Den internationella rätten utgörs av mellanstatliga samarbeten mellan suveräna stater på olika områden. De suveräna staterna har exklusiv behörighet att lagstifta inom sina territorier och således har ingen annan stat rätt att stifta lagar som blir gällande på en annans stats territorium. Denna exklusiva rätt till självbestämmande benämns territorialitetsprincipen. På den internationella skatterättens område innebär territorialitetsprincipen att en stat har rätt att beskatta all inkomst som har ett samband med den staten. Detta görs genom att obegränsat skattskyldiga beskattas för all sin inkomst oavsett var den uppstått och begränsat skattskyldiga beskattas endast för den inkomst som uppkommit i den staten. Då en självständig stat överlämnar en del av sin suveränitet till ett sådant internationellt samarbete som till exempel EG utgör, splittras det i internationell rätt vedertagna territorialitetsbegreppet eftersom den exklusiva lagstiftningskompetensen i viss mån måste delas med EG: s lagstiftande makt. Etableringsfriheten som stadgas i artiklarna 43 EG och 48 EG utgör en del av de åtaganden som medlemsstaterna måste beakta efter inträdet i EG. Medlemsstaterna får därigenom inte i sin nationella lagstiftning ha åtgärder som inskränker gemenskapsmedborgares och bolags rätt till fri etablering. Med tanke på att beaktandet av EG-rätten föranleder att territorialitetsbegreppet splittras kan det ifrågasättas om territorialitetsprincipen har någon ställning i EG-rätten. Härav är det även av intresse att utreda hu-ruvida territorialitetsprincipen kan utgöra en självständig rättfärdigandegrund av nationellt inskränkande åtgärder som anses strida mot etableringsfriheten. Trots att det råder osäkerhet kring huruvida territorialitetsprincipen utgör en självständig rättfärdigandegrund eller inte åberopar medlemsstater principen på grund av att EG-domstolen erkänt principen i ett mål rörande etableringsfrihet. Därav kan territorialitetsprincipens ställning som rättfärdigandegrund inte enkelt avfärdas. Vi anser dock inte att territorialitetsprincipen har en ställning som självständig rättfärdigandegrund av nationell lagstiftning som inskränker etableringsfriheten i artiklarna 43 EG och 48 EG. Territorialitetsprincipen fördelar enbart upp beskattningsbehörigheten mellan medlemsstaterna och har enligt oss samma definition inom EG-rätten som den har i den internationella skatterätten. På grund av att territorialitetsprincipen i internationell skatterätt endast används för att definiera en stats beskattningsbehörighet anser vi att principen inte går att använda som stöd för att neka en gemenskapsmedborgare eller ett bolag en skatteförmån enbart med hänvisning till principen. / International law is composed by cooperation between sovereign states within different areas. Sovereign states have the power to legislate within their territories and because of this no other state can make binding laws on another state’s territory. This sovereign right to legislate is known as the principle of territoriality. Within international tax law the principle of territoriality means that a state has the right to taxation within its territory on all income related to that state. This means that those liable to full taxation are taxed on all their income regardless of where the income is earned and those liable to limited taxation are only taxed on income earned in that particular state. When a sovereign state gives up parts of its sovereignty to the European Community (EC), which is a part of the international cooperation among states, the concept of territoriality is fragmentized since the exclusive legislative power that a state holds must be shared with the legislative power of the EC. The freedom of establishment in articles 43 EC and 48 EC must be respected by the Member States since they through the admission of the EC granted that they would not apply laws that restricted the right for community citizens and companies to establish themselves in other member states than their own. With the limitation of the state’s sovereignty the term of territoriality becomes vaguer and it can be ques-tioned if the principle of territoriality has a position within EC law. It is also interesting to examine whether the principle can be seen as a justification for national law that is in conflict with the freedom of establishment or not. Even though there is some uncertainty whether the principle of territoriality can be seen as a valid justification or not the member states are still trying to invoke it. Since the European Court of Justice recognized the principle of territoriality in a case concerning the right to freedom of establishment it can not easily be dismissed. We do not, however, consider the principle of territoriality to be an independent justification for laws that are in conflict with the freedom of establishment in articles 43 EC and 48 EC. We believe that the principle only attributes the right to taxation between the Member States and that the principle is defined as in international tax law. Because the principle is given this definition it can only be used to define a states ability to taxation. We believe that the principle can not be relied upon to deny a Community citizen or a company a right to a tax relief.

<p>Den internationella rätten utgörs av mellanstatliga samarbeten mellan suveräna stater på olika områden. De suveräna staterna har exklusiv behörighet att lagstifta inom sina territorier och således har ingen annan stat rätt att stifta lagar som blir gällande på en annans stats territorium. Denna exklusiva rätt till självbestämmande benämns territorialitetsprincipen. På den internationella skatterättens område innebär territorialitetsprincipen att en stat har rätt att beskatta all inkomst som har ett samband med den staten. Detta görs genom att obegränsat skattskyldiga beskattas för all sin inkomst oavsett var den uppstått och begränsat skattskyldiga beskattas endast för den inkomst som uppkommit i den staten.</p><p>Då en självständig stat överlämnar en del av sin suveränitet till ett sådant internationellt samarbete som till exempel EG utgör, splittras det i internationell rätt vedertagna territorialitetsbegreppet eftersom den exklusiva lagstiftningskompetensen i viss mån måste delas med EG: s lagstiftande makt. Etableringsfriheten som stadgas i artiklarna 43 EG och 48 EG utgör en del av de åtaganden som medlemsstaterna måste beakta efter inträdet i EG. Medlemsstaterna får därigenom inte i sin nationella lagstiftning ha åtgärder som inskränker gemenskapsmedborgares och bolags rätt till fri etablering. Med tanke på att beaktandet av EG-rätten föranleder att territorialitetsbegreppet splittras kan det ifrågasättas om territorialitetsprincipen har någon ställning i EG-rätten. Härav är det även av intresse att utreda hu-ruvida territorialitetsprincipen kan utgöra en självständig rättfärdigandegrund av nationellt inskränkande åtgärder som anses strida mot etableringsfriheten.</p><p>Trots att det råder osäkerhet kring huruvida territorialitetsprincipen utgör en självständig rättfärdigandegrund eller inte åberopar medlemsstater principen på grund av att EG-domstolen erkänt principen i ett mål rörande etableringsfrihet. Därav kan territorialitetsprincipens ställning som rättfärdigandegrund inte enkelt avfärdas.</p><p>Vi anser dock inte att territorialitetsprincipen har en ställning som självständig rättfärdigandegrund av nationell lagstiftning som inskränker etableringsfriheten i artiklarna 43 EG och 48 EG. Territorialitetsprincipen fördelar enbart upp beskattningsbehörigheten mellan medlemsstaterna och har enligt oss samma definition inom EG-rätten som den har i den internationella skatterätten. På grund av att territorialitetsprincipen i internationell skatterätt endast används för att definiera en stats beskattningsbehörighet anser vi att principen inte går att använda som stöd för att neka en gemenskapsmedborgare eller ett bolag en skatteförmån enbart med hänvisning till principen.</p> / <p>International law is composed by cooperation between sovereign states within different areas. Sovereign states have the power to legislate within their territories and because of this no other state can make binding laws on another state’s territory. This sovereign right to legislate is known as the principle of territoriality. Within international tax law the principle of territoriality means that a state has the right to taxation within its territory on all income related to that state. This means that those liable to full taxation are taxed on all their income regardless of where the income is earned and those liable to limited taxation are only taxed on income earned in that particular state.</p><p>When a sovereign state gives up parts of its sovereignty to the European Community (EC), which is a part of the international cooperation among states, the concept of territoriality is fragmentized since the exclusive legislative power that a state holds must be shared with the legislative power of the EC. The freedom of establishment in articles 43 EC and 48 EC must be respected by the Member States since they through the admission of the EC granted that they would not apply laws that restricted the right for community citizens and companies to establish themselves in other member states than their own. With the limitation of the state’s sovereignty the term of territoriality becomes vaguer and it can be ques-tioned if the principle of territoriality has a position within EC law. It is also interesting to examine whether the principle can be seen as a justification for national law that is in conflict with the freedom of establishment or not.</p><p>Even though there is some uncertainty whether the principle of territoriality can be seen as a valid justification or not the member states are still trying to invoke it. Since the European Court of Justice recognized the principle of territoriality in a case concerning the right to freedom of establishment it can not easily be dismissed.</p><p>We do not, however, consider the principle of territoriality to be an independent justification for laws that are in conflict with the freedom of establishment in articles 43 EC and 48 EC. We believe that the principle only attributes the right to taxation between the Member States and that the principle is defined as in international tax law. Because the principle is given this definition it can only be used to define a states ability to taxation. We believe that the principle can not be relied upon to deny a Community citizen or a company a right to a tax relief.</p>

The aim of this thesis is to read Bruno Schulz’s The Cinnamon Shops through the theoretical framework of Deleuze and Guattari, focusing on the relation between territorialization, deterritorialization and reterritorialization. This is investigated through examples from the The Cinnamon Shops, focusing on different aspects of how territorialization is portrayed in Bruno Schulz’s corpus. The goal is to show how the stories of Bruno Schulz are structured around various forms of territorializations, be it the home, the family shop or the town in itself. However, those territories are almost always negated through deterritorializing acts. In this act we get to face something new, something temporary and fragile, which in itself creates the essential crack or leakage in the text. Those acts of deterritorialization can’t be allowed to continue undisturbed but must be shut down through various forms of reterritorialization. This form of reading is only possible when the text is seen as a rhizomatic structure, with no clear center or periphery. It is brought forward how each of those texts are segmented in various manners, either binary or linear, which affects how the territorializing acts can be perceived.

I Sverige har den regionala planeringsnivån traditionellt sett varit svag till fördel för den kommunala. Sedan 1990-talet har mandaten för regional planering ökat inom såväl EU som i Sverige vilket indikerar att planeringen i allt större utsträckning regionaliseras. Policybegrepp som territoriell sammanhållning och konkurrens har i denna kontext kommit att bli centrala. För planerare innebär det att kommunala perspektiv behöver jämkas med regionala. Att öka kännedomen om dessa förhållanden är särskilt relevant i regioner där det råder stora inomregionala skillnader och där möjligheten att påverka varierar sinsemellan aktörerna. Denna studie syftar till att skapa en ökad förståelse av hur regional planering kan förstås som ett instrument för territoriell sammanhållning. Det görs genom att dels undersöka hur olika planeringskalor förhåller sig till territorialitet och territoriell sammanhållning, dels genom att undersöka hur arbetsformer och samverkan för regional planering tar sig uttryck mellan centrum och periferi samt i gränslandet mellan hårda och mjuka rum. Uppsatsen antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en fallstudie där Region Örebro län utgör det studerade caset. Centrala begrepp i studien är regional institutionalisering, hårda, mjuka och penumbrala rum, regional identitet samt centrum och periferi. Dessa begrepp utgör tillsammans studiens teoretiska ramverk vilket bidrar till begreppsliggörandet av hur regional planering kan förstås som ett instrument för territoriell sammanhållning i den regionala sammanhållningsdiskursen. Grundläggande i studiens teoretiska ansats är förståelsen av regioner som socio-spatiala konstruktioner som skapas och omskapas i samspelet mellan människor och genom olika nätverk, aktörer och samhällsprocesser. För insamling och bearbetning av empiri används en kombination av dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer. Empirin består dels av regionala och kommunala dokument i form av regional utvecklingsstrategi (RUS) och kommunala översiktsplaner (ÖP), dels av tjänstepersoners upplevda erfarenheter av regional planering inom kommunal och regional verksamhet. Analys av empiri genomförs med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen dras slutsatsen att det inom Region Örebro län finns varierade beskrivningar och upplevelser av territorialitet, territoriell sammanhållning och regional identitet. I såväl dokumenten som i intervjuerna framgår det att arbetsformer och samverkan för regional planering antar olika former mellan olika aktörer. Det kan i sin tur delvis härledas till nivån av upplevd inkludering och inflytande samt det behov av utbyte som aktören anser sig ha i en viss fråga. Aspekter som regional identitet, funktionella regioner, geografisk lokalisering, befolkningsutveckling samt resurser tycks i sammanhanget ha betydelse för såväl behovet av sammanhållning som möjligheten att delta i den regionala planeringen. Trots detta är samtliga tjänstepersoner eniga om att regional planering är ett viktigt instrument för att uppnå territoriell såväl som relationell sammanhållning, bland annat genom att fungera som en gemensam plattform för dialog, där möjligheter att påverka den regionala utvecklingen ges.

Med utgångspunkt i hållbar stadsutveckling och social hållbarhet undersöker denna uppsats offentliga mötesplatsers socio-ekonomiska kvaliteter. Miljonprogramsområdet Kroksbäck, beläget i sydvästra Malmö, utgör med sina befintliga och föreslagna offentliga mötesplatser undersökningsområdet. Genom teorier och litteratur om bland annat social hållbarhet, mötesplatser, offentliga platser/rum, territorialitet och grannskapet skapas normativa principer som blir till verktyg för uppsatsens socio-ekonomiska analys. I nulägesbeskrivningen av Kroksbäck synliggörs med hjälp av tidigare forskning och statistik, observationer samt intervjuer ett område med en påtaglig socio-ekonomisk problematik, brist på mötesplatser, service och handel. Då det angränsande och högprofilerade Hyllie centrumområde nu till största del står färdigt har Kroksbäck fått ett centralt läge och blivit attraktivt att bebygga och utveckla, vilket har resulterat i två gestaltningsförslag där Kroksbäck framstår som urbant, kommersiellt och tryggt, en vision långt ifrån verkligheten. För att anpassa stadsutvecklingsinsatserna till områdets boende och behov föreslås i uppsatsens förstudie ett projekt som avses främja Kroksbäck ur ett socio-ekonomiskt perspektiv, så att sociala värden som kan stärka området gynnas och därmed den övergripande samhällsekonomin. Genom att ta till vara på kroksbäcksbornas lokala expertis och kunskaper samt involvera en bredd av samhällsaktörer kan det föreslagna projektet Möt ditt Kroksbäck! understödja skapandet av socio-ekonomiskt hållbara mötesplatser i Kroksbäck. Projektets process ser till att stärka de boendes engagemang för sitt bostadsområde och deras självkänsla och mötena mellan boende från olika grannskap kan gagna den sociala sammanhållningen. När den fysiska mötesplatsen i ett senare skede står färdig kan den ge upphov till interaktion, vilket kan främja den kollektiva styrkan och de sociala nätverken, skapa arbetstillfällen och göra området mer trivsamt. / Based on theories and the discourse of sustainable urban development and social sustainability, this thesis explores the socio-economic qualities of public meeting spaces. The socially and economically deprived suburban housing area Kroksbäck, situated in the Southwestern parts of Malmö, Sweden, is with its existing and suggested meeting spaces the focus area of the analysis. Through theory and literature about social sustainability, meeting spaces, public space/place, territoriality, the neighbourhood, and the community, normative principles are created to function as a tool for this socio-economic analysis. In the chapter that makes up the status report, a housing area that is struggling with socio-economic insufficiencies, a lack of meeting spaces, service, and commercial activities is depicted. Since the adjacent and high-profile area Hyllie centrumområde is now nearly completed after many years of planning and construction work, Kroksbäck has gotten a new central location and has become attractive for entrepreneurs to start to develop. This has resulted in two urban development proposals, where Kroksbäck is presented as urban, commercial and safe, which is a vision far from today’s reality. In order to adapt the plans to the area and the people living here, a pilot study of a project intended to strengthen Kroksbäck’s socio-economic qualities is presented in this thesis. By supporting and facilitating social sustainability, the economy at large will benefit from the outcomes of better social relations and cohesion. The local expertise of the people living in Kroksbäck is made use of while at the same time involving different local stakeholders in the project Meet your Kroksbäck!, which is based on participatory methods and intended to be utilized in the development of the area and its new meeting spaces. The project is also intended to heighten the self-esteem and social cohesion of the locals living in Kroksbäck. When the new meeting space is created, in a later stage, it will help to promote interaction between people, strengthen social networks and the local economy, and make the area more lively and enjoyable to live in and to visit.

Med stöd av filosofen Michel Foucaults begrepp styrningsmentalitet, definieras i denna uppsats den makt som de som styr staden har över stadens utformning. Uppsatsen belyser hur bilen som färdmedel påverkat stadsplaneringen och förändrat stadsbilden. Genom analys av stadsplaner, tidningsartiklar och relevant litteratur tydliggörs hur den politiskt styrda lagstiftande makten reglerat beslut gällande planförslag och markuppköp, som medfört att bilen beretts plats i Stockholms innerstad och därtill möjliggjort skapandet av Skärholmens centrum. Dessutom ger de berörda tidningsartiklarna inblick i hur den allmänna debatten förts och hur tidsandan kontinuerligt förändrats.  I samband med bilens tillkomst, under tidigt 1900-tal, var de styrande väldigt entusias­tiska till bilen som färdmedel, men trots det dröjde det innan bilismen kom att prägla stadens utformning. Fram till mitten av 1930-talet var det främst den spårburna trafiken, d.v.s. tåg och spårvagnar som det planerades för.   År 1946 kom ett första förslag på en ny cityplan, som efter revidering antogs år 1952, samma år presenterades en generalplan för stadens ytterområden. Dessa planer resulterade sedermera i att Sergels torg och Skärholmens centrum uppfördes.   För att skapa plats för Sergels torg som med sina modernistiska byggnader var resultatet av tankar om trafikseparering och storskalighet, påbörjades en rivningsvåg i Stockholms innerstad. Rivningarna ledde i sin tur till protester från allmänheten. Samtidigt debatterades den nya arkitekturen i pressen och uppfattningarna var varierande men påtagligt många av artiklarna hade en negativ ton.  De ursprungligen positiva förhoppningarna gällande Skärholmens Centrum, grusades redan dagen efter dess invigning den 9 september 1968, då en serie av negativa skriverier i dagspressen inleddes.   Under rubriken STHLM vs SKHLM görs en jämförande analys mellan utformningen av Sergels torg i förhållande till Skärholmens centrums utformning, där de trafikseparerings-lösningar som genomfördes i respektive område behandlas.   Idag drygt femtio år efter byggnationen av Sergels torg och Skärholmens centrum, har politiska beslut fattats för att, från och med nästa år, 2020, begränsa användandet av bilar med förbränningsmotorer i Stockholms innerstad. Detta medför att man nu kan se föränd­ringar i området runt Sergels torg, men även på andra platser i staden, där vägbanornas ytor minskats och fått ge vika för ökat utrymme för gångtrafikanter och andra trafikslag såsom små eldrivna skotrar och spårvagnens återkomst.

Den här uppsatsen undersöker de identifikationer som erbjuds av tidskriften Hemslöjden (från 2011 Hemslöjd). Som källmaterial används alla ledartexter samt, som komplettering, framsidor under dess utgivning under åren 1933–2020. Undersökningen sker mot ett bakgrundsantagande om att hemslöjdsrörelsen har och har haft en stor påverkan på vad som ses som slöjd och vem som ses som slöjdare, vilket i sin tur kan påverka identifikationer mellan elever och slöjd i grundskolan. Resultatet visar att tidskriftens första tre decennier är betydligt mindre präglade av nationalism än vad man kan förvänta sig utifrån tidigare forskning, men att anknytning tilll andskap är viktig under hela utgivningen. Först från 1960-talet och kommande tre årtionden syns en tydlig retorik om nationell identitet och kulturarv. Detta kan framförallt kopplas till en argumentation om att hemslöjdsrörelsen då går dåligt ekonomiskt och behöver stöd från samhället. En intern identitetskonflikt som källmaterialet verkar kämpa med handlar om att hemslöjdsrörelsen vill vara folklig men inte upplever sig lyckas med det. Från och med 1990-talet flyttas myndigheten Nämnden för Hemslöjdsfrågor från industridepartementet till kulturdepartementet och samtidigt får hemslöjdsrörelsen en ny roll som kulturinstitution, från att tidigare i första hand ha varit en sysselsättningspolitisk verksamhet. Under denna sista tredjedel av utgivningsperioden skiftar också fokus från slöjden till slöjdaren. När det inte längre främst handlar om att marknadsföra produkterna, får slöjden som livsstilsaktivitet en mer framskjuten plats. Undersökningen visar vidare att tidskriften kommunicerar en romantisering av naturen som allra tydligast tar sig uttryck i utsagor om naturmaterial, men som efter millennieskiftet paras ihop med en retorik om miljö och hållbarhet som under denna period blir en dominant del av diskursen. Sammantaget visar undersökningen att det finns en förändring över tid med två tydliga milstolpar, en i början av 1960-talet och en under 1990-talet. De tre perioder som utgivningen därmed kan delas in i gestaltas på sidorna 81-82 i uppsatsen i form av tre olika personas baserade på varje periods mest typiska identifikationer. / <p>Godkänt datum 2021-08-29</p>

This essay delves into the intricate dynamics of Berzelii Park, focusing on the interaction between the mesh fence constructed in 2016 and the Raoul Wallenberg monuments. It examines the fence as a nationalist monument, revealing its transformative impact on the communal space and highlighting its role in shaping memories, identity, and ideological conflicts within the urban landscape. Through qualitative text analysis and theoretical frameworks on monumentality, phenomenology, and bordering, the study navigates layers of exclusion, memory, and identity formation within the park. The collision between nationalist symbolism and the narratives of memory becomes a focal point for nuanced discussions about memory and identity formation. The conclusions of the research questions reveal how the fence transcends its functional simplicity and becomes a symbol of nationalist ideology and exclusionary practices. It interprets the mesh fence in Berzelii Park as a nationalist monument by examining its impact on the park's communal space and the narratives it depicts. Furthermore, the study explores the significance of the fence in relation to the Raoul Wallenberg monuments, complicating the dynamics between these elements in the park's location. The essay provides insight into the complexity of urban spaces and the continual redefinitions of collective identities and memories. / Denna uppsats fördjupar sig i den besvärande dynamiken i Berzelii Park, med fokus på samverkan mellan nätstängslet som restes 2016 och Raoul Wallenberg-monumenten. Den studerar stängslet som ett nationalistiskt monument, avslöjar dess transformativa inverkan på det gemensamma rummet och belyser dess roll i att forma minnen, identitet och ideologiska stridigheter i stadslandskapet. Genom kvalitativ textanalys och teoretiska fackverk rörande monumentalitet, fenomenologi, och gränsdragning navigerar studien i lager av utanförskap, minne och identitetsbildning inom parkens gränser. Kollitionen mellan nationalistisk symbolism och minnets narrativ blir en samlingspunkt för nyanserade diskussioner om minnes- och identitetsskapande. Forskningsfrågornas slutsatser avslöjar hur stängslet överskrider sin funktionella enkelhet och blir en symbol för nationalistisk ideologi och exkluderande metoder. Den tolkar nätstängslet i Berzelii Park som ett nationalistiskt monument genom att undersöka dess inverkan på parkens gemensamma utrymme och de berättelser som stängslet skildrar. Vidare utforskar studien stängslets betydelse i förhållande till Raoul Wallenberg-monumenten, vilket komplicerar dynamiken mellan dessa element på platsen i parken. Uppsatsen ger inblick i stadsrummets komplexitet och ständiga omdefinieringar av kollektiva identiteter och minnen.

Kvartersstaden har på senare år seglat upp som ett allt mer omhuldat stadsbyggnadsideal vid förtätning av svenska städer. Samtidigt kritiseras förtätningen för att leda till problem med buller, dagsljus och bristande utemiljöer. Detta arbete undersöker i vilken mån kvartersstaden kan anses leva upp till väsentliga krav för en hållbar stadsutveckling genom att studera påverkan på nio centrala hållbarhetsfaktorer. Arbetet har gjorts med en i huvudsak kvalitativ metod och utgår från evidensbaserad stadsutveckling. Slutsatserna av arbetet är att kvartersstaden är en stadsform som rymmer stora kvaliteter av värde för en hållbar stadsutveckling. Kvartersstaden är bra på att hantera buller, skapa ett behagligt mikroklimat och ge bostadsgården kvaliteter som främjar dess användning. Kvartersstaden kan också bidra till en hög täthet, ökad hållbar mobilitet och tryggare gator. Hög täthet är dock ingen universallösning, minst lika viktigt är en blandning av funktioner som skapar närhet samt att det finns plats för rymliga sociala rum i stadsdelen: gröna bostadsgårdar, stadsgator, parker, torg och natur – som balanserar den täta bebyggelsen. Kvartersstaden innebär samtidigt utmaningar i dess negativa påverkan på luftkvalitet och ljusinsläpp. Förbättrad luftkvalitet står dock i vissa avseenden i motsättning till målet om ett komfortabelt mikroklimat. Att bygga kvartersstad kan i praktiken försvåras av normer kring dagsljuskrav och idén om den öppna staden. Utifrån den undersökta litteraturens råd och rekommendationer formades en designguide med 32 kvalitativa principer och 19 kvantitativa planindikatorer för en hållbar kvartersstruktur. Designguiden omsattes sedan till visuella gestaltningsexempel av ett typkvarter och en tänkt plan över en stadsdel som uppfyller dessa rekommendationer. I denna process uppstod målkonflikter mellan bebyggelsetäthet, rymliga bostadsgårdar och mänsklig skala. Sammanfattningsvis kan dock värdet av konkreta indikatorer vara stort i planeringen, både för målformulering och uppföljning.