Sedan industrialismens framfart har den globala uppvärmningen inneburit en genomsnittlig värmeökning på 1,1 +/- 0,1 grader. Det har även genom undersökningar klargjorts att klimatförändringarna har intensifierats under de senaste åren. I syfte att motverka klimatförändringarna, samt med en målsättning att hålla den globala uppvärmningen långt under två grader, förhandlades Parisavtalet fram som ett tillägg till FN:s klimatkonvention. För att nå de mål som fastställs i Parisavtalet identifierades dock ett behov av mer hållbart investerat privat kapital. Den av EU-kommissionen föreslagna taxonomiförordningen är det verktyg som är ämnat att möjliggöra ökningen av hållbart investerat privat kapital. Genom att i förordningen definiera hållbara ekonomiska aktiviteter, samt genom att ställa krav på finansmarknadsaktörer att lämna information om hållbarheten i finansiella produkter, är förhoppningen att mer privat kapital ska finansiera verksamheter och projekt som bedrivs på ett hållbart sätt. För att finansmarknadsaktörer ska kunna avgöra huruvida ett företags ekonomiska aktiviteter är hållbara eller inte krävs dock tillgång till information som normalt sett inte offentliggörs av företag idag. Till följd av den identifierade informationsbristen bemöttes det ursprunliga taxonomiförordningsförslaget med viss kritik. I syfte att förhindra de praktiska problem som informationsbristen riskerade att resultera i, reviderades därför det ursprungliga förordningsförslaget till att innefatta obligatoriska krav för företag av en viss storlek att rapportera taxonominödvändig information. Utöver det rapporteringskrav som stadgats, förs för närvarande även diskussioner om huruvida transparensen av företags hållbarhetsuppgifter bör utökas ytterligare genom revideringar av hållbarhetsredovisningsdirektivet. Efter en granskning av de lösningar som hittills företagits eller initierats på EU-rättslig nivå, kan konstateras att det obligatoriska rapporteringskrav som tillagts i taxonomiförordningen utgör en skälig och nödvändig åtgärd. Trots införandet av rapporteringskravet kvarstår dock viss problematik beträffande tillgängligheten och kvaliteten av företags hållbarhetsinformation. Bland annat finns ett behov av tydligare regler avseende var informationen ska offentliggöras. Det kan därutöver konstateras att bristen på kontrollmekanismer avseende den information som ska rapporteras enligt taxonomiförordningen riskerar att hindra regleringens syften, och bör prioriteras vid en eventuell revidering av hållbarhetsredovisningsdirektivet.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad. Dock finns inget svenskt system men Breeam Communities är anpassat till svenska förhållanden. Syftet med rapporten är att bidra till utvecklingen av metoder som stöder en hållbar stadsutveckling. Genom att först kartlägga vilka klassificeringssystem som finns kunde dessa jämföras med varandra för att se vilka kriterier som återkommer. Paralleller kunde dras för vilka som var av större betydelse då majoriteten använt sig av just dessa kriterier. Ett skissarbete gjordes för att ta reda på vilka kriterier som bör ingå i ett svenskt system och de återkommande kriterierna från de undersökta klassificeringssystemen var också till stor hjälp. De system som har undersökts är Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities och Leed for Neighborhood Development. I systemen mäts hållbarheten oftast i faktorer/kriterier ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Klassificeringssystemen har olika krav eller mål på vad som behöver uppnås inom vardera faktor. Systemen är dock mycket olika uppbyggda vilket komplicerade jämförelseprocessen. De kriterier som återkommer i system är koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, vattenförorening, livsmedel, djur och natur, översvämningar, avfallshantering, materialval, exploaterad mark, fysisk aktivitet, tillgänglighet, hälsa och välmående, kultur och kulturarv, transporter, grönområden, samhällsengagemang, ljusföroreningar, lokal ekonomi och sysselsättning. Eftersom Sverige har ett eget klimat och egna normer kan inte ett utländsktsystem anpassas så lätt till svenska förhållanden. De kriterier som bör ingå i ett svenskt system baseras bland annat på de globala och nationella målen för Sverige samt de som återkom i de analyserade systemen. Förutom de kriterier som återkom i systemen (somliga av kriterierna har andra benämningar) bör systemet också innehålla buller, natur, trafik, blandad bebyggelse, trygghet, underhåll och utbildning. Det är många faktorer inom de tre perspektiven som ska analyseras och tas tillvara för att uppnå ett välorganiserat och bra klassificeringssystem för stadsdelar. Det finns många fördelar med ett klassificeringssystem. Till exempel underlättar det medvetna val, samverkan och kommunikation mellan aktörer, men framför allt ett bättre samhälle att leva i. / The urbanization is increasing while there is a comprehensive climate change in the world. The cities stands for 70 percent of the global carbon emissions and two-thirds of the world's energy use. Half the world's population live in cities. Because of this, it is necessary that cities are sustainable. Therefore, there are various classification systems for neighborhoods that facilitates the creation of a sustainable city. However, there is no Swedish system but Breeam Communities is adapted to Swedish conditions. The objective of the report is to contribute to the development of methods that support sustainable urban development. By first identifying the classification systems, these could be compared with each other to see which criteria’s recurred. Parallels could be drawn as to which was more important, as the majority made use of these criteria. A sketching was made to find out what criteria should be included in the Swedish system and the regular criteria of the investigated classification systems were also very helpful. The systems that have been investigated are Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities and Leed for Neighborhood Development. The systems measure sustainability usually infactors/criteria of social, economic and ecological aspects. Classification systems have different requirements or goals of what needs to be achieved within each factor. The systems are very different designed which complicated the comparison process. The regular criteria in all systems are carbon, water consumption, water pollution, food, wildlife and nature, floods, waste management, developed land, physicalactivity, accessibility, health and welfare, culture and heritage, transport, greenspaces, community involvement, light pollution, local economy and employment. Since Sweden has its own climate and its own standards, a foreign system is not adapted so easily to Swedish conditions. The criteria that should be part of a Swedish system is partly based on the global and national goals for Sweden as wellas those returned in the analyzed systems. In addition to the criteria that reappeared in the systems (some of the criteria has been renamed) it should also contain noise, nature, traffic, mixed development, security, maintenance and education.T There are many factors within the three perspectives to be analyzed and utilized to achieve a well-organized and good classification system of neighborhoods. There are many benefits of a classification system. For example, it facilitates informed choice, collaboration and communication between actors, but most of all a better society to live in.

Syftet är att ge en introduktion till viktiga termer och uttryck inom bokstavsformgivningen samt att undersöka på vilket sätt den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900–talet och fram till idag. Utöver syftet har två frågeställningar ställts upp; Vilka termer och uttryck är av stor vikt inom bokstavsformgivningen? På vilket sätt har den historiska bokstavsformgivningen influerat bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900–talet och fram till idag? För att söka svar på syftet och frågeställningarna görs en litteraturbaserad studie. Innan resultatet presenteras behandlas bokstavsformens utveckling, under de senaste 3000 åren, kortfattat. Efter det följer resultatet som tar upp termer och uttryck inom bokstavsformgivningen som är av vikt att känna till för att förstå indelningen i de svenska teckensnittsfamiljer som behandlas i uppsatsen. Sist undersöks också på vilket sätt fem bokstavsformgivare som varit verksamma i Sverige under 1900–talet har influerats av den historiska bokstavsformgivningen. En del av bokstavsformgivarna menar att de söker inspiration i den historiska formgivningen och de menar även att det är viktigt att studera dessa teckensnitt för att kunna formge nya klassiska snitt.

Studien syftar till att undersöka om det finns ett typografiskt klassificeringssystem som skulle kunna fungera som standard att lära ut i svensk designutbildning. Med hjälp av åsikter från aktiva inom typografi- och undervisningsbranschen värderas de mest kända systemen för att det mest lämpliga att använda som standard i svensk designutbildning därefter utses. Detta resulterade i en lätt reviderad version av det befintliga klassificeringssystemet ”Vox AtypI”. Vidare har en del av ett utbildningsmaterial tagits fram för att ge ämnet en given plats i designutbildningen, och för att det framtagna klassificeringssystemet ska kunna läras ut på ett effektivt sätt. Med tidigare forskning och gjord pilotstudie som stöd resulterade studien i en kortlek med tillhörande häfte där regler för tre typer av spel presenteras; materialet är dock utformat för att öppna upp för egna regler och spel. Faktorer som bildminne och relationella visualiseringar visade sig vara avgörande för inlärningens effektivitet, och talet som högst väsentligt för att kunskapen ska fastna.

En hållbar samhällsplanering av städer har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande åren kommer befolkningen i Stockholms län att öka och behovet av bostäder likaså. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner så finns risken med att ekosystemtjänsterna påverkas negativt. Människan påverkar ekosystemen i högre grad idag och påverkan ökar i allt snabbare takt. För att inte påverka ekosystemtjänsterna behöver hänsyn tas i beslutsprocesser. Denna studie handlar om arbetet med ekosystemtjänster vid exploatering i Huddinge kommun, Nacka kommun och Nynäshamn kommun samt hur kommunerna klassificerar och värderar ekosystemtjänster. Studien ska ge en uppfattning om hur arbetet med ekosystemtjänster ser ut i dagsläget i Stockholms län samt belysa ekosystemtjänsternas utveckling i samband med exploateringen. Med hjälp av intervjuer och dokumentanalys kring ekosystemtjänster i de olika kommunerna samt litteraturstudier om hur man implementerar ekosystemtjänster som ett planeringsverktyg i samhällsplaneringar har ett resultat kunnat uppnås. Resultatet i denna rapport visar att ingen av kommunerna har implementerat ekosystemtjänster som ett planeringsverktyg i samband med exploatering. Huddinge kommun har påbörjat projekt om identifiering och värdering av ekosystemtjänster som kan vara användbara i beslutsprocesser och Nacka kommun arbetar med att ta fram en metod för hur man inkluderar ekosystemtjänster i kommunens samhällsplanering och stadsbyggnadsprocessen.

The name ”smart homes” gives a promise of intelligent behavior. Today automation of the home environment is a manual task, with the creation of rules controlling devices relying on the user. For smart homes this tedious manual task can be automated. The purpose of this thesis is development of a prototype that will help users in smart homes create rules. The rules should be automatically created by the use of a machine learning solution. A learning classifier system algorithm is found as a suitable machine learning solution. A learning classifier system is used to find and create rules from sensor data. In the prototype a Raspberry Pi is used to collect the data. This data is processedby the learning classifier system, generating a set of rules. These rules predict actions for controlling a smart lighting system. The rules are continuously updated with new sensory information from the environment constantly reevaluating the previous found rules. The learning classifier system prototype solves the problem of how rules can be generated automatically by the use of machine learning. / Uttrycket ”smarta hem” utlovar ett intelligent beteende. Idag är automatiseringen av hemmiljön en manuell uppgift, där användaren formulerar regler som styr systemet. I smarta hem kan denna uppgift bli automatiserad. Syftet med denna kandidatuppsats är att utveckla en prototyp som ska hjälpa användare i smarta hem att skapa regler. Reglerna ska skapas automatiskt med hjälp av en maskininlärningslösning. Ett självlärande klassificeringssystem bedöms uppfylla den kravställning som görs. Det självlärande klassificeringssystemet används för att skapa regler från sensordata. I prototypen används en Raspberry Pi för att samla in data. Insamlad data behandlas av det självlärande klassificeringssystem som genererar en uppsättning regler. Dessa regler används för att kontrollera ett smart ljussystem. Reglerna uppdateras kontinuerligt med ny sensorinformation från omgivningen och utvärderar de tidigare funna reglerna. Den självlärande klassificeringssystemprototypen löser problemet om hur regler kan skapas automatiskt med hjälp av maskininlärning.