Lantbruksbyggnader sätter stor prägel på den svenska landsbygden och utseendet på de äldre lantbruksbyggnaderna uppskattas av många, men vad är det som utmärker dessa byggnaderna? Syftet med denna undersökning är att identifiera vilka arkitektoniska kvaliteter som utmärker äldre lantbruksbyggnader med avgränsning till Södermanland. Denna kunskap ska sedan omsättas i ett gestaltningsförslag på ett litet gårdscentra i Södermanland för att ge exempel på hur de arkitektoniska kvaliteterna kan nyttjas och framhävas för att skapa attraktiva lantbruksbyggnader som bygger vidare på traditionen. En litteraturstudie genomfördes för att kartlägga tidigare forskning och kunskap relevant till ämnet. Tre exempel på mindre gårdar med någon form av medvetet arkitektoniskt inslag valdes ut för en fallstudie, som gav undersökningen exempel på samtida problem och lösningar. Fallstudierna utfördes genom studiebesök på gården och intervju med ägaren samt med arkitekten bakom byggnaderna. Utifrån analys av litteraturstudien och fallstudierna sattes resultatet samman i en syntes för att identifiera arkitektoniska kvaliteter hos lantbruksbyggnader. Syftet med gestaltningsförslaget är att ge ett exempel på hur resultatet kan användas i konceptutvecklingen av ett nytt litet gårdscentra. Ur litteraturstudien och fallstudierna identifierades 9 arkitektoniska kvaliteter via syntesen. Dessa arkitektoniska kvaliteter är: ”Starkt förhållande till omgivningen”, ”I ett sammanhang”, ”Harmoni”, ”Bra skydd”, ”Ärlig konstruktion”, ”Mänsklig koppling”, ”Vackert åldrande”, ”Livfullhet” och ”Historiskt värde”. Inför gestaltningsförslaget gjordes ett studiebesök och en intervju med beställarna följt av platsanalys för att fastställa förutsättningar, behov och önskemål i det specifika fallet. Utifrån litteraturstudien identifierades även metoder för analys och konceptutveckling, vilka tillsammans med förutsättningarna och syntesen låg till grund för konceptutvecklingen, som sedan ledde fram till ett gestaltningsförslag där de arkitektoniska kvaliteterna är tagna i beaktning. Slutsatsen av arbetet är att det finns många arkitektoniska kvaliteter att ta hänsyn till i utformningen av lantbruksbyggnader och det finns enkla verktyg och metoder att använda för att förstärka dessa arkitektoniska kvaliteter. / Agricultural buildings are a distinctive feature of the Swedish countryside and the appearance of the older agricultural buildings are appreciated by many, but what is it that distinguishes these buildings? The purpose of this study is to identify the architectural qualities that characterize older agricultural buildings in Södermanland. This knowledge will then be translated into a design proposal for a small farm center in Södermanland to give examples of how the architectural qualities can be used to create attractive agricultural buildings based on tradition.  A literature study was conducted to map previous research and knowledge relevant to the subject. Three examples of smaller farms with some form of conscious architectural element were selected for a case study, which gave the study examples of contemporary problems and solutions. The case studies were carried out through study visits to the farms and interviews with the owner and with the architect behind the buildings. Based on an analysis of the literature study and the case studies, the results were put together in a synthesis to identify architectural qualities of agricultural buildings. The purpose of the design proposal is to provide an example of how the results can be used in the concept development of a new small farm centers. From the literature study and the case studies, 9 architectural qualities were identified via the synthesis. These architectural qualities are: "Strong relationship with the environment", "In a context", "Harmony", "Good protection", "Honest construction", "Human connection", "Beautiful aging", "Liveliness" and "Historical value". Prior to the design proposal, a study visit and an interview with the clients were made, followed by an site analysis to determine the conditions, needs and wishes in the specific case. Based on the literature study, methods for analysis and concept development were also identified, which together with the conditions and synthesis formed the basis for the concept development, which then led to a design proposal where the architectural qualities were taken into account.  The conclusion of the work is that there are many architectural qualities to take into account in the design of agricultural buildings and there are simple tools and methods to use to strengthen these architectural qualities.

I detta arbete undersöktes kunskapen om bostadens omätbara värden och dess inverkan på husköpare och distansstudenter som läste kursen Bostadens utformning 1BY076 på Linnéuniversitet i Växjö. Bostadens omätbara värden är ett samlingsnamn för värden som beskriver arkitektoniska kvaliteter som kan återfinnas i bostäder. Denna rapport behandlade fyra av bostadens omätbara värden. Det finns en utbredd okunskap om värdena bland husköpare men genom att tillgodose dem med kunskap om bostadens omätbara värden möjliggörs det att de kan göra fler aktiva och välgrundade val och därmed känna större hemhörighet och trivsel i sina bostäder. Intervjuer utfördes med två respondentgrupper, bestående av husköpare och distansstudenter, som bads välja bland olika planlösningar. Därefter fick husköparna information om bostadens omätbara värden, vilket distansstudenterna inte fick, och fick återigen möjligheten att välja planlösning. Denna metod valdes för att undersöka om respondenternas val och synsätt på planlösningarna förändrades. Syftet med arbetet var att undersöka om det fanns skillnad mellan husköparnas och distansstudenternas resonemang kring värdena och dess relevans vid utformning av bostäder. Resultatet visade att det totalt skedde fyra byten av planlösningar hos husköparna och endast ett byte bland distansstudenterna. Alla respondenter var eniga om att bostadens omätbara värden har betydlig relevans vid utformning av bostäder.

Med stöd av filosofen Michel Foucaults begrepp styrningsmentalitet, definieras i denna uppsats den makt som de som styr staden har över stadens utformning. Uppsatsen belyser hur bilen som färdmedel påverkat stadsplaneringen och förändrat stadsbilden. Genom analys av stadsplaner, tidningsartiklar och relevant litteratur tydliggörs hur den politiskt styrda lagstiftande makten reglerat beslut gällande planförslag och markuppköp, som medfört att bilen beretts plats i Stockholms innerstad och därtill möjliggjort skapandet av Skärholmens centrum. Dessutom ger de berörda tidningsartiklarna inblick i hur den allmänna debatten förts och hur tidsandan kontinuerligt förändrats.  I samband med bilens tillkomst, under tidigt 1900-tal, var de styrande väldigt entusias­tiska till bilen som färdmedel, men trots det dröjde det innan bilismen kom att prägla stadens utformning. Fram till mitten av 1930-talet var det främst den spårburna trafiken, d.v.s. tåg och spårvagnar som det planerades för.   År 1946 kom ett första förslag på en ny cityplan, som efter revidering antogs år 1952, samma år presenterades en generalplan för stadens ytterområden. Dessa planer resulterade sedermera i att Sergels torg och Skärholmens centrum uppfördes.   För att skapa plats för Sergels torg som med sina modernistiska byggnader var resultatet av tankar om trafikseparering och storskalighet, påbörjades en rivningsvåg i Stockholms innerstad. Rivningarna ledde i sin tur till protester från allmänheten. Samtidigt debatterades den nya arkitekturen i pressen och uppfattningarna var varierande men påtagligt många av artiklarna hade en negativ ton.  De ursprungligen positiva förhoppningarna gällande Skärholmens Centrum, grusades redan dagen efter dess invigning den 9 september 1968, då en serie av negativa skriverier i dagspressen inleddes.   Under rubriken STHLM vs SKHLM görs en jämförande analys mellan utformningen av Sergels torg i förhållande till Skärholmens centrums utformning, där de trafikseparerings-lösningar som genomfördes i respektive område behandlas.   Idag drygt femtio år efter byggnationen av Sergels torg och Skärholmens centrum, har politiska beslut fattats för att, från och med nästa år, 2020, begränsa användandet av bilar med förbränningsmotorer i Stockholms innerstad. Detta medför att man nu kan se föränd­ringar i området runt Sergels torg, men även på andra platser i staden, där vägbanornas ytor minskats och fått ge vika för ökat utrymme för gångtrafikanter och andra trafikslag såsom små eldrivna skotrar och spårvagnens återkomst.

Purpose: There is today limitations of what is possible to design and in fact produce. In industrial construction the focus is on standardization which impedes an individual design form, which can be considered an architectural quality. The potential of 3Dprinting is growing, which is benefitting design freedom. The goal was to evaluate how 3D-printing in Sweden today could increase architects possibilities at the design process and be production adapted. Method: In a case study at Tengbom in Jönköping, interviews were included with three architects. In addition, a literature review, a telephone interview and a focus group interview formed the basis of the collected material. As an initial phase, a focus group interview was conducted, which resulted in the actors’ opinions about 3D-printing. The architect interviews contributed with high credibility regarding architectural qualities, which together with the other collection methods gave answers to the studies questions. Findings: The study shows that it is possible to print building components in Sweden. However it is not possible, with 3D-printing, to produce entire buildings. It can be shown that there are obstacles for the introduction of the technology, such as economy, Swedish laws and lack of knowledge. These should be reviewed to allow 3D-printing as a manufacturing method. With Rapid Ornament Production larger architectural qualities will conduce to, where 3D-printing allows unique solutions. Solutions no other technology can achieve. Implications: Customized and varied buildings can be achieved thanks to 3D-printing. Building components such as light weight walls, ornaments and details can be produced in Sweden today. One advantage of 3D-printing as a technology, is that it provides greater freedom between design and production. For further development of 3Dprinting a greater knowledge is recommended for industry stakeholders, regarding the drawing tools as well as the 3D-printing technology. Limitations: The result is applicable to architects, working at architectural offices similar to Tengbom in Jönköping. There have not been deeper studies regarding of printing technologies, finances, materials, time or law. A case study as research strategy entails an interpretation of the opinions, which limits the generalization of the results. Keywords: 3D-printing, design, production, architectural qualities, possibilities, limitations, industrial construction. / Syfte: Det finns idag begränsningar för vad som är möjligt att utforma och faktiskt producera. I industriellt byggande ligger fokus på standardisering som försvårar ett individuellt formspråk, vilket kan anses vara en arkitektonisk kvalitet. Potentialen för 3D-printing växer, vilket gynnar utformningsfriheten. Målet var att utvärdera hur 3D-printing i Sverige idag skulle kunna öka arkitektens möjligheter vid utformning och vara produktionsanpassat. Metod: I en fallstudie på Tengbom i Jönköping, ingick intervjuer med tre arkitekter. Utöver detta har en litteraturstudie, telefonintervju och en fokusgrupp legat till grund för insamlat material. Som ett inledande skede genomfördes en fokusgrupp, vilken resulterade i aktörers åsikter om 3D-printing. Arkitektintervjuerna bidrog med hög trovärdighet gällande arkitektoniska kvaliteter, vilket tillsammans med övriga insamlingsmetoder gav svar på studiens frågeställningar. Resultat: Studien visar att det är möjligt att skriva ut byggkomponenter i Sverige. Dock är det inte möjligt att med 3D-printing tillverka hela byggnader. Det kan påvisas att det finns hinder för införandet av tekniken, så som ekonomi, svensk lagstiftning samt bristande kunskap. Dessa bör ses över för att möjliggöra 3D-printing som tillverkningsmetod. I och med Rapid Ornament Production kan större arkitektoniska kvaliteter främjas, där 3D-printing möjliggör unika lösningar. Lösningar ingen annan teknik kan åstadkomma. Konsekvenser: Kundanpassad och varierad bebyggelse kan åstadkommas tack vare 3D-printing. Byggkomponenter så som, lättväggar, ornament och detaljer kan tillverkas i Sverige idag. En fördel med 3D-printing som teknik, är att den ger större frihet mellan projektering och produktion. För vidare utveckling av 3D-printing rekommenderas ökad kunskap för branschens aktörer gällande ritverktygen samt 3D-printings-tekniken. Begränsningar: Resultatet är applicerbart för arkitekter, verksamma vid arkitektkontor av liknande storlek som Tengbom i Jönköping. Det har inte genomförts djupare studier gällande utskriftstekniker, ekonomi, material, tid eller juridik. Fallstudie som undersökningsstrategi innebär en tolkning av åsikter, vilket begränsar generaliseringen av resultatet. Nyckelord: 3D-printing, utformning, produktion, arkitektoniska kvaliteter, möjligheter, begränsningar, industriellt byggande.