A detailed development plan (DDP) is a legally binding plan that regulates the municipalities land use on a detailed level. The purpose with the DDP is to evaluate the suitability for development on land access, in order for municipalities to manage spatial planning and minimize environmental harm. If a DDP would likely cause a significant impact on the environment, an Environmental Impact Assessment (EIA) has to be produced. The aim of this thesis was to investigate how DDP and EIA processes are working on a local level in Sweden, and how the quality is reflected in the processes. More specifically, I investigated the role of EIA actors involved in the DDP process, as well as whether these processes are inadequate from an environmental conservation perspective. To investigate these issues, a document study was conducted as well as an interview study. The results from the study presents several shortcomings in both processes; examples of shortcomings were the lacking knowledge among the DDP and EIA actors in how to conduct the process, as well as interpreting and understanding the law.  Other observed shortcomings were the different levels of engagement among the plan administrators, the EIA performers and the County Administrative Board reviewers. Three important factors were recognized for achieving good processes. Firstly, the people involved need to have broad knowledge and good qualifications. Secondly, the actors must be able to communicate in a good and clear manner. Lastly, the third factor is a good process leader who brings together the DDP and EIA process.

Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2018, ett resultat av en nationell undersökning av bostadsmarknaden i Sverige, råder det underskott på bostäder i 243 av Sveriges 290 kommuner. För att möta en ökad efterfrågan av bostäder behövs ett ökat bostadsbyggande. I detaljplaner regleras de rättigheter, byggrätter, som anger med vad och i vilken omfattning fastighetsägare får bebygga mark. Detaljplaner är de juridiskt bindande handlingar som upprättas och antas av kommuner i syfte att bland annat bestämma användningen av mark- och vattenområden. Det finns flera orsaker till bostadsbristen och en är att Sveriges befolkning fortsätter att öka, både på grund av naturlig befolkningstillväxt och på grund av immigration. En växande befolkning medför bland annat ett ökat bostadsbehov vilket i sin tur ställer krav på bostadsmarknaden, nämligen att utbudet av bostäder ska anpassas efter bostadsefterfrågan. En annan orsak är att det idag är den privata sektorn som står för den större delen av bostadsförsörjningen. Den privata sektorn har inte det ansvar som kommuner har vad gäller att tillgodose kommuninvånares bostadsbehov, utan de privata aktörerna har som syfte att gå med vinst. Följaktligen innebär det att privatägda bygg- och bostadsföretag bygger när det är ekonomiskt gynnsamt och inte endast för att det finns ett bostadsbehov. Med anledning av att det i dagsläget ännu råder bostadsbrist i flertalet kommuner, vilket är problematiskt, är det intressant att undersöka vilka faktorer som har betydelse för bostadsbyggandet. I examensarbetet studerades gällande detaljplaner för bostadsändamål. De detaljplaner som inte var genomförda användes som underlag vid intervjuerna med berörda fastighetsägare, det vill säga fastighetsägare som är i besittning av outnyttjade byggrätter för bostadsändamål. Syftet med studien var att försöka komma underfund med vilka faktorer som påverkar att detaljplanelagd mark för bostadsändamål inte bebyggs. Studiens resultat visar att bland faktorerna är det främst marknadsläget, hög- och lågkonjunktur, som påverkar huruvida bostadsbyggande kommer igång eller inte. Det är även faktorer som till exempel bygglovshandläggningstider som påverkar hur snart ett bostadsbyggande kan komma igång. Slutsatsen av studien var bland annat att marknadsläget verkar vara den mest påverkande faktorn och eftersom marknaden styrs av vinstberoende aktörer kommer utbud och efterfrågan inte alltid mötas. Andra slutsatser som drogs var att det som byggs inte är det som efterfrågas och att bygglovshandläggningstiden tar längre tid än vad som regleras i plan- och bygglagen. / According to Boverket's housing market survey 2018, which is a result of a national survey of the housing market in Sweden, there is a deficit in housing in 243 of Sweden's 290 municipalities. In order to meet increased demand for housing, increased housing construction is needed. Detailed development plans govern the rights, construction rights, which indicate what and to what extent property owners can build land. Detailed development plans are the legally binding documents that are established and adopted by municipalities in order to determine, among others, the use of land and water areas. There are several reasons for housing shortage and one is that Sweden's population continues to increase, both due to natural population growth and because of immigration. A growing population entails, for instance, an increase in housing demand, which in turn places demands on the housing market. The demand and supply of housing need to match each other. Another reason is that today it is the private sector that accounts for the majority of housing supply. The private sector does not have the responsibility that municipalities have in terms of meeting the residents' housing needs. The private actors intend to make a profit. Consequently, privately owned construction and housing companies build when it is economically beneficial and not just because there is a housing requirement. Due to the fact that there are still housing shortages in most municipalities, which is problematic, it is interesting to investigate which factors are important for housing construction. Current detailed development plans for housing purposes were studied. The detailed development plans that had not been implemented were used as starting material during interviews with relevant actors. The purpose of the study was to try to find out what factors affect the fact that detailed development plan land for housing purposes is not built. The study's results show that among the factors it is primarily the market situation, high business activity and recession, which affect whether housing construction is going to start or not. There are also factors such as construction law handling times that affect how soon a residential building can get started. The conclusion of the study was, among other things, that the market situation seems to be the most influential factor and because the market is governed by profit-dependent players, supply and demand will not always meet. Other conclusions that were drawn were that what is being built is not what is requested and that the building permits take longer than is required by plan- och bygglagen.

Den 1 januari 2015 trädde en del ändringar i plan- och bygglagen i kraft. Detta då den dåvarande regeringen ville uppnå en effektivare planprocess, för att öka bebyggandet i riket. Lagändringen påverkade planprocessen samt förutsättningarna till upprättandet av genomförandeavtal. Genom övergångsbestämmelserna lades dock ett förbehåll in, för att reglera i vilka situationer äldre lagstiftning skulle användas. Detta förbehåll är att en detaljplan ska vara ”påbörjad” innan 1 januari 2015. Denna studie syftar till att undersöka när en detaljplan är ”påbörjad”.  Studien grundar sig på att nu gällande plan- och bygglag (fortsatt kallat PBL) samt tillämpningen av denna undersöks utifrån olika metoder. För att tolka juridiken kring begreppet, har ett rättsdogmatiskt förhållningssätt använts genom olika tolkningsmetoder. För att få en förståelse för hur juridiken tillämpas har ett rättssociologiskt förhållningssätt nyttjats. Detta har skett genom att en enkätundersökning utförts, där Sveriges samtliga kommuner tillfrågats hur de tolkar begreppet.  Undersökningen har påvisat att begreppet ”påbörjats” är oklart. I PBL regleras inte vad en ”påbörjad” detaljplan är. De definitioner som Boverket och regeringen har tagit fram är oklart formulerade. Den enkätundersökning som skickades ut till alla Sveriges kommuner gav ett varierande resultat som styrker teorin om att begreppet ”påbörjad” detaljplan är oklart. De befintliga definitionerna är i behov av förtydligande, för att likrikta kommuners tillämpning av dessa övergångsregler. Enkätundersökningen visade att 67 % av kommunerna tolkat begreppet ”påbörjad” efter de definitioner som Boverket samt regeringen utformat. Det som också framkommit genom studien är att skillnaderna i PBL innan och efter 1 januari 2015 är stora, vilket bland annat innebär att kommunens förutsättningar att upprätta detaljplaner och exploateringsavtal har förändrats. / 1st of January 2015 some changes were made in the Planning and Building Act. This was made because of the Swedish government wanted to make the planning process easier. The law changes include the planning process and the development contracts for detailed development plans. The transitional provisions, however, made a reservation to regulate the situations in which older legislation would be used. The regulation is that older legislation should be used if the detailed development plan were initiated prior to 1 January 2015. The purpose of this study is to investigate when a detailed development plan is initiated.  The study is based on current legislation and its application, this will be investigated using various methods. To interpret the law about the concept, legal dignity approach has been used through different interpretation methods. In order to gain an understanding of how the law is applied, a legal sociological approach has been used. This was done by conducting a questionnaire survey, where all the municipalities in Sweden were asked how they interpret the concept.  This has shown that the term is unclearly defined, as evidenced by the varying answers received from the municipalities in the survey. However, the majority of municipalities interpret the concept "initiate" according to the definitions that the National Board of Housing, Building and Planning and the government have formulated. What is also evident from the study is that the differences in the different legislation are large and that the municipality's conditions change significantly depending on when a detailed plan is "initiated". The study also shows that the units within the municipality interpret the term in a generally similar manner. The result of the legal interpretation and compilation of the survey shows that National Board of Housing, Building and Planning and the government's definitions of "initiated" detailed development plan are unclear. And that the existing definitions are in need of clarification for the application of these transitional rules by similar municipalities.

The housing shortage is currently one of our most significant societal challenges and the low housing production levels is one of the reasons behind this. The slow planning process is often assigned part of the blame for this and appeals of decisions to adopt detailed development plans for new development is often accused for obstructing and delaying such new development. This study has aimed at clarifying how the right to appeal detailed development plans is being used in practice and – especially – by whom? Furthermore, the study has aimed to clarify what the outcome of the appeals actually is. All 292 decisions to adopt new detailed development plans taken by any of the 26 municipalities of the county of Stockholm in 2013 have been studied. The study has showed that about 27 percent of the decisions were appealed. However, plans of especial importance, either due to containing many housing units or being of special significance to society in other ways were appealed in much greater extent. For example, 5 000 out of the total 10 000 housing units planned were appealed. Furthermore, the study has shown that the people appealing are not representative for the general population neither concerning age, education, purchasing power nor country of birth. However, the appellants have turned out to have an equal gender distribution. The study has also shown that the appeals to a very limited extent jeopardize the implementation of the plans. Although 5 percent of the appealed decisions were revoked, only one was revoked as a consequence of something that an appellant had actually stated in the appeal. In the remaining cases the decisions were revoked due to some other reason "evident from the circumstances". Out of the 689 individual appeals made concerning the studied plans only one and a half per mille (1 of 689) resulted in a revoked decision due to a reason actually stated in an appeal. An additional 2 percent (14 of 689) of the individual appeals resulted in a revoked decision due to some other reason "evident from the circumstances". In all cases where a decision to adopt a plan has been revoked, the municipality has commenced a new planning process in which the municipality assert to meet the demands of the county administrative board or the court. However, no such assertion has been made concerning the demands of the appellants whenever these differ from the ones of the authorities. / Bostadsbristen är för närvarande ett av våra största samhällsproblem och det låga bostadsbyggandet är en av orsakerna bakom detta. Den långsamma planprocessen pekas ofta ut som en anledning till det låga bostadsbyggandet och överklaganden beskylls ofta särskilt för att förhindra och försena byggprojekt. Denna studie har syftat till att klargöra hur rätten att överklaga antagandebeslut för detaljplaner utnyttjas i praktiken och – framför allt – av vem? Vidare har studien syftat till att klargöra vad utfallet av överklagandena faktiskt blir. Alla de 292 antagandebeslut för detaljplaner som fattades i någon av Stockholms läns 26 kommuner under 2013 har studerats. Studien har visat att cirka 27 procent av antagandebesluten överklagades men att särskilt samhällsviktiga planer samt bostadsplaner överklagas i betydligt större utsträckning än så. Till exempel överklagades totalt 5 000 av alla de 10 000 bostäder som antogs. Vidare har studien klargjort att de som överklagar inte är representativa för befolkningen vare sig vad gäller ålder, utbildning, köpkraft eller födelseland. Däremot har de om överklagar visat sig ha en jämn könsfördelning. Studien har även visat att överklaganden i en mycket begränsad utsträckning äventyrar detaljplaners genomförande. Även om 5 % av de överklagade detaljplanerna upphävdes var det enbart en som upphävdes till följd av något som de klagande faktisk angett i sin överklagan. I övriga fall upphävdes planerna av andra skäl som "framgår av omständigheterna". Av de 689 enskilda överklaganden som studerats ledde endast en och en halv promille (1 av 689) till att planen upphävdes till följd av något de klagande angett. Ytterligare cirka 2 % (14 av 689) ledde till upphävande av andra skäl som "framgår av omständigheterna". I samtliga fall där detaljplanen upphävts har kommunen i fråga påbörjat ett nytt planarbete där man säger sig avse att gå länsstyrelsens eller domstolens synpunkter till mötes, dock aldrig de klagandes där dessa skiljer sig från myndighetens.

En ökande befolkning kombinerat med en kraftig urbanisering gör att städer växer i snabb takt, både i världen i stort och här i Sverige. En växande befolkning ställer krav på ökat byggande och för att säkerställa goda förhållanden för framtida generationer är en hållbar stadsutveckling nödvändig. I synnerhet inom den ekologiska hållbarheten är åtgärder nödvändiga, detta dåbygg- och fastighetsbranschen har stor påverkan på kvalitén av luft, land och vatten. Branschen orsakar idag även ca 20% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. För att minska miljöpåverkan har samhällsplaneringen en rad olika verktyg att använda sig av. Genom optimerad planering av den fysiska miljön kan transportbehovet minska, grönytor gynnas och användningen av moderna och hållbara tekniker underlättas. Ett viktigt redskap inom stadsplanering är detaljplanen som reglerar användningen av mark med juridiskt bindande verkan. Studiens syfte är att studera och analysera hur detaljplan enligt lag kan användas som ett verktyg för att möjliggöra en ekologiskt hållbar stadsutveckling. Detta undersöks genom att studera vilka typer av bestämmelser som enligt lag får användas, samt hur dessa, ibland begränsade möjligheterna, kan användas på ett sätt för att skapa möjligheter för hållbarhet. Syftet är vidareatt undersöka hur dessa möjligheter används i praktiken i aktuella detaljplaner. För att undersöka detta har inledningsvis regelverket studerats och därefter har en fallstudie genomförts i form av en dokumentstudie där relevanta detaljplaner i Stockholms stad granskats.För att på ett enhetligt sätt kunna jämföra de studerade detaljplanerna så har en analysmodell tagits fram med utgångspunkt i de miljömål som Stockholms stad satt upp. Med hjälp avanalysmodellen har detaljplanerna granskats, detta med fokus på hur planerna reglerar grönytor, hållbara byggmaterial och energiförsörjning samt hållbara transporter. Studiens resultat visar att detaljplanen är ett verktyg bland flera andra för att reglera hållbarhet i stadsutvecklingen. Isolerat fungerar detaljplanen främst för att skapa möjligheter för en hållbar utveckling, medan den har begränsade möjligheter att mer i detalj reglera och styra denna.Fallstudien visar att i de studerade detaljplanerna så används vissa av dessa möjligheter i stor utsträckning medan andra används ytterst begränsat. Detta ger en bild av att det finns mer stadens planerare kan göra för att i större utsträckning främja byggandet av en ekologiskt hållbar stad. / An increasing population combined with strong urbanization makes cities growing at a rapid pace, both in the world at large and also here in Sweden. A growing population results in anincreased construction demand and in order to ensure good living conditions for future generations, sustainable urban development is necessary. Particularly in ecological sustainability, measures are necessary, as the construction and real estate industry has a major impact on the quality of air, land and water. Today, the industry causes about 20% of Sweden'stotal greenhouse gas emissions. In order to reduce the environmental impact, the spatial planning has a number of different tools to use. Through optimized planning of the physical environment, the need for transports can bereduced, green areas can benefit, and the use of modern and sustainable technologies can be simplified. An important tool in spatial planning is the detailed development plan that regulates the use of land with legally binding effect. The purpose of this study is to investigate and analyze how detailed development plans can be used as a tool for enabling ecologically sustainable urban development. This is explored by studying the types of regulations that may be used by law, and how these, sometimes limited,opportunities can be used in a way to create opportunities for sustainability. The purpose is also to investigate how these opportunities are used in practice in the current detailed development plans. To research this, the regulatory framework was initially studied and then a case study was conducted in the form of a document study where relevant detailed development plans in the City of Stockholm were examined. In order to be able to compare the studied detailed development plans in a structured way, an analysis model has been developed based on the environmental goals set by the City of Stockholm. Using the analysis model, the detailed development plans have been reviewed, focusing on how the plans regulate green areas,sustainable building materials and energy supply as well as sustainable transports. The study's results show that the detailed development plan is a tool among several others to regulate sustainability in urban development. In isolation, the detailed plan works primarily to create opportunities for sustainable development, while it has limited opportunities to regulateand control this in more detail. The case study shows that the studied detailed development plans, some of these possibilities are widely used, while others are used to a very limited extent.This gives the impression that there are more the city’s spatial planners can do to promote the development of an ecologically sustainable city to a greater extent.

Boverket tog år 2015 fram allmänna råd om planbestämmelser för detaljplan. Ett av råden rekommenderar att lagstöd ska redovisas i anslutning till planbestämmelserna på plankartan, detta för att hantera problemet med detaljplanebestämmelser som saknar lagstöd i 4 kap. plan- och bygglagen. I examensarbetet studeras hur många kommuner som idag följer Boverkets allmänna råd och faktiskt skriver ut lagstöd i anslutning till planbestämmelserna. Samtidigt studeras skälet till varför en kommun väljer att inte hänvisa till lagstöd i plankartan och alltså inte följa Boverkets starka rekommendation. 41 kommuner har legat som underlag till studien och sammanlagt har 303 detaljplaner granskats. Som komplement till fallstudien har sex stycken planförfattare vid kommuner som antingen hänvisar till lagstöd flitigt eller inte alls intervjuats om ämnet i fråga. Resultatet av fallstudien visar på att få kommuner följde Boverkets allmänna råd år 2015 och 2016, då endast 9 respektive 47 procent. Idag hänvisar cirka tre fjärdedelar av kommunerna vid något tillfälle till lagstöd i plankartorna. Cirka en femtedel av kommunerna hänvisar till lagstöd i samtliga detaljplaner och en cirka lika stor del gör det inte alls. Små kommuner har en smärre högre tendens att ange lagstöd i sina detaljplaner och större kommuner har en något högre tendens att inte hänvisa till lagstöd över huvud taget. Av intervjuerna framgår att samtliga kommuner känner till och jobbar utefter Boverkets allmänna råd. men det i olika tappning. Hos de kommuner som inkluderar lagstöd i plankartorna anses det att råden skapar en enhetlighet i att ta fram detaljplaner och att inkluderingen av lagstöd inte påverkar arbetsprocessen nämnvärt. De tror att inkluderingen av lagstöd i plankartan skapar en eftertänksamhet när planförfattare formulerar planbestämmelser men att möjligheten att tolka in bestämmelser som saknar lagstöd inte går att undkomma trots laghänvisning. Av de kommuner som inte inkluderar lagstöd i plankartan anses laghänvisning inte nödvändig då det gör plankartan svårbegriplig och onödigt byråkratisk. De anser även att verkligheten inte går att reglera med ett det begränsade urvalet formuleringar på planbestämmelser Boverkets allmänna råd erbjuder vilket skapar situationer då det måste göra avsteg från lagens hänvisningar. De tror att laghänvisningar på plankartan skapar en falsk trygghetskänsla och att energin istället ska läggas på att ge en bättre utbildning av plan- och bygglagen till de som arbetar med att ta fram detaljplaner.  Slutsatsen av examensarbetet är att fler och fler kommuner hänvisar till lagstöd i anslutning till planbestämmelserna men alla kommuner lär inte göra det så länge valet är upp till dem. / To handle the problem with plan regulations which have no legal support in the fourth chapter of the Planning and Building Act, Boverket established 2015 common advices of plan regulations in detailed development plan, where one of the advices recommend that legal support should be declared along with the plan regulations on the planning map. In this thesis, the actual number of municipalities that today do declare the legal support along with the plan regulations will be investigated. Along with this study, the reason for why a municipality choose not to declare legal support in the planning map will be investigated as well. 41 municipalities have been chosen to serve as a basis with a total of 303 detail development plans. As a complimentary to the case study interviews were carried out with six detailed development planners in different municipalities. The result from the case study states that only a few municipalities chose to declare legal support along with the plan regulations year 2015 and 2016, only 9 and 47 percent. Today three quarters of the municipalities declare at some point legal support along with the plan regulations. Approximately a fifth of the municipalities declare legal support along with the plan regulations since the common advises were established and approximately a fifth have chosen not to.  From the interviews it appears that all municipalities know and work with the common advises but in varying measures. For the municipalities that do declare legal support along with the plan regulations they are said to create a uniformity in creating detailed development plans and that the declaring of legal support along with the plan regulations do not notably slow down the process. They believe that by declaring legal support along with the plan regulations it will create a thoughtfulness when phrasing plan regulations, but that the possibility to incorporate plan regulations that have no legal support will not be completely eliminated. The municipalities that do not declare legal support along with the plan regulations find it unnecessary due to it making the planning map appear complicated and unnecessary bureaucratic. They think that it is impossible to regulate detail development plans with a limited amount of plan regulations and that it only creates situations where you have to deviate from the law. They believe that it creates a false sense of security and that there should be more focus on the education of detail development planners instead.  The conclusion of the thesis is that more and more municipalities are following the common advice of Boverket but all of them will never do that, as long as it is up to them to decide.

Under hösten 2023 inträffade en betydande händelse i Stenungsunds kommun när stora delar av vägbanan på väg E6 kollapsade till följd av ett skred. Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till risken för naturolyckor såsom översvämning, ras, skred och erosion. En del av området som drabbades av skredet var sedan tidigare detaljplanelagt, vilket gör detaljplanen för del av fastigheten Munkeröd 1:12 m.fl. av avgörande betydelse för utredningen av händelsen. Den här uppsatsen syftar till att undersöka detaljplaneprocessen för detaljplan för del av fastigheten Munkeröd 1:2 m.fl. Syftet är samtidigt att granska kommunens planarbete utifrån äldre plan- och bygglagen (1987:10) samt att undersöka huruvida planarbetet skulle ha sett annorlunda ut om den nya plan- och bygglagen (2010:900) hade tillämpats. För att genomföra detta syftar uppsatsen även till att analysera utvecklingen av planprocessen och utvärdera hur de lagändringar som har införts har påverkat processen. Metodologiskt innefattar uppsatsen en litteraturstudie som fokuserar på den svenska lagstiftningens utveckling med fokus på planprocessen. Detta återspeglas genom granskning av lagtext, betänkanden och förarbeten. Vidare omfattar arbetet även en dokumentstudie där allmänna handlingar från Stenungsunds kommun har granskats och sammanfattats. Resultaten indikerar att Stenungsunds kommun har hanterat planärendet korrekt i enlighet med den äldre plan- och bygglagen. Beslutet att följa denna lag grundades på det faktum att planarbetet inleddes före den 2 maj 2010, då den nya plan- och bygglagen trädde i kraft. Trots lagändringarna har planprocessen inte genomgått betydande förändringar, vilket antyder att ett hypotetiskt planärende enligt den nya lagen sannolikt inte skulle ha resulterat i ett annorlunda utfall. Slutsatsen är att den specifika lagstiftningen inte nödvändigtvis är avgörande; det är snarare detaljplansspecifika omständigheter som är av betydelse. Genom att följa den nya plan- och bygglagen hade inte Stenungsunds kommun kunnat förhindra det skred som inträffade på platsen flera år senare. / In the fall of 2023, a significant event occurred in the municipality of Stenungsund when large sections of the roadway on E6 collapsed due to a landslide. When planning, built environment should be situated on land suitable for the purpose, considering the risk of natural hazards such as flooding, landslides, and erosion. A part of the area affected by the landslide had already been zoned in a detailed development plan, making the detailed development plan for part of the property Munkeröd 1:12 and others of crucial importance for the investigation of the incident. This thesis aims to investigate the detailed planning process for the Detailed development plan for part of the property Munkeröd 1:12 and others. The purpose is also to review the municipality's planning work based on the former Planning and Building Act (1987:10) and to examine whether the planning work would have been different if the new Planning and Building Act (2010:900) had been applied. To achieve this, the thesis also aims to analyze the development of the planning process and evaluate how the changes in legislation have affected the process. Methodologically, the thesis includes a literature study focusing on the development of Swedish legislation regarding the planning process. This is reflected through the review of legal texts, reports, and preparatory works. Additionally, the work includes a document study where public records from the municipality of Stenungsund have been reviewed and summarized. The results indicate that the municipality of Stenungsund has handled the planning case correctly according to the former Planning and Building Act. The decision to follow this law was based on the fact that the planning work was initiated before May 2, 2010, when the new Planning and Building Act came into force. Despite the legislative changes, the planning process has not undergone significant changes, suggesting that a hypothetical planning case under the new law would likely not have resulted in a different outcome. The conclusion is that the specific legislation is not necessarily decisive; rather, it is the particular circumstances of each detailed plan that matter. Following the new Planning and Building Act would not have enabled the municipality of Stenungsund to prevent the landslide that occurred at the site several years later.

The overall purpose with this report is to examine what role the municipal comprehensive plan has in the planning process today and how it influences future detailed development plans. The main question that this report tries to answer is: Does the municipal comprehensive plan give the guidance it is meant to according to the Swedish planning and building act? The municipal comprehensive plan is mandatory in that it must be established by all munici-palities and cover the entire municipality’s surface. The plan should state basic directions for land use and settlement development and give guidance for subsequent plans and decisions. For smaller areas, a more detailed comprehensive plan can be established. The municipal comprehensive plan, and the more detailed comprehensive plan, is not binding. In order to investigate the influence the municipal comprehensive plan is supposed to have according to the Swedish plan- and building law, a study has been conducted of the detailed development plans in Stockholm County, that became legally binding in the year of 2012, to investigate what the municipal comprehensive plan said about each detailed development plan. The conclusion of the conducted study is that in most cases the municipal comprehensive plan had been of guidance for the detailed development plans and in only four of the studied cases was the purpose of the detailed development plan conflicting with the municipal comprehen-sive plan. / Det övergripande syftet med den här rapporten är att undersöka vilken roll översiktsplanen har i planprocessen idag och hur den därigenom påverkar detaljplaneläggningen och att försöka besvara frågeställningen: Ger översiktsplanen idag den vägledning för kommande detaljplane-läggning som är tanken enligt PBL? Översiktsplanen är obligatorisk och ska upprättas av varje kommun och omfatta hela kommu-nens yta (3 kap. 1 § PBL). Planen ska ange grunddragen för markanvändning och bebyggelse utveckling samt ge vägledning för efterföljande planer och beslut (3 kap. 2 och 5 §§ PBL). För mindre områden kan en mer detaljerad översiktsplan upprättas, denna kallas vanligtvis för fördjupad översiktsplan (3 kap. 23 § PBL). Översiktsplanen är inte bindande (3 kap. 3 § PBL). För att tydligöra rollen som översiktsplanen, enligt PBL, är avsedd att ha idag för detaljplane-läggningen har en litteraturstudie av nuvarande lagstiftning, propositioner till nuvarande och tidigare lagstiftning samt artiklar och rapporter som handlar om översiktsplanens roll. Även aktuella förslag till ändringar av lagstiftningen presenteras. För att empiriskt undersöka vilken betydelse översiktsplanen har idag för den efterföljande detaljplaneläggningen studeras planbeskrivningar till lagakraftvunna detaljplaner i Stock-holms län år 2012 för att undersöka vad översiktsplanen, enligt planbeskrivningen för respek-tive detaljplan, sade om det aktuella området. Sammanfattningsvis kan sägas att översiktsplanen faktiskt är vägledande då kommunerna i sin detaljplaneläggning i de allra flesta fall följer översiktsplanens anvisningar, trots att de inte har någon laglig skyldighet att göra så.

Den fastighetsrättsliga situationen för Stockholms befintliga tunnelbana är idag splittrad med många olika typer av rättigheter och där det i många fastigheter helt saknas rättighet. Det kan leda till problem i samband med exempelvis köp och underhållsarbeten. Syftet var därför att utreda vilka rättigheter som kan bildas och vilken eller vilka som är att föredra, vilket skulle leda till en rekommendation. Syftet var också att undersöka i vilken utsträckning gällande detaljplaner och deras bestämmelser möjliggör för tunnelbanan. För att uppnå syftet hölls intervjuer med sakkunniga för att få en inblick i hur de ser på bildandet av rättigheter för tunnelbanan och hur detaljplaner med tillhörande planbestämmelser påverkar detta. Utöver intervjuerna genomfördes också en dokumentstudie som tittade på gällande detalj- och stadsplaner för de fastigheter som idag saknar rättighet för tunnelbanan. Fokus låg på att undersöka i vilken utsträckning det finns planstöd för tunnelbanan och att göra en inventering av de planbestämmelser som skapar det planstödet. Av intervjuerna framkom att det är just stora och lilla T/t som förespråkas, men det råder delade meningar kring vilka rättigheter de möjliggör för och var i en detaljplan de kan placeras. Alla intervjupersoner förespråkade tredimensionella fastigheter (3D-fastigheter) eller officialservitut, bland annat för att de är beständiga och för att de fortsätter gälla vid såväl fastighetsbildning som ny fastighetsägare. Dokumentstudien visade att det för 87 % av de fastigheter där det saknas rättigheter för tunnelbanan också saknas planstöd, samt att de planbestämmelser som främst används för att reglera tunnelbanan är stora T (versal) och lilla t (gemen). Efter en sammanvägning av teori, dokumentstudie och intervjuer rekommenderades att rätten för den befintliga tunnelbanan säkras genom 3D-fastigheter eller officialservitut. För att möjliggöra bildandet av dessa rättigheter rekommenderades också att planstöd åtgärdas. Vidare förespråkades planbestämmelsen stora T vid reglering av tunnelbanan. / The existing Stockholm metro consists of an array of different types of real property rights, and rights are missing completely in many property units. This fragmented situation can lead to problems in connection with, for example, purchases and maintenance. The purpose was therefore to find out which real property rights can be created and which is or are preferred, leading to a recommendation. The purpose was also to find out to what extent valid detailed development plans and their plan provisions provide support for the metro. To achieve the purpose, interviews were held with experts in the field to get insight into how they view the formation of real property rights for the metro and how detailed development plans with associated plan provisions impact this. In addition to the interviews, a document analysis was also conducted. It looked at valid detailed development plans and older equivalents for those property units lacking real property rights for the metro today. Focus was on investigating to what extent the metro has support in the plans and to inventory the plan provisions creating that support. The interviews revealed that capital and lowercase T/t were advocated by all interviewees. They did, however, have different opinions concerning which real property rights are made possible by which plan provisions and where in a detailed development plan these can be placed. All interviewees favoured three-dimensional real properties (3D properties) or official easements, because they are perpetual and continue to be valid during property formation or a transfer of ownership. The document analysis showed that 87 % of the property units lacking real property rights for the metro also lacked support in plans, and that the plan provisions most frequently used to regulate the metro are capital T and lowercase t. After combining theory with the results from the document analysis and interviews, it was recommended that rights for the existing metro be secured through 3D-real property or official easements. To enable the formation of these real property rights, it was also recommended that support in detailed development plans be secured. Furthermore, the plan provision capital T was advocated in regulating the metro.

År 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Så lyder ett av etappmålet som beslutades av regeringen år 2012. Idag vet vi att endast delar av målet kommer kunna nås. Denna studie omfattar en kartläggning av begreppet ekosystemtjänst i Sveriges samtliga översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Vidare har en granskning av tre bostadsbyggnadsprojekt i Stockholms län genomförts, där ekosystemtjänster i planeringen från översiktsplan till genomförande varit fokuspunkt. Av studiens första del, kartläggning av begreppet, framgick det att 116 av 290 kommuner har använt begreppet ekosystemtjänst i sin översiktsplan. De senaste tre åren är det totalt fler antagna översiktsplaner där begreppet behandlas än utan. I studiens andra del granskades översiktsplaner, planhandlingar och genomförandeavtal från projekt i Täby, Nacka och Haninge kommun. Granskningen är baserad på textanalys och platsbesök, resultatet visade att kommunerna har en hög ambition gällande arbetet med ekosystemtjänster. Det finns samband mellan visioner i översiktsplan och bestämmelser i detaljplan. I avtalen för genomförandet av detaljplanerna binds exploatörerna till att arbeta efter gestaltningsprogram och hållbarhetsprogram vilka reglerar hänsynstagandet av ekosystemtjänster. Begreppet ekosystemtjänst används för att visa den nytta människan får från naturens arbete. Vi är beroende av att ekosystemen fortsätter producera tjänster, de är livsviktiga för vår folkhälsa och vårt välbefinnande. Ett gemensamt arbete och hänsynsfullt nyttjande behövs för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Det kan resultera i stora samhällsvinster att bevara, utveckla och nyskapa tätortsnära natur och grönområden. Att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen är ett steg på vägen. Översiktsplaneringen visar inriktningen för kommunens samhällsplanering och konturerna av den framtida fysiska strukturen, den vägleder kommande detaljplaner och bygglov. Översiktsplanen spelar en nyckelroll för ekosystemtjänsternas framtid eftersom det där finns stora möjligheter att belysa deras mycket betydelsefulla värde. För att uppnå visionerna i översiktsplaneringen krävs möjlighet att förverkliga dessa i detaljplanen. För att säkra ekosystemtjänsternas producerande förmåga krävs en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning. Kunskapen och medvetenheten om dess livsviktiga förmåga måste öka. Alla måste se sin del i det gemensamma ansvaret och arbeta för ett hållbart samhälle. / In 2018 the meaning of biodiversity and the value of ecosystem services should be general knowledge and integrated into economical standpoints, political considerations and other decisions where relevant and reasonable. This is one of the milestone targets that the Swedish government decided in 2012. We know today that only parts of this target will be reached. This study includes a survey regarding the concept of ecosystem service in Sweden, all the local authority comprehensive planning, and an examination of three housing projects in Stockholm’s county where ecosystem services were the focal point during the comprehensive planning. In the first part of the study, which concentrates on surveying the concept of ecosystem services, it can be shown that 116 of 290 municipalities have been using the concept in their local authority comprehensive planning. Furthermore, the concept is used more often than not during the last three years in local authority comprehensive planning. In the second part of the study the outline planning was examined, plan handlings and implementation contracts from projects in Täby, Nacka and Haninge municipality. The research was based on text analysis and on-site inspection. The results from the research showed that the municipalities have a high ambition regarding working with ecosystem services, and that there exist a correlation between the visions in the local authority comprehensive planning and regulations in the detailed developed plan. In the agreement the developers are bound to work according to implementation contracts and sustainability program which regulate the considerations of ecosystem services. The concept of ecosystem services is used to show which benefits we humans receive from nature’s work. We are dependent on continual ecosystem services, which are also essential to the public health and wellbeing. Joint effort and a considerate use of ecosystem services is needed to keep them intact. It can result in large profit for society to preserve, develop and recreate nature and green areas in population centers. To integrate ecosystem services in the physical planning is a step in the right direction. The local authority comprehensive planning show the direction for the municipality’s community planning, and the outline of the future physical structure, it also serves to guide upcoming detailed development plans and building acts. The local authority comprehensive planning plays a key part in the ecosystem services future, since its importance can be illustrated within. To reach the visions of the local authority comprehensive planning and the opportunity to actualize it in the detailed development plan is required. To secure the continued functionality of the ecosystem services, a clear and purposive legislation is required. An increase in knowledge and awareness of ecosystem services is essential, and everyone must see their part in the in our common responsibility and work toward a sustainable society.