A detailed development plan (DDP) is a legally binding plan that regulates the municipalities land use on a detailed level. The purpose with the DDP is to evaluate the suitability for development on land access, in order for municipalities to manage spatial planning and minimize environmental harm. If a DDP would likely cause a significant impact on the environment, an Environmental Impact Assessment (EIA) has to be produced. The aim of this thesis was to investigate how DDP and EIA processes are working on a local level in Sweden, and how the quality is reflected in the processes. More specifically, I investigated the role of EIA actors involved in the DDP process, as well as whether these processes are inadequate from an environmental conservation perspective. To investigate these issues, a document study was conducted as well as an interview study. The results from the study presents several shortcomings in both processes; examples of shortcomings were the lacking knowledge among the DDP and EIA actors in how to conduct the process, as well as interpreting and understanding the law.  Other observed shortcomings were the different levels of engagement among the plan administrators, the EIA performers and the County Administrative Board reviewers. Three important factors were recognized for achieving good processes. Firstly, the people involved need to have broad knowledge and good qualifications. Secondly, the actors must be able to communicate in a good and clear manner. Lastly, the third factor is a good process leader who brings together the DDP and EIA process.

1 januari 2015 infördes en ny paragraf i plan- och bygglagen som säger att de kommuner som avser att ingå exploateringsavtal ska upprätta riktlinjer som anger förutsättningarna för hur dessa avtal skrivs. Riktlinjerna ska ange vilka mål som finns samt hur kostnader, intäkter och andra åtaganden ska fördelas mellan parterna som ingår avtalet. Drygt ett år har gått sedan den nya bestämmelsen infördes och flera av landets kommuner har nu upprättat dessa dokument. Studien syftar till att undersöka hur landets kommuner hittills tillämpat regeln i plan- och bygglagen 6 kap. 39 §. Avsikten är att kartlägga vilka kommuner som har antagit riktlinjer för exploateringsavtal, vad dessa riktlinjer innehåller, hur de är utformade samt vilka åtaganden, intäkts- och kostnadsfördelningar som tydliggörs i dem. Sveriges samtliga 290 kommuner har kontaktats varav 193 kommuner har svarat på frågan om de antagit riktlinjer eller inte. De riktlinjer som har tagits med i studien är de som författarna tillhandahållit mellan datumen 2016-03-16 och 2016-04-16 och som antagits efter lagändringens ikraftträdande, det vill säga efter 2015-01-01. Totalt tillhandahölls 37 antagna riktlinjer. Texten i riktlinjerna kan enligt studien delas upp i följande tre huvudkategorier: - Generell informativ text som inte enbart är knuten till kommunen i fråga - Kommunspecifik informativ text - Text som tydliggör hur kostnader och andra åtaganden ska fördelas mellan kommun och exploatör i exploateringsavtal Den sistnämnda av de tre huvudkategorierna kan delas upp i ytterligare 33 underkategorier för att belysa vilka åtaganden och kostnadsfördelningar som tas upp i de olika riktlinjerna. Studien tyder på att flera kommuner har börjat tillämpa plan- och bygglagen 6 kap. 39 §. Riktlinjernas innehåll och omfattning skiljer sig åt mellan kommunerna. Slutligen tyder resultatet på att de flesta kommuner i sina riktlinjer tydliggör vilka åtaganden och kostnadsfördelningar som gäller mellan kommunen och exploatören vid ingående av ett exploateringsavtal. Ett fåtal av kommunerna tydliggör inte i riktlinjerna vem av kommunen och exploatören som kommer få bekosta eller vidta en åtgärd utan beskriver endast vilka poster av kostnader och andra åtaganden som kommer att behandlas vid själva ingåendet av exploateringsavtal. Ingen av de undersökta riktlinjerna behandlar intäktsfördelning, vilket riktlinjerna ska enligt plan- och bygglagen 6 kap. 39 §. / In 1 January 2015 a new paragraph was added to the Swedish planning and building act (PBL). According to the new paragraph, Swedish municipalities, are obliged to establish special guidelines for Land Development Agreements. Almost a year has passed since the new law was incorporated and today has several of the Swedish municipalities adopted the guidelines. The aim of the study is to investigate how the Swedish municipalities, so far, has applied PBL 6:39. The study intends to investigate which of the municipalities that has adopted guidelines, what these guidelines contains, how they are designed and which commitments, gains and costs they regulate. All 290 municipalities were contacted and 193 of them responded wheter they had adopted guidelines or not. The study contains of those guidelines that the authors recieved between 2016-03-16 and 2016-04-16. The study do only refers to guidelines, adopted after 2015-01-01. Totally 37 guidelines were received. According to this study, the texts of the received guidelines could be subdivided into three main categories: - General informative text - Informative text about the municipalities - Text about commitments, benefits and costs The last category was later on divided into 33 subcategories. The study shows that several municipalities have started to apply the new paragraph, but not yet all of them. Finally, most guidelines divides the commitments, gains and costs between the municipality and the land developer. But a few of them only make it clear which commitments, benefits and costs the municipality intends to regulate in a Land Management Agreement. None of the guidelines regulate benefits from land development, even though they are supposed to, according to PBL 6:39.

Studien undersöker hur effektiv plan- och bygglagen är för att skydda kulturvärden vid bygglovsprocessen genom att kartlägga förändringar på särskilt värdefulla villor och undersöka om dessa skett med eller utan bygglov samt om de lett till förvanskning. Studien fokuserar på villor klassade som särskilt värdefulla i kommunala kulturmiljöunderlag i Örebro och Karlstad, med syfte att ge en helhetsbild av hur kulturvärden hanteras i bygglovsprocessen. Undersökningen visar på att en övervägande del av villorna förvanskats sedan de kulturmiljöinventerades och att förvanskningarna till störst del skett utan bygglov. Vidare påvisas att en majoritet av de förändringsåtgärder som skett i enlighet med bygglov inneburit att villorna förvanskats. Kommunernas kulturmiljöunderlag används bristfälligt i bygglovsprocessen vilket innebär att kulturvärden negligeras. Ytterligare en faktor som bidrar till denna negligering är att begreppen varsamhet och förvanskning som återfinns i PBL är allmänt hållna, vilket öppnar upp för tolkningar om dess innebörd. För att öka skyddet för villors kulturvärden behöver värdena integreras i detaljplaner som är juridiskt bindande. / The study examines how effective the Swedish Planning and Building Act is in protecting cultural values during the building permit process by mapping changes to particularly valuable villas and investigating whether these changes occurred with or without a building permit and whether they led to degradation. The study focuses on villas classified as particularly valuable in municipal cultural environment documents in the cities Örebro and Karlstad, aiming to provide a comprehensive picture of how cultural values are managed in the building permit process. The investigation shows that most of the villas have been degraded since their historical values were inventoried, and most of the degradations occurred without a building permit. Furthermore, it is demonstrated that most of the changes that occurred in accordance with building permits resulted in the villas being degraded. The municipalities' cultural heritage documents are used inadequately in the building permit process, which means that cultural values are neglected. Another factor contributing to this neglect is that the concepts of caution and degradation found in the Planning and Building Act are generally formulated, allowing for interpretations of their meaning. To increase the protection of the historical values of villas, these values need to be integrated into legally binding detailed development plans.

År 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Så lyder ett av etappmålet som beslutades av regeringen år 2012. Idag vet vi att endast delar av målet kommer kunna nås. Denna studie omfattar en kartläggning av begreppet ekosystemtjänst i Sveriges samtliga översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Vidare har en granskning av tre bostadsbyggnadsprojekt i Stockholms län genomförts, där ekosystemtjänster i planeringen från översiktsplan till genomförande varit fokuspunkt. Av studiens första del, kartläggning av begreppet, framgick det att 116 av 290 kommuner har använt begreppet ekosystemtjänst i sin översiktsplan. De senaste tre åren är det totalt fler antagna översiktsplaner där begreppet behandlas än utan. I studiens andra del granskades översiktsplaner, planhandlingar och genomförandeavtal från projekt i Täby, Nacka och Haninge kommun. Granskningen är baserad på textanalys och platsbesök, resultatet visade att kommunerna har en hög ambition gällande arbetet med ekosystemtjänster. Det finns samband mellan visioner i översiktsplan och bestämmelser i detaljplan. I avtalen för genomförandet av detaljplanerna binds exploatörerna till att arbeta efter gestaltningsprogram och hållbarhetsprogram vilka reglerar hänsynstagandet av ekosystemtjänster. Begreppet ekosystemtjänst används för att visa den nytta människan får från naturens arbete. Vi är beroende av att ekosystemen fortsätter producera tjänster, de är livsviktiga för vår folkhälsa och vårt välbefinnande. Ett gemensamt arbete och hänsynsfullt nyttjande behövs för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Det kan resultera i stora samhällsvinster att bevara, utveckla och nyskapa tätortsnära natur och grönområden. Att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen är ett steg på vägen. Översiktsplaneringen visar inriktningen för kommunens samhällsplanering och konturerna av den framtida fysiska strukturen, den vägleder kommande detaljplaner och bygglov. Översiktsplanen spelar en nyckelroll för ekosystemtjänsternas framtid eftersom det där finns stora möjligheter att belysa deras mycket betydelsefulla värde. För att uppnå visionerna i översiktsplaneringen krävs möjlighet att förverkliga dessa i detaljplanen. För att säkra ekosystemtjänsternas producerande förmåga krävs en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning. Kunskapen och medvetenheten om dess livsviktiga förmåga måste öka. Alla måste se sin del i det gemensamma ansvaret och arbeta för ett hållbart samhälle. / In 2018 the meaning of biodiversity and the value of ecosystem services should be general knowledge and integrated into economical standpoints, political considerations and other decisions where relevant and reasonable. This is one of the milestone targets that the Swedish government decided in 2012. We know today that only parts of this target will be reached. This study includes a survey regarding the concept of ecosystem service in Sweden, all the local authority comprehensive planning, and an examination of three housing projects in Stockholm’s county where ecosystem services were the focal point during the comprehensive planning. In the first part of the study, which concentrates on surveying the concept of ecosystem services, it can be shown that 116 of 290 municipalities have been using the concept in their local authority comprehensive planning. Furthermore, the concept is used more often than not during the last three years in local authority comprehensive planning. In the second part of the study the outline planning was examined, plan handlings and implementation contracts from projects in Täby, Nacka and Haninge municipality. The research was based on text analysis and on-site inspection. The results from the research showed that the municipalities have a high ambition regarding working with ecosystem services, and that there exist a correlation between the visions in the local authority comprehensive planning and regulations in the detailed developed plan. In the agreement the developers are bound to work according to implementation contracts and sustainability program which regulate the considerations of ecosystem services. The concept of ecosystem services is used to show which benefits we humans receive from nature’s work. We are dependent on continual ecosystem services, which are also essential to the public health and wellbeing. Joint effort and a considerate use of ecosystem services is needed to keep them intact. It can result in large profit for society to preserve, develop and recreate nature and green areas in population centers. To integrate ecosystem services in the physical planning is a step in the right direction. The local authority comprehensive planning show the direction for the municipality’s community planning, and the outline of the future physical structure, it also serves to guide upcoming detailed development plans and building acts. The local authority comprehensive planning plays a key part in the ecosystem services future, since its importance can be illustrated within. To reach the visions of the local authority comprehensive planning and the opportunity to actualize it in the detailed development plan is required. To secure the continued functionality of the ecosystem services, a clear and purposive legislation is required. An increase in knowledge and awareness of ecosystem services is essential, and everyone must see their part in the in our common responsibility and work toward a sustainable society.

Today, there is a housing shortage in the larger cities. This together with the long housing waiting lists makes it difficult for younger people to make a housing career and invest in a condominium. In 2014, the Swedish Parliament introduced the reform of attefallshus with the aim of reducing the housing shortage in the country and facilitating entry into the housing market. The work studies whether an attefall block can be a favorable housing concept and an example of such a housing concept is designed. The purpose of the study is to analyze which legal obstacles limit a block of attefall houses and whether the housing concept can possibly reduce the housing shortage. To answer the study's purpose and questions, interviews were conducted with experienced people in the field. The results show that very few attefallshus are currently used as dwellings. Instead they have other functions. Furthermore, the results show that the legal obstacles that limit an Attefall block are, according to the study, availability to existing one- or two residential buildings that allows additional buildings of in total 30 on the plot. The interviewees believe that the concept should change the name to single-family neighborhoods and establish detailed development plans specifically for this. The conclusions are that an attefall block will not be economically favorable, is impracticable and not a solution for housing shortages.