Spelling suggestions: "subject:"zonindelning"" "subject:"kommunindelning""
1 |
Fatsighetsindelningsbestämmelser i äldre och gällande lagstiftning : En jämförelsestudie avseende upphävande, ändring och bildande av fastighetsindelningsbestämmelser.Khalil, Norinne, Mattsson, Kajsa January 2018 (has links)
Detta forskningsförslag är en jämförelse kring hur fastighetsindelningsbestämmelser används i gällande lagstiftning samt äldre lagstiftning. Fastighetsindelningsbestämmelser har i tidigare lagstiftning skapats genom tomtindelningar (byggnadslagen SFS 1947:763) och som fastighetsplaner (äldre plan-och bygglagen SFS 1987:10). Idag gäller även de äldre bestämmelserna som fastighetsindelningsbestämmelser genom plan-och bygglagen (SFS 2010:900). Numera skapas fastighetsindelningsbestämmelser i detaljplaner. Befintliga fastighetsindelningsbestämmelser skapar idag problem när fastighetsägare vill göra avstyckningar som inte stämmer överens med fastighetsindelningen i detaljplanen eller i äldre tomtindelningar och fastighetsplaner. Idag behöver bestämmelserna upphävas i en planprocess med förenklat förfarande. Detta är en relativt omfattande process som är ekonomisk kännbar för den som vill göra avstyckningen. I forskningsförslaget kommer intervjuer ske med personal i kommunal verksamhet som förhoppningsvis har erfarenhet av hur bildande och upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser har skett enligt äldre och nuvarande lagstiftning. Resultatet kan ge information om vad som idag fungerar bra och dåligt och om hur arbetet eventuellt kan förbättras. Det är viktigt ur avstycknings synpunkt att fastighetsindelningsbestämmelserna kan upphävas på ett enkelt sätt. När det sker så möjliggörs det för nya bostäder i redan bebyggda områden. I och med detta kan befintlig infrastruktur användas där både ny-och äldre bebyggelse kan kombineras i samband med att fler människor får chansen att bo i trygga miljöer i centrala lägen. Ur ekonomisk synpunkt är detta en vinst. / This research proposal is a comparison regarding division into property units' rules in current legislation as well as in older legislation. Division into property units have been created in previous legislation through plot divisions in Building law (SFS 1947: 763) and as property regulation plan in the Older Planning and Building Act (SFS 1987: 10). Nowadays are the older provisions also applying as property clauses by the Planning and Building Act (SFS 2010: 900). Today, division into property units are created indetailed development plans. Existing division into property units are today creating problems when property owners want to subdivide a property that do not match the property layout in the indetailed development plan or in older land divisions and property regulation plans. Today, the provisions need to be repealed in a simplified procedure process. This is a relatively comprehensive process that is economically feasible for anyone who wants to subdivide a property. In the research proposal interviews will take place with staff in municipal activities, which hopefully have experience of how formation and removal of division into property unit's rules has been made in older and current legalisation. The result can provide information about what works well and badly today and how the work can possibly be improved. It is important from a subdivide point of view that the division into property unit's rules can be easily canceled. When this happens, new housing can be built in already built areas. With this, existing infrastructure can be used where both new and older buildings can be combined as more people get the chance to live in safe environments in central locations. From an economic point of view, this is a profit.
|
2 |
Fastighetsindelningsbestämmelser : en implementeringsstudie av bestämmelser i nya PBL / Provisions on property division : an implementation study of provisions in the new Planning and Building ActJakobsson, Sara January 2012 (has links)
Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om fastighetsindelning. Metodbeskrivningenresulterade i ett flödesschema och en checklista.En fallstudiemetod tillämpades där implementering av fastighetsindelningsbestämmelservar det ”fall” som studerades och analysenheten bestod av Sveriges 290 kommuner.Datainsamling har skett genom en webbaserad enkät till landets alla kommuner.Det är endast drygt ett år sedan nya PBL trädde i kraft och det är fortfarande tidigt att dranågra slutsatser kring lagstiftningens genomslag. Mina slutsatser är att kommunerna inteanvänder sig av bestämmelserna i så stor utsträckning. Majoriteten av de bestämmelser sominförs avser fastighetsindelning och gemensamhetsanläggningar. Lantmäteriet spelar ennyckelroll vid tillämpandet av bestämmelserna, det är oftast lantmäteriet som prövar attbestämmelsen är förenlig med villkor i förrättningslagstiftningen. Och i de fåtal fall man tagit fram rutiner har man låtit lantmäteriet utarbeta dem. Tillämparna inverkar på implementeringen av lagstiftningen främst på två vis. För det första genom att tillämparna inte till fullo förstår lagparagraferna som reglerarfastighetsindelningsbestämmelser. Konsekvensen av det är att nödvändig villkorsprövninginte görs eller att kommunerna inte använder sig av fastighetsindelningsbestämmelser överhuvudtaget. För det andra genom att det är oklart vilka tillämparna av lagparagrafenfaktiskt är. Det innebär att implementeringsprocessen på lokal nivå kommer att tolkas iljuset av olika professionella perspektiv, exempelvis arkitekter, fysiska planerare, ingenjöreroch samhällsplanerare med en mängd olika utfall. I viss mån påverkas tillämparna av kulturoch tradition hur man tidigare arbetat med fastighetsplan i kommunen. / With the new Planning and Building Act (PBA), which came into force on 2 May 2011, it became possible to account for provisions on property division in a detailed developmentplan in the same way as was done in a property regulation plan in the former legislation.The property regulation plan then ceased as a separate plan. The purpose of the provisionswas to simplify the process and only have one planning process instead of two. Theprovisions on property division allow for a more detailed regulation of the detaileddevelopment plan, but also means a duty to conduct an investigation already in planningwork according law terms that is outside the PBA.The purpose of this work was to contribute new empirical evidence regarding how and towhat extent the Swedish municipalities have applied the provisions on property division,and the importance the implementing officers at the local authorities had for theimplementation. By applying an implementation perspective, the intention is to provide anew perspective on the application of planning and building act. The aim was to investigate and answer my questions and by that further develop this newfoundknowledge in the form of a proposal for a methodology for implementing thelegislation. Since this thesis work was performed at Halmstad Municipality Planning Office,the idea was that the end product will be a user-friendly tool for them in the application ofthe provisions on property division. Method disclosure resulted in a flow chart and achecklist.A case study method was used where the implementation of the provisions on propertydivision was the “case” that was studied and the analysis consisted of 290 municipalities inSweden. Data was obtained from a web based survey among the country's municipalities.It is only just over a year ago, new PBA entered into force and it is still early to draw anyconclusions about the regulatory impact. My conclusions are that the municipalities do notuse the provisions as much. The majority of the provisions introduced concerns propertydivision and joint facilities. The cadastral authority plays a key role in the application of theprovisions, it is usually the cadastral authority which examines that the provision isconsistent with law terms outside the PBA. And in those few cases they have developedroutines it is prepared by the cadastral authority. The implementing officers at the local authorities affect the implementation mainly in twoways. Firstly, by the users not fully understanding the provisions. The consequence of thisis that necessary testing of conditions is not done or that the municipalities do not applythe provisons at all. Second, in that it is unclear which the users of the legislation actually is. This means that the implementation process at the local level will be interpreted in light ofdifferent professional perspectives, such as architects, physical planners, engineers andplanners with a variety of outcomes. To some extent the users are affected by culture andtradition how the municipality previously worked with real estate plan.
|
3 |
Upphävande av tomtindelningar och fastighetsplaner : handläggnings- och beslutsordningar i samband med fastighetsbildningsärendenBerggren, Markus, Bisi, Magnus January 2012 (has links)
I maj 2011 infördes nya plan- och bygglagen som gör reglering av fastighetsindelningen möjlig i detaljplaner genom så kallade fastighetsindelningsbestämmelser. Enligt äldre lagstiftning bildades tomtindelningar och fastighetsplaner som i dag räknas som fastighetsindelningsbestämmelser. Eftersom majoriteten av dessa antingen är genomförda eller inaktuella i dag skapar det problem vid fastighetsbildning och måste därför upphävas. Syftet med rapporten är att beskriva och analysera hur äldre tomtindelningar och fastighetsplaner hanteras i samband med fastighetsbildningsärenden. Rapporten ska undersöka vilka olika handläggnings- och beslutsordningar som används för upphävande av äldre tomtindelningar och fastighetsplaner. Ett bisyfte är att ge förslag på hur handläggnings- och beslutsordningen kan förbättras med fokus på nya plan- och bygglagen. Metoderna som använts har varit litteraturstudie, fallstudier och enkätundersökning. Litteraturen som studerats har varit vetenskapliga artiklar, lagtext, lagkommentarer, propositioner och annan juridisk facklitteratur. Fallstudierna har genomförts för att beskriva och analysera upphävandeärenden från Leksand, Falun, Sandviken och Gävle. Enkätundersökningen skickades till verksamma förrättningslantmätare inom Dalarnas och Gävleborgs län för att få fördjupad kunskap och deras åsikter om tomtindelningar och fastighetsplaner. Litteraturstudien visar att behovet av att reglera markanvändningen har funnits länge och finns än i dag. Genom att bestämma hur marken delas in i fastigheter förhindras en okontrollerad utbyggnad av staden. Lagstiftningen har under åren förändrats och flera nyheter har tillkommit efter införande av PBL, bland annat planbesked. Av fallstudierna och enkätundersökningen framgår det att lantmäterimyndigheterna hanterar handläggnings- och beslutordningen olika i samband med upphävande av tomtindelningar och fastighetsplaner. Det finns skillnader mellan statliga och kommunala lantmäterimyndigheter avseende kommunikation och upprättande av handlingar. Det statliga Lantmäteriet har till skillnad mot de kommunala lantmäterimyndigheterna i Gävle och Sandviken inte delegationsbeslut om upphävande av tomtindelningar och fastighetsplaner. Skillnader finns även i hur myndigheterna upprättar handlingar, där statliga Lantmäteriet saknar en enhetlig utformning medan kommunala lantmäterimyndigheten i Gävle kommun har upprättat mallar. Slutsatsen är att handläggnings- och beslutsordningen kan förenklas genom att upprätta enhetliga ärendehandlingar. Det statliga Lantmäteriet bör även i fortsättningen få upprätta planförslag till upphävande av fastighetsplaner. En lagändring kan göras för att ge SLM tillfällig rätt att besluta om upphävande av fastighetsplaner. Vidare föreslås planbeskedet bör undantas från upphävandeprocessen, eftersom det riskerar förlänga processen upp till fyra månader. / In May 2011 the new Planning and Building Act was introduced, which makes it possible to regulate the division of property into property division’s provisions. Today, plot subdivisions and property regulation plans formed under previous legislation, counts as property division’s provisions according to the Planning and Building Act. Since the majority of these are either completed or outdated today, it becomes a problem connected to land parceling and therefore needs to be abolished. The aim with this report is to describe and analyze how older plot subdivisions and property regulation plans are dealt with in connection to land parceling. The report will explore which handling and decision-making systems are used when abolishing plot subdivisions and property regulation plans. A secondary objective is to provide suggestions on how to improve the handling and decision-making process according to the new Planning and Building Act. The methods consist of a literature review, case studies and a questionnaire survey. The studied literature was scientific papers, legal texts, law proposals and other appropriate literature. The case studies were conducted to describe and analyze the handling and decision-making process in different land surveying agencies. The survey was sent to active land surveyors in Dalarnas and Gävleborgs counties, to obtain a deeper knowledge and their opinions on plot subdivisions and property regulation plans. The literature review shows that the need to regulate land use has long existed and still exists today. By determining how land is divided into parcels it could prevent uncontrolled expansion of the city. The legislation has changed over the years and several new features have been introduced in the new Planning and Building Act, i.e. plan notices. The case studies and questionnaires shows that the surveying authorities manages the handling and decision-making process differently. There are differences between national and municipal surveying authorities regarding communication and establishing records. The National Land Surveying Agency in Dalarna, unlike the municipal surveying authority in Gävle, does not have a delegation decision from the town planning committee to abolish plot subdivisions and property plans. There are also differences in how to establish records, the National Land Surveying Agency lack a uniform format while the municipal surveying authority in Gävle has established templates. The conclusion is that the handling and decisions-making process can be simplified by establishing uniform records. The National Land Surveying Agency should continue to create planning proposals. A legislative amendment may be made to provide the National Land Surveying Agency a temporary right to make the decision to abolish property regulation plans. It is proposed that the plan notice should be exempt from the handling and decision-making process.
|
Page generated in 0.0976 seconds