The concept of school forest was drafted in 1970 by the Forest in School organization and is defined as an area occupied by a school for outdoor educational activity. The main purpose of this study was to examine how schools use the school forest in practice, how it can be linked to the forest as an ecosystem service and find out how the forest is taken into consideration in the spatial planning. The study is mainly qualitative in nature and has been based on interviews conducted with educators engaged in outdoor education at four selected schools in a municipality in Sweden. Focus has been on the cultural ecosystem services for school forest, for example the physical characteristics that are considered as positive, forest influence on students' physical / mental health and the educational benefits available to be in the woods. Search has also been made to see how the forest is taken into consideration in the spatial planning and also what a contract agreements involves. The clearest prominent results from the interviews is the need for variation in school forests; you want to have access to many different kinds of environments that may suit for the different subjects they are to teach, or the various activities you want to pursue. Experience values ​​of the different school forest areas varied widely, which also supports the idea that there is no specific type of environment that is optimal, but the variety of types of environment itself is far more important for a fruitful outdoor educational activities. The National Forest is considered to benefit students' physical and psychological health through the stress level is reduced and students will be more motivated. Furthermore, it is important to adapt the size of the area for utilization, as well as its distance from the school after the age of the students who use it. The forest is located near the school and is available can be seen as more important than that is experienced as restful and separated from the outside world. Other interests that use the school forest because of its proximity to other buildings has emerged, mainly has been for housing construction.

This thesis was done after a request from the county’s administrative board of Västmanland to provide the board with a better understanding of how green areas have changed within Västerås municipality over time.The purpose and goal of this study was thus to measure and analyze how much of the green areas within Västerås municipality that have disappeared during the past one hundred years as well as to provide a review of previous studies regarding the importance of green areas for humans as well as the biological diversity.In order to answer these questions I have in this study used a combination of a literature study, cartographic analysis as well as a time series analysis. The computer software used to do the measurements of the green areas was ArcGIS which is a geographical information system.In the cartographic and times series anlaysis measurements and analysis was made of the district map of 1911, the economic map of 1950 and the property map of 2011. The measurements show that the municipality has grown with 46,3 km2 over the last one hundred years. New neighborhoods’ have emerged and the municipality has expanded. This has resulted in a loss of approximately 60 % of the municipality’s previously green areas. The green areas that are left have changed their character and have today another use than they had a hundred years ago. Västerås today stands in front of a challenge to increase and integrate green areas with the city and its infrastructure.The results from the literature study is in line with the cartographic analysis and they show that the expansion and densification of the cities since the late nineteenth century and the beginning of the twentieth century during the urbanization process has had the consequence that green areas such as gardens, meadows, pastures, wetland, forests and farmland have been superseded by houses and other buildings.The literature study further shows that green areas play an important role for humans as well as for the biological diversity and the climate. It can provide wildlife and plants with habitats and protection and help strengthen the biological diversity. For humans it can provide positive health effects, both physical as well as psychological. Green areas also contribute to temperature reduction, cleaner air and decreased water runoff. / Det här examensarbetet gjordes i uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanland. Uppdraget bestod av att ge en bättre bild av hur grönområden förändrats inom Västerås tätort över tid. Syftet och målet med den här studien var att mäta och analysera hur mycket grönområden som försvunnit från Västerås tätort under de senaste 100 åren samt att göra en kunskapsöversikt kring varför grönområden är viktiga för såväl människan som den biologiska mångfalden.För att besvara frågeställningarna samt uppnå syftet och målet med arbetet användes en kombination av litteraturstudie, kartografisk analys samt tidsserieanalys. Datorprogrammet ArcGIS användes för att utföra mätningarna av grönområden, ArcGIS är ett geografiskt informationssystem.I den kartografiska analysen och tidsserieanalysen gjordes mätningar och analyser av Häradskartan från 1911, Ekonomiska kartan från 1950 och Fastighetskartan från 2011. Mätningarna visar att Västerås tätort har ökat med 46,3 km2 på 100 år. Nya stadsdelar har tillkommit och expanderat vilket har inneburit att ca 60 % av tätortens tidigare grönområden försvunnit. De grönområden som finns kvar inom tätort har förändrats i karaktär och har sannolikt idag en helt annan markanvändning än för 100 år sedan. Idag står Västerås, som många andra städer inför en utmaning att öka och integrera grönområden med staden och annan infrastruktur.Resultaten från litteraturstudien stämmer väl överens med den kartografiska analysen och visar att städers ökade utbredning och förtätning sedan 1800-talets slut och 1900-talets början, i och med urbaniseringsprocessen, har gett upphov till att grönområden som trädgårdar, ängs- och hagmarker, våtmark samt skogs- och jordbruksmark trängts undan för att göra plats åt bostäder och annan bebyggelse. När grönområden minskar försvinner och försvagas en del av den biologiska mångfalden, för människan försvinner viktiga rekreationsområden samt den koppling till naturen som bostadsnära grönområden skänker.Grönområden spelar en viktig roll för såväl människan som för den biologiska mångfalden och klimatet. För djur och växter skänker grönområden habitat och skydd samt hjälper till att stärka den biologiska mångfalden. För människan bidrar grönområden till en ökad koncentrationsnivå, ökat välbefinnande och mindre stress. Grönområdens ekosystemtjänster, gratis tjänster från naturen, bidrar till temperatursänkningar, renare luft och minskad vattenavrinning.Sammantaget visar den kartografiska studien, tidsserieanalysen och litteraturstudien att i takt med att städer växer sker det på bekostnad av grönområden inom och utanför tätorter. Utbredning och förtätning av städer har en direkt effekt på djur och växter, då habitat förstörs och fragmenteras. Den här utvecklingen kan även ha en indirekt påverkan på människor. De positiva effekter som studier har visat att grönområden har på människor kan antas försvinna i takt med att grönområdena försvinner.

Previous research confirms that there is a major decline of pollinators worldwide. Investigations have mainly focused on pollination services in the agricultural landscapes and therefore, there is a lack of knowledge on the effects pollinators may have in urban environment. This paper examines the presence of honey bees in central parts of Stockholm, Sweden. The study presents what conditions, possibilities and motives there are behind the phenomenon of urban bee keeping. I found ten locations with beehives and a total of 18 hives within the delimited area. Nothing seems to indicate that conditions may limit the presence of honey bees. Given the opportunity to place beehives on the ground and on rooftops, the possibilities also seems to exist. According to the owners of the beehives motives are better harvests in connection to allotments, positive effects on flora and educational and marketing purposes.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar av begreppet ekosystemtjänster samt hur deras förhållningssätt människa– miljö framträder när de beskriver sin ekologiundervisning. Studien utfördes som en semistrukturerad intervju, där såväl ekosystemtjänster som begrepp, som ekologiundervisning diskuterades. Analysen av intervjutranskripten gjordes med utgångspunkt i fenomenografin. De viktigaste resultaten är dels att begreppet ekosystemtjänst kan uppfattas på tre kvalitativt skilda sätt: Människan hjälper ekosystemen, människan drar nytta av ekosystemen samt ekosystemtjänster är en omskrivning av ekologi; dels att informanterna tenderar att förhålla sig antingen distanserat eller involverad i förhållandet människa – miljö. Det senare har också lett till att två kvalitativt skilda sätt att förhålla sig till omsorg om och ansvar för miljön också framträtt: Ett distanserat och ett relationellt.

Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som ekosystem bidrar med som skapar nytta och ökad välfärd för människor. Ekosystemtjänster kan delas in i fyra huvudkategorier stödjande, reglerande, försörjande och kulturella ekosystemtjänster.  I detta examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i Miljö- och vattenteknik undersöktes två multifunktionella vattenparker utifrån ett ekosystemtjänstperspektiv. Baserat på en sammanställning av 33 ekosystemtjänster inom de fyra huvudkategorierna av ekosystemtjänster kartlades, analyserades och värderades vattenparkernas bidrag. De två multifunktionella vattenparkerna som undersöktes är Gottsunda dagvattenpark i Uppsala och Johannisbergs våtmarkspark i Västerås. Vattenparkernas multifunktionalitet innebär för staden att de inte enbart fungerar som reningssteg för dagvatten innan det når respektive recipient utan också fyller en funktion som grönområde för rekreation samt bidrar till biologisk mångfald och till kunskap och inspiration för liknande projekt i framtiden. Dessa funktioner knyter an till flera ekosystemtjänster som vattenparkerna bidrar med bland annat ekosystemtjänsterna rekreation, vetenskap och utbildning samt den stödjande ekosystemtjänsten biologisk mångfald. Men ekosystemtjänstanalysen visar också att vattenparkerna bidrar till fler ekosystemtjänster än de som direkt kopplar till vattenparkernas projekterade funktioner.    Varje ekosystemtjänsts bidrag analyserades och en kvalitativ värdering gjordes utifrån detta. Analysen baserades på insamlat underlag bland annat i form utav en enkätundersökning till besökare i parkerna och platsobservationer. Den kvalitativa värderingen kompletterades med en semikvantitativ värdering utförd med två verktyg för värdering av ekosystemtjänster, ESTER och VEsta. Resultatet visar att de två multifunktionella vattenparkerna ger ett större bidrag till ekosystemtjänster som direkt kopplar till vattendammarnas huvudfunktion, att rena dagvatten. Båda vattenparkerna har potential att bidra mer till ekosystemtjänster som beror på terrester grönska, till exempel till luftrening och bullerreducering. Den största skillnaden mellan vattenparkerna är att Johannisbergs våtmarkspark ger ett högre bidrag till ekosystemtjänster så som primärproduktion och rekreation än Gottsunda dagvattenpark då parken är större till ytan. Gottsunda dagvattenpark däremot ger ett större bidrag till ekosystemtjänsten vetenskap och utbildning och vattenreglering genom sin placering. I ett framtida klimat med mer extremt väder är bidraget från reglerande ekosystemtjänster så som reglering av klimat och reglering av vattenflöde extra värdefullt.  Vattenparkerna ger också ett stort bidrag till biologisk mångfald vilket är en bra funktion då det skapar resiliens, det vill säga jordens förmåga att bibehålla, för människor, önskvärda funktioner även under antropogen påfrestning. Detta är viktigt i ett mer urbaniserat samhälle då vi människor fortfarande är beroende av ekosystem och de tjänster och bidrag de skapar för oss.

En betydande del av Sveriges yta är täckt av skog och det finns många olika viljor finns rörande vilka värden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka människors erfarenheter, emotionella band och värderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrätt, inklusive samband dem emellan. Syftet var även att diskutera resultatet i förhållande till politiska mål rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelåldern 24 år, varav 254 kvinnor och 401 män, i en enkätundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler. Attityden att allemansrätten är viktig förklarades främst av starkare emotionella band och att oftare vistas i skogen. Attityden att allemansrätten bör begränsas förklarades av en högre värdering av virkesproduktion. Den var också vanligare hos de vars familj äger skog. Resultatet diskuterades i relation till miljömålsuppfyllelse och allemansrätten: emotionella band, som föds av erfarenheter, är incitament för agerande. För att uppfylla politiska mål bör emotioner beaktas och miljöer som ger förutsättning för erfarenhetsskapande erbjudas. Allemansrätten ger förutsättningar för dessa erfarenheter. / Swedish landscape is dominated by highly valued forests and stakeholders argue different uses. The aim of this study was to investigate peoples experience, emotional bonds and values of forests and nature, their attitudes towards human utilization of nature and right of public access (allemansrätt), including relationships them in between. All in all 663 university students among who 254 were women and 401 were men, with the mean age of 24, answered a survey. The results from correlations show relationships between all variables. An attitude saying that the right of public access is important was predicted by stronger emotional bonds and spending more time in the forest. An attitude saying that the right of public access should be restricted was predicted by higher valuing of forest production and was more common among forest owners. The results implicate that emotions, which are strong incentives for action and created by experience, should be considered to better accomplish environmental goals. Environments necessary for experiencing nature should be provided, which is today made possible by right of public access to nature.

En hållbar samhällsplanering av städer har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande åren kommer befolkningen i Stockholms län att öka och behovet av bostäder likaså. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner så finns risken med att ekosystemtjänsterna påverkas negativt. Människan påverkar ekosystemen i högre grad idag och påverkan ökar i allt snabbare takt. För att inte påverka ekosystemtjänsterna behöver hänsyn tas i beslutsprocesser. Denna studie handlar om arbetet med ekosystemtjänster vid exploatering i Huddinge kommun, Nacka kommun och Nynäshamn kommun samt hur kommunerna klassificerar och värderar ekosystemtjänster. Studien ska ge en uppfattning om hur arbetet med ekosystemtjänster ser ut i dagsläget i Stockholms län samt belysa ekosystemtjänsternas utveckling i samband med exploateringen. Med hjälp av intervjuer och dokumentanalys kring ekosystemtjänster i de olika kommunerna samt litteraturstudier om hur man implementerar ekosystemtjänster som ett planeringsverktyg i samhällsplaneringar har ett resultat kunnat uppnås. Resultatet i denna rapport visar att ingen av kommunerna har implementerat ekosystemtjänster som ett planeringsverktyg i samband med exploatering. Huddinge kommun har påbörjat projekt om identifiering och värdering av ekosystemtjänster som kan vara användbara i beslutsprocesser och Nacka kommun arbetar med att ta fram en metod för hur man inkluderar ekosystemtjänster i kommunens samhällsplanering och stadsbyggnadsprocessen.

The purpose of this study was to analyze and develop a workflow for assessing and representing the value of ecosystems to professionals involved in municipal planning. A thorough literature review was conducted and supplemented by interviews and observations. Frameworks for ecosystem service assessments were analyzed and combined with methods in urban planning in order to assess social and ecological conditions. A workflow was set up and methods were evaluated by applying them to a case study in the area Åstråket in Uppsala. Experience from the case study was compiled in order to improve the workflow. Complex assessments were identified and simplified for the method to be useful for practitioners. A list of relevant urban ecosystem services was compiled. Eleven activities were chosen and divided into three blocks: planning, situation analysis and redesign. In the planning phase strong civil dialogue would be used to identify user needs and based on them formulate goals for the planned change. In the situation analysis the extent to which ecosystem services were utilized, and how much potential there were to increase the use of them without exceeding the area's biophysical conditions, were assessed. The different ecosystem services in the area were evaluated according to how well they helped to achieve designated goals for the area. In the design stage social-ecological urbanism were used to create a design that will increase the value of ecosystem services for the users of the site. Arrow diagram were used to show how the proposed design supports species in the ecosystem that generates an increased value of the prioritized ecosystem services and contribute to achieving the objectives of the area. The study showed that the value of ecosystem could be made visible by showing how different actors contribute to goal achievement. The methods for quantifying ecosystem services are still trivial and ignore some fundamental social-ecological relations. The methods for social assessments could not be fully tested in the case study because there was ongoing consultation on a plan proposal that prevented any interviews with the users to be done. Assumptions that were important to simplify ecosystem service assessment was that 1) a broad definition of value was used, not just monetary, and that 2) the focus was on increasing the value of ecosystem services rather than replacing some services with others. To improve the method more knowledge on social-ecological interactions is required, a broader discussion about values need to be raised and a more standardized set of indicators needs to be agreed upon. Ecosystem services can also be used as a pedagogical tool for learning about systems thinking, complexity and a diversity of values. / Syftet med studien var att utveckla och testa en arbetsgång för att synliggöra värdet av naturen för yrkesutövare inom kommunal planering. En grundlig litteraturstudie genomfördes och kompletterades med intervjuer och observationer. Ramverk för ekosystemtjänstbedömningar analyserades och kombinerades med metoder inom samhällsplanering för att bedöma sociala och ekologiska förhållanden. En arbetsgång utarbetades och metoder bedömdes genom att tillämpa dem i en fallstudie på området Åstråket i Uppsala. Erfarenheter från fallstudien sammanställdes för att utveckla arbetsgången. Komplexa bedömningar identifierades och förenklades för att arbetsgången skulle bli praktiskt användbar. En lista med relevanta urbana ekosystemtjänster sammanställdes. Elva aktiviteter valdes och delades in i blocken planering, nulägesanalys och redesign. I planeringsskedet användes aktiv medborgardialog för att kartlägga användarnas behov och utifrån dem formulera mål för förändringsprocessen. I nulägesanalysen bedömdes i hur stor omfattning ekosystemtjänsterna nyttjades och hur stor potentialen var för att öka nyttjandet av dem utan att överstiga områdets biofysiska förutsättningar. De olika ekosystemtjänsterna i området värderades efter hur väl de bidrog till att uppnå utpekade mål för området. I designsteget användes social-ekologisk urbanism för att skapa en design som kommer öka värdet av ekosystemtjänsterna för användarna av området. Pildiagram användes för att visa hur den föreslagna designen stödjer arter i ekosystemet som genererar ett ökat värde av prioriterade ekosystemtjänster och bidrar till uppfyllelse av målen i området. Studien visade att värdet av ekosystem kan synliggöras genom att visa hur olika aktörer bidrar till måluppfyllelse. Metoder för kvantifiering av ekosystemtjänster bedömdes inte representera fundamentala social-ekologiska relationer. Identifierade metoder för sociala bedömningar kunde inte testas fullt ut i fallstudien på grund av att samråd precis hade genomförts för aktuellt planförslag. Antaganden som var viktiga för att förenkla ekosystemtjänstbedömningen var att 1) en bred definition av värde användes, inte bara monetär, och att 2) fokus var på att öka värdet av ekosystemtjänsterna snarare än ersätta vissa tjänster med andra. För att förbättra metoden behövs mer kunskap om social-ekologiska relationer, en bred debatt om värderingar och en överenskommelse om en standardiserad uppsättning av indikatorer. Ekosystemtjänster kan även användas som ett pedagogiskt hjälpmedel för att lära ut system-tänkande, komplexitet och en mångfald av värden.

Denna studie undersöker processkedjan för att implementera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Hur kedjan ser ut från det att ett uppdrag ges av regeringen, till arbetet vidare hos den aktuella myndigheten för att sedan komma till hur arbetet tas vid ute hos kommuner och andra berörda aktörer. Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får indirekt och direkt av naturen. Vi är beroende av att ekosystemen fortsätter producera tjänster som är livsviktiga för människans hälsa, välbefinnande samt för hela vår existens. Ett gemensamt arbete och hänsynsfullt nyttjande av våra resurser behövs för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Att bevara, utveckla och nyskapa tätortsnära natur och grönområden kan resultera i stora samhällsvinster och att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen är ett steg i rätt riktning. Två etappmål togs fram 2018, där det ena målet innebär att kommunerna ska ha tillgång till en utvecklad metod gällande integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer senast år 2020. Det andra målet innebär att en majoritet av kommunerna senast 2025 ska ta tillvara och integrera ekosystemtjänster och stadsgrönska i planering, byggande och förvaltning. Studiens resultat bygger på hur långt kommunerna har kommit i arbetet med de två etappmålen, samt Boverkets insats i arbetet bakom den utvecklade metoden och med att nå ut med informationen till kommuner och andra aktörer. Resultatet innefattar även arbetet tillsammans med Naturvårdverkets då uppdraget skulle ske i samverkan med dem. Detta har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, genom intervjuer och enkätutskick. / This study investigates the process chain for implementing urban greenery and ecosystem services in urban environments. This is done from the time the assignment is given by the government to the relevant authority, the continued work there, on to the work out at the municipalities and other relevant actors. Ecosystem services are the benefits that we humans receive indirectly and directly by nature. We are dependent on the ecosystems continuing to produce services that are vital to human health, well-being and for our entire existence. Commonly work and careful use of our resources are needed to ensure ecosystem services. Preserving, developing and innovating urban and green areas can result in great social benefits and integrating ecosystem services into physical planning is a step in the right direction. Two stagegoals were developed in 2018, where one goal means that the municipalities should have access to a developed method regarding the integration of urban greenery and ecosystem services in urban environments by 2020. The second goal means that a majority of the municipalities must use and integrate urban greenery and ecosystem services by 2025 at the latest, in planning, construction and management. The study result is based on how far the municipalities have come to work on the two stagegoals, as well as Boverkets work behind the developed method and with reaching out with the information to the municipalities and other concerned. The result also includes the work in conjunction with Naturvårdsverket when the assignment would take place in collaboration with them. This has been done with both qualitative and quantitative methods, through interviews and questionnaires.

År 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Så lyder ett av etappmålet som beslutades av regeringen år 2012. Idag vet vi att endast delar av målet kommer kunna nås. Denna studie omfattar en kartläggning av begreppet ekosystemtjänst i Sveriges samtliga översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Vidare har en granskning av tre bostadsbyggnadsprojekt i Stockholms län genomförts, där ekosystemtjänster i planeringen från översiktsplan till genomförande varit fokuspunkt. Av studiens första del, kartläggning av begreppet, framgick det att 116 av 290 kommuner har använt begreppet ekosystemtjänst i sin översiktsplan. De senaste tre åren är det totalt fler antagna översiktsplaner där begreppet behandlas än utan. I studiens andra del granskades översiktsplaner, planhandlingar och genomförandeavtal från projekt i Täby, Nacka och Haninge kommun. Granskningen är baserad på textanalys och platsbesök, resultatet visade att kommunerna har en hög ambition gällande arbetet med ekosystemtjänster. Det finns samband mellan visioner i översiktsplan och bestämmelser i detaljplan. I avtalen för genomförandet av detaljplanerna binds exploatörerna till att arbeta efter gestaltningsprogram och hållbarhetsprogram vilka reglerar hänsynstagandet av ekosystemtjänster. Begreppet ekosystemtjänst används för att visa den nytta människan får från naturens arbete. Vi är beroende av att ekosystemen fortsätter producera tjänster, de är livsviktiga för vår folkhälsa och vårt välbefinnande. Ett gemensamt arbete och hänsynsfullt nyttjande behövs för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Det kan resultera i stora samhällsvinster att bevara, utveckla och nyskapa tätortsnära natur och grönområden. Att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen är ett steg på vägen. Översiktsplaneringen visar inriktningen för kommunens samhällsplanering och konturerna av den framtida fysiska strukturen, den vägleder kommande detaljplaner och bygglov. Översiktsplanen spelar en nyckelroll för ekosystemtjänsternas framtid eftersom det där finns stora möjligheter att belysa deras mycket betydelsefulla värde. För att uppnå visionerna i översiktsplaneringen krävs möjlighet att förverkliga dessa i detaljplanen. För att säkra ekosystemtjänsternas producerande förmåga krävs en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning. Kunskapen och medvetenheten om dess livsviktiga förmåga måste öka. Alla måste se sin del i det gemensamma ansvaret och arbeta för ett hållbart samhälle. / In 2018 the meaning of biodiversity and the value of ecosystem services should be general knowledge and integrated into economical standpoints, political considerations and other decisions where relevant and reasonable. This is one of the milestone targets that the Swedish government decided in 2012. We know today that only parts of this target will be reached. This study includes a survey regarding the concept of ecosystem service in Sweden, all the local authority comprehensive planning, and an examination of three housing projects in Stockholm’s county where ecosystem services were the focal point during the comprehensive planning. In the first part of the study, which concentrates on surveying the concept of ecosystem services, it can be shown that 116 of 290 municipalities have been using the concept in their local authority comprehensive planning. Furthermore, the concept is used more often than not during the last three years in local authority comprehensive planning. In the second part of the study the outline planning was examined, plan handlings and implementation contracts from projects in Täby, Nacka and Haninge municipality. The research was based on text analysis and on-site inspection. The results from the research showed that the municipalities have a high ambition regarding working with ecosystem services, and that there exist a correlation between the visions in the local authority comprehensive planning and regulations in the detailed developed plan. In the agreement the developers are bound to work according to implementation contracts and sustainability program which regulate the considerations of ecosystem services. The concept of ecosystem services is used to show which benefits we humans receive from nature’s work. We are dependent on continual ecosystem services, which are also essential to the public health and wellbeing. Joint effort and a considerate use of ecosystem services is needed to keep them intact. It can result in large profit for society to preserve, develop and recreate nature and green areas in population centers. To integrate ecosystem services in the physical planning is a step in the right direction. The local authority comprehensive planning show the direction for the municipality’s community planning, and the outline of the future physical structure, it also serves to guide upcoming detailed development plans and building acts. The local authority comprehensive planning plays a key part in the ecosystem services future, since its importance can be illustrated within. To reach the visions of the local authority comprehensive planning and the opportunity to actualize it in the detailed development plan is required. To secure the continued functionality of the ecosystem services, a clear and purposive legislation is required. An increase in knowledge and awareness of ecosystem services is essential, and everyone must see their part in the in our common responsibility and work toward a sustainable society.