ses i föreliggande studie som frontlinjebyråkrater som tolkar och omsätter policy till undervisning. Metoden fokusgruppsintervju har använts och materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Teman har bildats utifrån såväl empirin som studiens teoretiska ram frontlinjebyråkratteorin med det teoretiska begreppet friutrymme som centralt.  Resultatet visar att förskollärare på olika sätt använder sig av det friutrymme som läroplansuppdragets generella och breda målformuleringar möjliggör gällande att tolka och omsätta detta i konkreta undervisningsaktiviteter utomhus. De undervisningsaktiviteter som förskollärarna beskriver är främst kopplade till målformuleringar som rör rörelse och grovmotorik samt till naturkontakter av olika slag. Det friutrymme som framträder ur fokusgruppssamtalen exemplifieras genom konkreta aktiviteter som motorikbanor och undersökande av växter och djur. Förskollärarna lyfter flera faktorer som påverkar undervisningen utomhus som exempelvis tid, kunskaper i att undervisa utomhus, gemensam utemiljö och väderförhållanden.   En slutsats av studien är att undervisningen utomhus påverkas av faktorer som är specifika för en utomhuskontext. Dessa faktorer bidrar till att förskollärarnas friutrymme påverkas när det kommer till att tolka och omsätta läroplanen till konkret undervisning och kan vara en av orsakerna till att den spontana undervisningen lyfts till stor del under utevistelsen eftersom förskollärarna inte alltid kan genomföra det som är planerat. De delar av friutrymmet som exemplifieras genom tex motorikbanor och undersökande av växter och djur visar på att förskollärare under utevistelsen knyter läroplansuppdraget till specifika områden som de själva associerar och förknippar med utevistelse.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka val förskollärare gör för att möjliggöra undervisning utomhus och vilka faktorer som påverkar dessa. Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats genom sex semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare. Datamaterialet transkriberades och kodades i en tematisk analys. Som grund för denna studie ligger det didaktiska perspektivet med tillhörande begrepp, som har använts vid formulering av forskningsfrågor och i diskussionen. I analysen av vår empiri har vi använt ramfaktorteorin som modell för att förstå hur förskollärarna förhåller sig till de ramfaktorer som påverkar undervisning utomhus. I resultatet synliggörs faktorer som kan begränsa utomhusundervisning men också hur förskollärarna anpassar för att möjliggöra. Våra slutsatser är att förskollärares inställning till utomhusvistelse är en betydande faktor i möjliggörandet av utomhusundervisning. Samt att om det finns en tydlig struktur och rutin kring undervisning, som något som växelvis sker inomhus och utomhus, skapas en kultur där undervisning utomhus är en naturlig del av verksamheten. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Att en erfarenhetsbaserad undervisning kombinerad med en teoretisk undervisning är gynnsamt för lärande är ett faktum. Därför har jag valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka huruvida lärare nyttjar utomhusundervisning i NO-undervisningen. Målsättningen har varit att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av utomhusundervisning med fokus på de eventuella hinder och möjligheter lärarna ger uttryck för. Denna undersökning baseras på fem genomförda intervjuer med NO-lärare som undervisar i årskurserna 4-6.Mina teoretiska utgångspunkter för denna undersökning baseras på Dewey och Vygotskij samt ramfaktorteorin. Utomhusundervisning är en typ av pedagogik som Dewey menade innefattar en växelverkan mellan klassrummets inlärningsmiljö och en kultur där kunskap återfinns i sitt naturliga sammanhang. Vygotskijs och Deweys teorier handlade om att komma i direkt kontakt med naturen i ett socialt sammanhang. Vygotskij menade dessutom att lärandet blir stärkt om sinnena samtidigt får samverka med kroppens deltagande. Ramfaktorteorin å andra sidan är en teori som talar om vad som främjar eller hämmar undervisning utifrån olika förhållanden, det vill säga ramfaktorer.Mina huvudsakliga resultat är att de intervjuade lärarna har ambition och vilja till att bedriva utomhusundervisning. Men i praktiken är det endast en av dessa lärare som faktiskt använder utomhusundervisning som undervisningsform. De avgörande faktorerna till att de flesta av de intervjuade lärarna inte använder sig av utomhusundervisning handlar om avsaknad av tid, brist på utbildning samt att det finns risker med undervisning utomhus. Några av intervjupersonerna tyckte inte att kursplanen gav något stöd för att bedriva utomhusundervisning.I diskussionen redovisar jag mina olika resultat i förhållande till varandra samt hänvisat till mina teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.

No description available.

Syftet med studien är att beskriva och analysera verksamma förskollärares förhållningssätt till undervisning utomhus genom en analytisk diskussion med hjälp av barnperspektiv och barnsperspektiv. Detta utifrån en kvalitativ studie, där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer för att ta del av de verksamma förskollärares beskrivningar om undervisning utomhus. Tidigare forskning beskriver enbart förskollärares förutsättningar till undervisning utomhus, inget om hurde ser på barnen i detta. Genom förskollärares beskrivning av undervisning utomhus har vi tolkat deras beskrivningar utifrån barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet synliggör att undervisning utomhus kan ske med olika utgångspunkter, spontan eller planerad. Detta då förskollärarna beskriver att de antingen utgår ifrån barnens intressen eller förskollärarnas egna intentioner i utformandet av undervisning utomhus. I studiens slutsater framkommer det att det kan vara svårt att antigen urskilja barnperspektiv och barns perspektiv utifrån förskollärares beskrivningar om undervisning utomhus. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Syftet med denna fallstudie var att studera om det finns någon koppling mellan hur ofta eleverna spenderar sin fritid utomhus och engagemang vid NO-lektioner utomhus. Vidare var det övergripande syftet att genom studien bidra med reflekterande tankar kring skolans roll för att stimulera elevernas naturkontakt och känsla för naturen. Data samlades genom enskilda intervjuer med åtta elever i årskurs ett samt genom en gruppintervju med deras två NO-lärare. Resultatet visade att majoriteten av eleverna tycker om att vara utomhus både på fritiden och vid NO-lektioner och att de flesta av dem gärna ser att de har fler lektioner utomhus, detta trots att de helst spenderar fritiden inomhus. Utifrån denna fallstudie går det inte att dra den generella slutsatsen att elevers inställning till NOundervisning utomhus influeras av hur ofta elever spenderar fritiden ute. I diskussionsdelen ges förslag på hur skolan kan bidra till att elever skapar en kontakt och känsla för naturen.

Utomhusvistelse utgör en viktig del av förskolans vardag. Tidigare forskning visar att vistelse utomhus har positiv påverkan på barns hälsa, välmående, koncentrationsförmåga och inlärning. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har kring begreppet utomhusundervisning samt vilka faktorer som utgör möjligheter för att bedriva undervisning utomhus. Följande frågeställningar formulerades: Vad innebär begreppet utomhusundervisning i förskolan för förskollärare? Vilka förutsättningar krävs enligt förskollärare för att kunna undervisa utomhus? För att samla in data för studien genomfördes intervjuer med fem förskollärare som är intresserade av utomhuspedagogik, men som arbetar i förskolor utan utomhusprofil. Resultatet från studien visar att begreppet undervisning utomhus har samma betydelse för förskollärarna som undervisning inomhus men genomförs i olika miljöer. Studiens resultat synliggör förskollärares uppfattning kring två faktorer som är viktiga för att kunna bedriva undervisning utomhus nämligen utemiljö och organisation. Möjligheten att kunna använda förskolans gård och närmiljö är betydelsefulla för utomhusundervisningen. Viktiga delar av organisationen som framkommer är pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogiken, samarbete mellan avdelningar, möjlighet att planera för undervisningen samt möjlighet att dela barngruppen i mindre grupper. Utifrån studiens resultat dras två slutsatser nämligen att utomhusundervisning ses som ett komplement till inomhusundervisning, samt att utemiljö och organisation uppfattas av förskollärare som de viktigaste faktorerna för att kunna bedriva undervisning utomhus.