Inom ramen för det här arbetet avses det att reda ut om det finns någonting som kan identifieras som samhällskunskapsdidaktik i olika samhällskunskapslärares dagliga praktik. Om så är fallet är följdfrågan hur den didaktiken kommer till uttryck? För att kunna få ett svar på frågan intervjuades fyra gymnasielärare i samhällskunskap på olika kurser och kurser. Samhällskunskapsdidaktik är ett något problematiskt begrepp då det inte har någon enad definition. I det här arbetet har framförallt lärarns målsättningar med den egna undervisningen, hur de rent praktiskt undervisar i ämnet, samt vilka utmaningar de anser finns för en samhällskunskapslärare i deras position idag, varit de faktorer som undersökts. Det visar sig genom arbetet att det finns en typ av ämnesspecifik didaktik för samhällskunskapen bland de lärare som intervjuats. Nyckelbegreppen för den, så kallade, samhällskunskapsdidaktiken kan framförallt identifieras som mycket frihet, möjlighet till stor variation i material och metoder samt ett för läraren stort eget handlingsutrymme.

Undervisning utomhus skapar fler och andra möjligheter till att arbeta med läroplansmålen men det innebär att förskollärare behöver se utemiljön som en resurs för undervisning och som ett komplement till undervisning inomhus.  Läroplaner är konstruerade på ett generellt sätt med breda målformuleringar vilket möjliggör ett friutrymme för förskollärare när det gäller att tolka och omsätta uppdraget till konkreta undervisningssituationer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare tolkar och omsätter undervisningsuppdraget i samband med utevistelse  Förskollärare ses i föreliggande studie som frontlinjebyråkrater som tolkar och omsätter policy till undervisning. Metoden fokusgruppsintervju har använts och materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Teman har bildats utifrån såväl empirin som studiens teoretiska ram frontlinjebyråkratteorin med det teoretiska begreppet friutrymme som centralt.  Resultatet visar att förskollärare på olika sätt använder sig av det friutrymme som läroplansuppdragets generella och breda målformuleringar möjliggör gällande att tolka och omsätta detta i konkreta undervisningsaktiviteter utomhus. De undervisningsaktiviteter som förskollärarna beskriver är främst kopplade till målformuleringar som rör rörelse och grovmotorik samt till naturkontakter av olika slag. Det friutrymme som framträder ur fokusgruppssamtalen exemplifieras genom konkreta aktiviteter som motorikbanor och undersökande av växter och djur. Förskollärarna lyfter flera faktorer som påverkar undervisningen utomhus som exempelvis tid, kunskaper i att undervisa utomhus, gemensam utemiljö och väderförhållanden.   En slutsats av studien är att undervisningen utomhus påverkas av faktorer som är specifika för en utomhuskontext. Dessa faktorer bidrar till att förskollärarnas friutrymme påverkas när det kommer till att tolka och omsätta läroplanen till konkret undervisning och kan vara en av orsakerna till att den spontana undervisningen lyfts till stor del under utevistelsen eftersom förskollärarna inte alltid kan genomföra det som är planerat. De delar av friutrymmet som exemplifieras genom tex motorikbanor och undersökande av växter och djur visar på att förskollärare under utevistelsen knyter läroplansuppdraget till specifika områden som de själva associerar och förknippar med utevistelse.

No description available.

This study aims to contribute knowledge about how secondary teachers perceive their work with political news, in their teaching in the subject social studies. The study is based on qualitative interviews with five secondary teachers, who hold varying experience of teaching in the subject of social studies. The results shows that the teachers work with relatively similar news sources as well as media forms, and they are primarily influenced by their own personal news media preferences. The data shows that it is equally common for the teachers to use the method and ideal type of news integration as well as of news coverage. Regarding the teacher’s approach, the respondents mainly represented the ideal type of strong objectivity along with a weak neutrality. Conclusions that could be drawn from this study are that teachers largely have a positive view of political news in their teaching whereas aspects as accessibility, lack of time and the feeling of too much content represent challenging factors. The study points out that the teachers have a great interest in the news and that the media can be used as a possible source for knowledge in teaching. But this is only true under certain circumstances where source credibility is constantly present. Perhaps the study's most important contribution is that of the increased knowledge about the teacher’s selection of content, together with making teachers' media views and understanding of media influence visible. This highlights the complexity of the position the teacher finds themselves in, both as a frontline bureaucrat as well as an agendasetter.

The aim of this study has been to describe and understand how school counselors and school social worker experience and perceive their discretion related to the work with problematic school absenteeism in elementary school. My study is based on six qualitative interviews where the professional roles each made half of the total number, which has been analyzed using qualitative content analysis. I wanted to describe and understand the discretion of school counselors and school social worker based on their role and function as that are not sufficently defined and specified, this associated with work on problematic school absenteeism. The conclusions of this study are that some of them felt limited regarding confidentiality, while some were positive about laws and guidelines. Also, that other actors within school or BUP, their working conditions and resources influenced the school counselors´and school social workers own work performance. The managers gave them freedom to shape their professional role within the organization´s framework. The possibility of resistance was also expressed. Also, that there is bigger experience of obscurity than clarity regarding the job description, which can be based on cooperation and the opportunity to take place. Collaboration and cross-border work as well affected the discretion of the professional role. School councelors and school social worker also have different opportunities in their preventive practical work to meet and manage absenteeism.

This investigation aimed to shed light on the terms of the dispensing and the retaining of municipal social benefits granted by Swedish social services, this in regard of a less visible societal subgroup; citizens who cannot attain or retain housing of their own. Through qualitative interviews with six municipal social workers in Skåne, the plight of these citizens is revealed from a policy-making perspective in respect of views on discretion and individual appreciation. How may the applicant impact the application process and how does social subletting operate as a service effort? Further analysis of the accounts of informants’ views on change and the reasons for change, sketched an image of a society where public acceptance and tolerance are crucial factors for citizens hoping to achieve a homestead through means of municipal intervention. In conclusion, flexible attitudes towards job description are of major import to the possibility of offering client support in under-staffed municipal environs. Furthermore, reflexive social workers allying with the applicant throughout the process, from application to intervention are decisive for efficacious, long-term social work.