This study was a continuation of previous research by Stambulova et al., (manuscript submitted; Lundell-Olsson & Pehrson, 2014), with the purpose to validate and update the empirical model ”Phases in the Junior-to-Senior Transition in Swedish Ice Hockey Players”. The objectives of the study were to (1) to collect opinions and reflections of expert senior players and coaches about the empirical model as a whole and about content of each JST phase and (2) to update the empirical model based on the participants’ feedback. Fifteen Swedish professional ice hockey players and coaches were recruited for focus groups and interviews and data were collected regarding their opinions of the empirical model. The results supported (a) the sequence of phases, (b) the titles and duration of the model, and (c) the psychological content in terms of perceived demands, resources, barriers, coping strategies, and outcomes, was updated. Five themes’ names were changed and sixteen new themes were added. Based on the empirical models confirmation and suggested updates, the validated model ”Phases in the Junior-to-Senior Transition in Swedish Ice Hockey Players” was created. The results of the study are discussed in relation to theoretical frameworks, previous research, methodology, future research, and applications. / Denna studie var en fortsättning på tidigare studie av Stambulova et al., (manuskript inskickat; Lundell-Olsson & Pehrson, 2014) med syfte att validera och uppdatera den empiriska modellen ”Faser i övergången från junior till senior hos Svenska ishockeyspelare”. Målet med studien var (1) att samla in åsikter och reflektioner från erfarna seniorspelare och tränare kring den empiriska modellen som helhet och varje fast i övergången från junior till senior, samt att (2) uppdatera den empiriska modellen grundat på deltagarnas feedback. För att uppnå detta så rekryterades femton professionella svenska ishockeyspelare och tränare som deltog i fokusgrupper och intervjuer och data samlades in kring deras åsikter om den empiriska modellen. Resultaten stödde (a) sekvensen av faser, (b) dess titlar och varaktighet och (c) det psykologiska innehållet i form av krav, barriärer, resurser, copingstrategier och utfall. Fem temans namn ändrades och sexton ny tillkom. Baserat på resultaten ansågs den empiriska modellen validerad och uppdaterade i en validerad modell ”Faser i övergången från junior till senior hos Svenska ishockeyspelare”. Resultaten diskuteras vidare i relation till teoretiska ramverk, tidigare forskning, metodologi, framtida forskning, och tillämpbarhet.

The purpose of the study is to examine the participants experienced motivation during subeliteathletes careers, as well at the end of their career. The purpose is also to disclosewhich factors that influenced their decision to end their career in sports. In order to investigatethe purpose, twelve qualitative semi-structured interviews were conducted. The participants inthe study were twelve former sub-elite athletes who were active in their sports between theages of 15-20. The result of this study revealed that sub-elite athletes experienced bothinner motivation and external motivation through their career. The result showed that theparticipants experianced inner motivation through the satisfaction of the three psychologicalbasic needs in SDT. The result showed that the participants experienced moore externalmotivationat their career end, this because the participants didn’t satisfy the three basicpsychological needs as before. The result also showed that there are various factors thatinfluenced the participants’ decision on a career end, for example; increased demands fromcoaches. / Syftet med studien var att undersöka sub-elitidrottares upplevelse av motivation underkarriären samt vid karriäravslutet. Syftet ämnar även att undersöka vilka faktorer subelitidrottarnaupplevde influerade deras beslut att avsluta sin idrottskarriär. För att undersökasyftet genomfördes tolv kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var tolvföre detta sub-elitidrottare som varit aktiva idrottare mellan åldrarna 15–20. Resultatet frånstudien visade att sub-elitidrottarna upplevde både inre motivation och yttre motivation underderas karriär. Resultatet visade att deltagarna upplevde inre motivation genomtillfredsställelsen av de tre psykologiska grundbehoven inom SDT. Resultatet visade attdeltagarna upplevde mer yttre motivation vid deras karriäravslut, detta då deltagarna inteuppfyllde de tre psykologiska grundbehoven som tidigare. Resultatet visade även att det finnsmånga olika faktorer som influerade deltagarnas beslut om ett karriäravslut, t.ex. ökat kravfrån tränaren.

The objective of this study was to investigate the dynamics in the athlete-coach relationship in the course of athletic career, from the perspective of one individual sport athlete and one team sport athlete. The study tried to answer the following questions: (1) How one team sport athlete and one individual sport athlete perceive the athlete-coach relationships at different stages of the athletic career? (2) How the athlete-coach relationships change in the course of the athletic career from the perspective of a team sport athlete and an individual sport athlete? (3) How athletes perceive the characteristics of their most influential coaches? As theoretical frameworks the 3+1Cs conceptualization of coach-athlete relationship (Jowett, 2007), the multidimensional model of leadership (Chelladurai, 1990), and the developmental model on transitions faced by athletes (Wylleman & Lavallee, 2004) were used. In-depth narrative interviews were used. One team sport athlete and one individual sport athlete that had been active in their sport for at least 10 years were interviewed. Four analyses were made: sjuzet-fabula analysis, holistic-content analysis, categorical-content analysis, and critical narrative analysis. Poetic representations were used to present parts of the results. The results show that the athletes perceive their relationship to their coach differently in different stages of their career. They perceived the athlete-coach relationship as dynamic in structure. Finally their most influential coach could be found in the developmental stage of their career and this coach was important to them in different ways. The results were discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Syftet med denna studie var att undersöka dynamiken i relationen mellan idrottare och tränare under idrottarens karriär detta från en lagidrottare och en individuell idrottares perspektiv. Studien försökte svara på följande frågor: (1). Hur upplever en lagidrottare och en individuell idrottare relationen till tränaren under olika stadier av idrottskarriären? (2.) Hur relationen mellan tränare och idrottare förändras under idrottskarriärens gång ur en lagidrottares och en individuell idrottares perspektiv? (3). Hur upplever idrottarna deras mest inflytelserika tränares egenskaper? Som teoretisktramverk användes 3+1Cs begreppsmässighet av relationen mellan tränare och idrottare (Jowett, 2007), den multidimensionella modellen av ledarskap (Chelladurai, 1990), och utvecklingsmodellen för övergångar upplevda av idrottare (Wylleman & Lavallee, 2004). Djupgående narrativa intervjuer användes. En lagidrottare och en individuell idrottare som varit aktiv i minst 10 år intervjuades. Fyra analyser utfördes: sjuzet-fabula analys, holistisk innehållsanalys, kategorisk innehållsanalys, och kritisk narrativ analys. Poetisk representation användes för att presenterar delar av resultatet. Resultatet visade att idrottarna upplevde deras tränare olika i olika steg i deras karriär. De upplevde relationen mellan idrottare och tränare som dynamisk i sin struktur. Slutligen kunde deras mest inflytelserikaste tränare hittas i utvecklingssteget i deras karriär och tränaren var viktig för dem på olika sätt. Resultaten diskuterades i förhållande till teoretiskt ramverka och tidigare forskning.

Längdskidåkning är en av de mest krävande uthållighetsidrotterna där tävlingstiderna kan variera mellan tre minuter till närmare fyra timmar. Om en idrottsutövare ska nå toppen av sin förmåga krävs det vanligtvis att denne avsätter 20 till 30 timmar per vecka åt träning och tävling under flera års tid. Inom skidskytte behöver utövarna, utöver att vara duktiga längdskidåkare, dessutom bära ett gevär på ryggen och skjuta på måltavlor under högintensiv belastning. Syftet med studien var att kartlägga utövares upplevelser av avgörande och betydelsefulla faktorer för långa framgångsrika idrottskarriärer inom längdskidåkning och skidskytte. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där totalt nio individer deltog. Deltagarna hade tävlat på nationell eller internationell nivå inom längdskidåkning eller skidskytte under minst en tio årsperiod som seniorer. Ett antal övergripande betydelsefulla och avgörande faktorer för framgångsrika idrottskarriärer inom längdskidåkning kunde identifieras. Dessa var: träning och organisation, socioekonomiska faktorer, talang och genetisk potential samt återhämtning. För att nå nationella och internationella framgångar och bedriva en elitsatsning krävs inte bara många års träning, utan även stöd från omgivning i form av familj, tillgång till rätt kompetens och ekonomiskt bidrag eller lön. / Cross country skiing is one of the most demanding endurance sports where the duration of physical effort during a competitive event usually lasts from three minutes up to four hours, or sometimes even longer. To reach national or international elite level, an athlete generally needs to invest 20 to 30 hours of training a week over many years. In biathlon, an athlete not only has to be a good skier, but also be able to carry a rifle and shoot on targets during high intense work load. The aim of this study was to identify athletes' own experiences of the crucial factors that allow for long and successful sport careers in cross country skiing. The study was qualitatively orientated, where semi-structured interviews were used to collect the athlete's perceptions. In total, nine individuals with at least 10 years of competitive cross country skiing or biathlon experience as adults at national or internationallevel participated. The interviews revealed several factors that athletes believe are crucial for achieving long and successful careers. These factors were: 1. Training and organization, 2. Socioeconomic factors, 3. Talent and genetic potential and 4. Recovery. To maintain long and successful careers in cross country skiing, athletes perceive that in addition to factors associated with the training process, support from family, their team and sponsors play important roles.

This exploratory, qualitative study focuses on the transition from junior-to-senior sports. The purpose of the study was to outline the temporal structure of this transition. The aim was to do this by achieving the following three objectives: (1) to develop a working model showing transitional phases in the transition from junior-to-senior sports, (2) to examine demands, resources, barriers, coping strategies, and outcomes within each of the four transitional phases in the working model, (3) to validate the working model through external validation, i.e. through asking the study’s participants for their opinion on the model. There were 10 male participants in this study consisting of active ice hockey players, ice hockey coaches, and a former ice hockey player; preparation phase (n=1), orientation phase (n=1), stabilization phase (n=5), junior coach (n=1), senior coach (n=1), dropout (n=1). Seven instruments were used in this study, including six interview guides and one working model. Initially a working model, depicting four transitional phases, was developed, based on theoretical frameworks and personal experience. A total of 949 raw data units were extracted from the interviews, categorized as either demands, resources, barriers, coping strategies, or outcomes within a transitional phase, and then arranged into category profiles representing each transitional phase in the working model. Furthermore, an empirical model was developed based on the working model and the category profiles. The results are, among other things, discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Denna undersökande, kvalitativa studie fokuserar på övergången från junior-till-senioridrott. Syftet med studien var att kartlägga denna övergångs tidsmässiga struktur. Målet var att göra detta genom att uppfylla följande tre delmål: (1) att utveckla en arbetsmodell som visar transaktionella faser i övergången från junior-till-senior idrott, (2) att undersöka krav, resurser, barriärer, coping strategier och utfall inom var och en av de fyra transaktionella faserna i arbetsmodellen, (3) att validera arbetsmodellen genom extern validering, d.v.s. genom att fråga studiens deltagare om deras åsikter kring modellen. Det var 10 manliga deltagare i denna studie bestående av aktiva hockeyspelare, hockeytränare och en föredetta hockeyspelare; förberedelsefasen (n=1), orienteringsfasen (n=1), stabiliseringsfasen (n=5), junior tränare (n=1), senior tränare (n=1), dropout (n=1). Sju instrument användes i studien; sex intervjuguider och en arbetsmodell. Inledningsvis utvecklades en arbetsmodell, föreställande fyra transaktionella faser, baserad på teoretiska ramverk och personlig erfarenhet. Totalt extraherades 949 rådata från intervjuerna, som sedan kategoriserades som antingen krav, resurser, barriärer, coping strategier eller utfall inom en transaktionell fas, och därefter ordnades de i kategoriprofiler som representerar varje transaktionella fas i arbetsmodellen. Vidare utvecklades en empirisk modell baserad på arbetsmodellen och kategoriprofilerna. Resultatet diskuteras bl.a. i relation till teoretiska ramverk och tidigare forskning.

Elite sport is tied to high demands and the sport milieus are on a constant quest to get new top results and produce new talented athletes to achieve them. According to Systems Theory, no phenomena is to be understood without understanding the context in which it exists. Former research within the Holistic Ecological Approach have relied on this perspective to study how the environment can be formed to develop talented athletes. What has not been studies is elite athletes’ own perceptions of how the characteristics of the environment has contributed to their athletic career, and what characteristics of the environment they find important to be able to continue their elite career. This purpose of this thesis was therefore to investigate this by interviewing 10 elite athletes who compete with the world top athletes in their sport. Each of the participants lived in the south-west of Sweden and represented traditionally individual sports. The thesis concluded that the values of the family and the competition friendly culture of the childhood sports club had been important environmental characteristics in developing the career, together with interactions of key persons and key events. To continue their careers, the participants expressed the importance of a holistic wellbeing through the understanding from all parts of their environment, together with the possibility of equal sparring as most important. / Elitidrott har många höga krav knutna till sig och idrottsmiljöer strävar ständigt efter nya toppresultat och att få fram nya talangfulla elitidrottare som kan utföra dem. Enligt systemteorin kan inget fenomen - så även elitidrott - förstås om man inte också förstår kontexten det befinner sig i, och tidigare forskning inom det holistiskt ekologiska perspektivet har utifrån detta undersökt miljöns betydelse ur ett Holistiskt Ekologiskt Perspektiv för att undersöka hur miljön kan utformas för att bidra till talangutveckling. Vad som inte undersökts är elitidrottares egen uppfattning om hur miljön har bidragit till deras idrottskarriär, och vilka egenskaper i miljön de ser som viktiga för att kunna fortsätta bedriva elitidrottskarriär. Syftet för uppsatsen var därför att undersöka detta genom att intervjua 10 elitidrottare som tävlar på internationell elitnivå inom respektive idrotter. Samtliga deltagare var bosatta i sydvästra Sverige och representerade traditionellt individuella idrotter. Det framkom att familjens värderingar och en positiv tävlingskultur i moderklubben varit viktiga för idrottskarriären, samt interaktionen med nyckelpersoner och nyckelhändelser. För att fortsätta utvecklas såg idrottarna ett holistiskt välmående genom förståelse från alla delar av sin miljö, och möjlighet till jämbördig sparring som de viktigaste miljöegenskaperna.