#MeToo-rörelsen tog fart på allvar hösten 2017 då flera anklagelser om sexuella trakasserier från filmproducenten Harvey Weinstein uppdagades. #MeToo-rörelsen är ett uppror från kvinnor, icke-binära och transpersoner som tillsammans delat med sig av sina erfarenheter om sexuellt våld och trakasserier på arbetsplatser och i övriga samhället. Denna rörelse låg till grund för valet av uppsatsens ämne. Ett intresse väcktes för att se om denna rörelse har haft en påverkan hos företags hållbarhetsrapportering. Sedan räkenskapsåret 2017 har det införts obligatorisk hållbarhetsrapportering för en del företag. Det har dock funnits riktlinjer som Global Reporting Initiative (GRI) har arbetat med sedan 1997 för att förbättra hållbarhetsrapportering inom de tre områdena; miljömässig-, ekonomisk- och social påverkan. Tidigare forskning visar på att desto större företagen är desto mer omfattande rapportering kan hittas. Musikbranschen är en snabbt växande industri som influerar personer från all världens hörn genom sina produkter och evenemang. Av den anledning ansågs just denna bransch intressant att forska om. En annan aspekt var även att det sedan tidigare fanns väldigt lite forskning om hållbarhetsrapporter som inriktat sig på musikbranschen, vilket denna uppsats gör. För att undersöka vilka områden i hållbarhetsrapporteringen som företagen lägger vikt vid har vi skapat ett tabellsystem utefter GRI:s riktlinjer. Detta för att på ett djupare plan kunna analysera och se hur duktiga företagen är på att rapportera om de olika områdena. Resultatet av denna forskning visade att det var svårt att finna någon koppling mellan #MeToo-rörelsen och hållbarhetsredovisningen då rörelsen aldrig nämndes vid namn i de hållbarhetsrapporter vi studerade. Däremot såg vi förbättringar av punkter i det sociala perspektivet, vilket indirekt skulle kunna vara ett resultat från #MeToo-rörelsens påverkan. Universal gjorde en tydlig förbättring med 16 %-enheter i det sociala perspektivet medan Sonys ökning var mindre, med 3 %-enheter. Vi kunde också utefter detta tabellsystem jämföra företagens rapportering mellan varandra. Ramen för vårt tabellsystem är även något som företag eller forskare kan använda sig av för att följa upp vad andra branscher eller företag rapporterar inom de olika aspekterna, samtidigt som de kan undersöka ifall de behöver ändra sin rapportering inom något område. / The #MeToo movement took off seriously in the fall of 2017 when several accusations of sexual harassment by film producer Harvey Weinstein were discovered. The #MeToo movement is an uprising from women, non-binary and transgender people who have shared their experiences of sexual violence and harassment in workplaces and in other communities. This movement was the basis for the choice of topic on the essay. An interest was aroused to see if this movement had an impact on corporate sustainability reporting. Since the 2017 fiscal year, mandatory sustainability reporting has been introduced for some companies. However, there have been guidelines that the Global Reporting Initiative (GRI) has been working with since 1997 to improve sustainability reporting in the three areas; environmental-, economic- and social impact. Previous research shows that the larger the companies, the more comprehensive reporting can be found. The music industry is a fast-growing industry that influences people from all over the world with their products and events. For this reason, this particular industry was considered interesting to research. Another aspect is that not much has been investigated regarding sustainability reports with focus on the music industry, which this paper does. In order to investigate which areas of sustainability reporting the companies attach importance to, we have created a chart system along the GRI guidelines. With the chart system we could analyze the sustainability report on a deeper level and also see how good the companies were at reporting in different areas. The results of this research showed that it was difficult to find any link between the #MeToo movement and the sustainability report as the movement was never mentioned by name in the sustainability reports we studied. However, we saw improvements in the social perspective, which could indirectly be a result of the #MeToo movement's impact. Universal made a clear improvement with 16% units in the social perspective, while Sony made a smaller increase of 3%. We were also able to compare the companies' reporting between each other with the chart system. The framework based on our chart system is also something that companies can use to monitor what other industries or companies report in the various aspects, as well as investigate if they need to improve their reporting in any area.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförändring i världen. Städerna står för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutsläppen och två tredjedelar av världens energianvändning. Hälften av världens befolkning bor i städer. På grund av detta är det nödvändigt att städerna är hållbara. Därför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlättar att skapa en hållbar stad. Dock finns inget svenskt system men Breeam Communities är anpassat till svenska förhållanden. Syftet med rapporten är att bidra till utvecklingen av metoder som stöder en hållbar stadsutveckling. Genom att först kartlägga vilka klassificeringssystem som finns kunde dessa jämföras med varandra för att se vilka kriterier som återkommer. Paralleller kunde dras för vilka som var av större betydelse då majoriteten använt sig av just dessa kriterier. Ett skissarbete gjordes för att ta reda på vilka kriterier som bör ingå i ett svenskt system och de återkommande kriterierna från de undersökta klassificeringssystemen var också till stor hjälp. De system som har undersökts är Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities och Leed for Neighborhood Development. I systemen mäts hållbarheten oftast i faktorer/kriterier ur sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Klassificeringssystemen har olika krav eller mål på vad som behöver uppnås inom vardera faktor. Systemen är dock mycket olika uppbyggda vilket komplicerade jämförelseprocessen. De kriterier som återkommer i system är koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, vattenförorening, livsmedel, djur och natur, översvämningar, avfallshantering, materialval, exploaterad mark, fysisk aktivitet, tillgänglighet, hälsa och välmående, kultur och kulturarv, transporter, grönområden, samhällsengagemang, ljusföroreningar, lokal ekonomi och sysselsättning. Eftersom Sverige har ett eget klimat och egna normer kan inte ett utländsktsystem anpassas så lätt till svenska förhållanden. De kriterier som bör ingå i ett svenskt system baseras bland annat på de globala och nationella målen för Sverige samt de som återkom i de analyserade systemen. Förutom de kriterier som återkom i systemen (somliga av kriterierna har andra benämningar) bör systemet också innehålla buller, natur, trafik, blandad bebyggelse, trygghet, underhåll och utbildning. Det är många faktorer inom de tre perspektiven som ska analyseras och tas tillvara för att uppnå ett välorganiserat och bra klassificeringssystem för stadsdelar. Det finns många fördelar med ett klassificeringssystem. Till exempel underlättar det medvetna val, samverkan och kommunikation mellan aktörer, men framför allt ett bättre samhälle att leva i. / The urbanization is increasing while there is a comprehensive climate change in the world. The cities stands for 70 percent of the global carbon emissions and two-thirds of the world's energy use. Half the world's population live in cities. Because of this, it is necessary that cities are sustainable. Therefore, there are various classification systems for neighborhoods that facilitates the creation of a sustainable city. However, there is no Swedish system but Breeam Communities is adapted to Swedish conditions. The objective of the report is to contribute to the development of methods that support sustainable urban development. By first identifying the classification systems, these could be compared with each other to see which criteria’s recurred. Parallels could be drawn as to which was more important, as the majority made use of these criteria. A sketching was made to find out what criteria should be included in the Swedish system and the regular criteria of the investigated classification systems were also very helpful. The systems that have been investigated are Breeam Communities, Casbee for Cities, One Planet Communities, Green Star Communities and Leed for Neighborhood Development. The systems measure sustainability usually infactors/criteria of social, economic and ecological aspects. Classification systems have different requirements or goals of what needs to be achieved within each factor. The systems are very different designed which complicated the comparison process. The regular criteria in all systems are carbon, water consumption, water pollution, food, wildlife and nature, floods, waste management, developed land, physicalactivity, accessibility, health and welfare, culture and heritage, transport, greenspaces, community involvement, light pollution, local economy and employment. Since Sweden has its own climate and its own standards, a foreign system is not adapted so easily to Swedish conditions. The criteria that should be part of a Swedish system is partly based on the global and national goals for Sweden as wellas those returned in the analyzed systems. In addition to the criteria that reappeared in the systems (some of the criteria has been renamed) it should also contain noise, nature, traffic, mixed development, security, maintenance and education.T There are many factors within the three perspectives to be analyzed and utilized to achieve a well-organized and good classification system of neighborhoods. There are many benefits of a classification system. For example, it facilitates informed choice, collaboration and communication between actors, but most of all a better society to live in.

Elite sport is tied to high demands and the sport milieus are on a constant quest to get new top results and produce new talented athletes to achieve them. According to Systems Theory, no phenomena is to be understood without understanding the context in which it exists. Former research within the Holistic Ecological Approach have relied on this perspective to study how the environment can be formed to develop talented athletes. What has not been studies is elite athletes’ own perceptions of how the characteristics of the environment has contributed to their athletic career, and what characteristics of the environment they find important to be able to continue their elite career. This purpose of this thesis was therefore to investigate this by interviewing 10 elite athletes who compete with the world top athletes in their sport. Each of the participants lived in the south-west of Sweden and represented traditionally individual sports. The thesis concluded that the values of the family and the competition friendly culture of the childhood sports club had been important environmental characteristics in developing the career, together with interactions of key persons and key events. To continue their careers, the participants expressed the importance of a holistic wellbeing through the understanding from all parts of their environment, together with the possibility of equal sparring as most important. / Elitidrott har många höga krav knutna till sig och idrottsmiljöer strävar ständigt efter nya toppresultat och att få fram nya talangfulla elitidrottare som kan utföra dem. Enligt systemteorin kan inget fenomen - så även elitidrott - förstås om man inte också förstår kontexten det befinner sig i, och tidigare forskning inom det holistiskt ekologiska perspektivet har utifrån detta undersökt miljöns betydelse ur ett Holistiskt Ekologiskt Perspektiv för att undersöka hur miljön kan utformas för att bidra till talangutveckling. Vad som inte undersökts är elitidrottares egen uppfattning om hur miljön har bidragit till deras idrottskarriär, och vilka egenskaper i miljön de ser som viktiga för att kunna fortsätta bedriva elitidrottskarriär. Syftet för uppsatsen var därför att undersöka detta genom att intervjua 10 elitidrottare som tävlar på internationell elitnivå inom respektive idrotter. Samtliga deltagare var bosatta i sydvästra Sverige och representerade traditionellt individuella idrotter. Det framkom att familjens värderingar och en positiv tävlingskultur i moderklubben varit viktiga för idrottskarriären, samt interaktionen med nyckelpersoner och nyckelhändelser. För att fortsätta utvecklas såg idrottarna ett holistiskt välmående genom förståelse från alla delar av sin miljö, och möjlighet till jämbördig sparring som de viktigaste miljöegenskaperna.