Vi lever i ett samhälle under ständig utveckling där byggnation av fastigheter och infra-struktur är av stor betydelse. Med hjälp av detaljplaner kan exploateringsområden planeras och ligga till grund för utveckling. I samband med genomförande av dessa planer uppstår ofta situationer där de befintliga fastighetsägarna i området inte samtycker. I plan- och bygglagen, vilken reglerar detaljplaneprocessen, finns inte heller någon reglering kring kompensation eller annan ersättning till intilliggande fastigheter som lider skada av detaljplanen.  Syftet med det här arbetet är att utreda om kompensation med stöd i plan- och bygglagen borde utgå till intilliggande fastighetsägare, så kallade grannar, som berörs vid införande av en ny detaljplan. Detta besvaras genom att titta närmare hur grannar hanteras vid genomförande av nya detaljplaner, om de kompenseras då de drabbas negativt samt vilka för- och nackdelar en lagreglering av kompensation till grannar skulle medföra. I studien analyseras detta med hjälp av befintlig lagstiftning, detaljplanefall från verkligheten och intervjuer med verksamma personer inom byggprocessen. Uppsatsen har avgränsats till att endast behandla rättsfall i eller omkring större städer och ger exempel på planers påverkan på grannar, där vissa har resulterat i kompensation.  Sammanfattningsvis visar denna studie på att kommunens tillmötesgående till grannars åsikter kan leda till planförändring, som skulle kunna vara av sådan grad att den skulle anses utgöra en form av kompensation. Samtidigt visar den även på att många drabbas negativt vid plangenomförande utan att ersättas. Ekonomisk kompensation till grannar har visat sig förekomma, trots avsaknat stöd i plan- och bygglagen. Teoretiskt sett hade en lagreglering verkat rättviseutjämnande – inte bara för de fastighetsägare som drabbas utan även sett till de olikheter som finns i rådande lagstiftning. I komplexa och samhällsviktiga detaljplanefall, där vissa betydande olägenheter är svåra att undvika, hade ersättning kunnat utgöra en lösning. I praktiken däremot är det svårare att avgöra om en lagreglering hade lett till en förbättring av det system som redan finns idag. I nödvändiga fall har det, trots uteblivet lagstöd i plan- och bygglagen, visat sig finnas en kompensationshantering i form av överenskommelser, varpå behovet av lagregleringen i praktiken kanske inte är lika stort som i teorin. / We live in a society under constant development where construction of real estate and infrastructure is of great importance. With the help of local plans, exploitation areas can be planned and be the basis for development. In correlation to the implementation of these plans, situations occur where the existing property owners in the area do not agree. The planning and building act, which regulates the local planning process, does not regulate compensation or other remuneration to neighbouring properties that suffer due to the local plan. The purpose of this thesis is to investigate whether compensation with support in the planning and building act should be given to adjacent property owners, so-called neighbours, who are concerned with the introduction of a new local plan. This is answered by looking closely at how neighbours are handled when implementing new local plans, if they are compensated when they are adversely affected, and what the pros and cons of a legislation of compensation to neighbours would entail. In the study, this is analysed by means of existing legislation, local plan cases from reality and interviews with individuals actively working in the construction process. The approach has been limited to only deal with cases in or around major cities and gives examples of plans' impact on neighbours, some of which have resulted in compensation.  In summary, this study shows that the municipality's courtesy to neighbour’s stand points can lead to change of a plan, which could be of such a degree as to be considered a form of compensation. At the same time, it also shows that many people that suffer negatively due to a plan do not get compensated at all. Financial compensation to neighbors has been shown to exist, despite the lack of support in the planning and building act. Theoretically, law enforcement would be a fair solution - not only for the neighbours who suffer but also the differences in existing legislation. In complex important societal plans, where some significant inconveniences are difficult to avoid, compensation could be a solution. In practice, on the other hand, it is more difficult to determine whether law enforcement would lead to an improvement of today. In necessary cases, despite the lack of legal support in planning and building act, compensation is found in agreements, in which case the need for law enforcement may not be as great as in theory.

Detta examensarbete studerar fenomenet strukturplaner, ett informellt planverktyg som används inom fysisk planering i vissa svenska kommuner. Då strukturplanerna inte omfattas av gällande plan- och bygglagstiftning och inte heller granskas aktivt av överprövande myndigheter uppstår vissa frågeställningar kring planerna. Arbetet syftar till att fylla den observerade kunskapsluckan gällande hur strukturplaner uppstår, hur de påverkar den formella planprocessen, hur de förhåller sig till andra planer i kommunerna som tillämpar strukturplaner samt hur de bör behandlas ur ett framtidsperspektiv. Genom fallstudier av ett urval av tillgängliga strukturplaner skapas en grundläggande förståelse för innehållet i planerna. Denna innehållsanalys följs sedan upp med semistrukturerade intervjuer av kommunalpolitiker samt sakkunniga tjänstepersoner eller tidigare anställda tjänstepersoner aktiva inom planprocessen i kommuner som tillämpar strukturplaner eller motsvarande planinstrument. Genom intervjuerna ges en bredare uppfattning om hur strukturplaner eller motsvarande informella planinstrument tillämpas i praxis i olika kommuner samt vilka tankar intervjudeltagarna har kring informell fysisk planering. Intervjusvaren utgör sedan grund för resultatdelen och den kommande analysen. Resultaten från intervjuprocessen målar upp en bild av en planlagstiftning som är så omfattande och tidskrävande i sin natur att kommuner väljer att frångå befintliga lagförankrade processer till förmån för effektivare alternativ. En avsaknad av flexibilitet i lagstiftningen och ett behov av att kunna planlägga mer visionärt och strukturellt än befintliga formella planverktyg tillåter läggs fram som anledningar till att strukturplaner har inrättats. Strukturplanerna förankras i majoriteten av fallen politiskt i kommunfullmäktige eller kommunstyrelse och används sedan som grundläggande dokument i kommande detaljplaneprocess. Planernas effektivitet grundas i att det inte föreligger krav för processens utformning då strukturplanerna saknar lagförankring. Ett normalt planförfarande ställer krav på samråd med sakägare och medborgardialog samt länsstyrelsens granskning av den tilltänkta planen. Dessa steg i den formella planprocessen syftar till att skapa en demokratisk process som skall både skapa allmännytta samtidigt som den enskilda individen skyddas. Kommunerna befinner sig i en sits där demokratiska processer vägs mot effektivitet och insparade kostnader. Denna studie finner i att användandet av strukturplaner påverkar den formella planprocessen med en möjlig rättsosäkerhet då strukturplaner inrättas utan att ta hänsyn till väsentliga steg i den formella planprocessen för att sedan användas som underlag för juridiskt bindande detaljplanering. Planerna nyttjas på ett sätt som kan liknas vid fördjupningar av översiktsplan eller planprogram, planer som vid tillfällen påvisats direkt konkurrera med strukturplanerna. Slutligen bör användandet av informella planinstrument i så stor mån som möjligt begränsas för att värna om den enskilda individens rätt till skydd och en demokratisk process inom kommunal fysisk planering. Vidare bör den formella planlagstiftningen ses över för att överblicka möjliga effektivitetshöjande förändringar, i denna process måste dock allmänhetens rättssäkerhet säkerställs. / This thesis studies the phenomenon of structural plans, an informal planning institute used in physical planning in a number of Swedish municipalities. As the structural plans are not covered by current planning and building legislation, nor are they actively reviewed by review authorities, certain issues arise regarding the plans. The work aims to fill the observed knowledge gap regarding how structural plans arise, how they affect the formal planning process, how they relate to other plans in the municipalities that apply structural plans and how they should be treated from a future perspective. Through case studies of a selection of available structural plans, a basic understanding of the content of the plans is created. This content analysis is then followed up with semi-structured interviews of municipal politicians as well as expert officials or previously employed officials active in the planning process in municipalities that apply structural plans or equivalent planning instruments. The interviews provide a broader view of how structural plans or corresponding informal planning instruments are applied in practice in different municipalities and what thoughts the interview participants have about informal physical planning. The interview results then form the basis for the results part and the forthcoming analysis. The results from the interview process paint a picture of a planning legislation that is so extensive and time-consuming in nature that municipalities choose to deviate from existing statutory processes in favor of more efficient alternatives. A lack of flexibility in legislation and a need to be able to plan more visionary and structurally than existing formal planning tools allow is presented as reasons why structural plans have been established. The structural plans are in most cases politically anchored in the municipal council or municipal board and are then used as basic documents in the forthcoming detailed planning process. The effectiveness of the plans is based on the fact that there are no requirements for the design of the process as the structural plans have no legal basis. A normal planning procedure requires consultation with stakeholders and citizen dialogue as well as the county administrative board's review of the proposed plan. These steps in the formal planning process aim to create a democratic process that will both create public benefit while protecting the individual. The municipalities are in a position where democratic processes are weighed against efficiency and saved costs. This study finds that the use of structural plans affects the formal planning process with legal uncertainty. The uncertainty arises when structural plans are established without considering the significant steps in the formal planning process and then used as a basis for legally binding detailed planning process. The plans are used in a way that can be compared to in-depth studies of general plans or plan programs, plans that on occasions have been shown to directly compete with the structural plans. The study concludes that use of informal planning instruments should be limited as much as possible to safeguard the individual's right to protection and a democratic process in municipal spatial planning. Further the formal planning legislation should be reviewed in order to overview possible efficiency increasing changes, however this must be done whilst ensuring the legal security of the public.

1 januari 2015 infördes en ny paragraf i plan- och bygglagen som säger att de kommuner som avser att ingå exploateringsavtal ska upprätta riktlinjer som anger förutsättningarna för hur dessa avtal skrivs. Riktlinjerna ska ange vilka mål som finns samt hur kostnader, intäkter och andra åtaganden ska fördelas mellan parterna som ingår avtalet. Drygt ett år har gått sedan den nya bestämmelsen infördes och flera av landets kommuner har nu upprättat dessa dokument. Studien syftar till att undersöka hur landets kommuner hittills tillämpat regeln i plan- och bygglagen 6 kap. 39 §. Avsikten är att kartlägga vilka kommuner som har antagit riktlinjer för exploateringsavtal, vad dessa riktlinjer innehåller, hur de är utformade samt vilka åtaganden, intäkts- och kostnadsfördelningar som tydliggörs i dem. Sveriges samtliga 290 kommuner har kontaktats varav 193 kommuner har svarat på frågan om de antagit riktlinjer eller inte. De riktlinjer som har tagits med i studien är de som författarna tillhandahållit mellan datumen 2016-03-16 och 2016-04-16 och som antagits efter lagändringens ikraftträdande, det vill säga efter 2015-01-01. Totalt tillhandahölls 37 antagna riktlinjer. Texten i riktlinjerna kan enligt studien delas upp i följande tre huvudkategorier: - Generell informativ text som inte enbart är knuten till kommunen i fråga - Kommunspecifik informativ text - Text som tydliggör hur kostnader och andra åtaganden ska fördelas mellan kommun och exploatör i exploateringsavtal Den sistnämnda av de tre huvudkategorierna kan delas upp i ytterligare 33 underkategorier för att belysa vilka åtaganden och kostnadsfördelningar som tas upp i de olika riktlinjerna. Studien tyder på att flera kommuner har börjat tillämpa plan- och bygglagen 6 kap. 39 §. Riktlinjernas innehåll och omfattning skiljer sig åt mellan kommunerna. Slutligen tyder resultatet på att de flesta kommuner i sina riktlinjer tydliggör vilka åtaganden och kostnadsfördelningar som gäller mellan kommunen och exploatören vid ingående av ett exploateringsavtal. Ett fåtal av kommunerna tydliggör inte i riktlinjerna vem av kommunen och exploatören som kommer få bekosta eller vidta en åtgärd utan beskriver endast vilka poster av kostnader och andra åtaganden som kommer att behandlas vid själva ingåendet av exploateringsavtal. Ingen av de undersökta riktlinjerna behandlar intäktsfördelning, vilket riktlinjerna ska enligt plan- och bygglagen 6 kap. 39 §. / In 1 January 2015 a new paragraph was added to the Swedish planning and building act (PBL). According to the new paragraph, Swedish municipalities, are obliged to establish special guidelines for Land Development Agreements. Almost a year has passed since the new law was incorporated and today has several of the Swedish municipalities adopted the guidelines. The aim of the study is to investigate how the Swedish municipalities, so far, has applied PBL 6:39. The study intends to investigate which of the municipalities that has adopted guidelines, what these guidelines contains, how they are designed and which commitments, gains and costs they regulate. All 290 municipalities were contacted and 193 of them responded wheter they had adopted guidelines or not. The study contains of those guidelines that the authors recieved between 2016-03-16 and 2016-04-16. The study do only refers to guidelines, adopted after 2015-01-01. Totally 37 guidelines were received. According to this study, the texts of the received guidelines could be subdivided into three main categories: - General informative text - Informative text about the municipalities - Text about commitments, benefits and costs The last category was later on divided into 33 subcategories. The study shows that several municipalities have started to apply the new paragraph, but not yet all of them. Finally, most guidelines divides the commitments, gains and costs between the municipality and the land developer. But a few of them only make it clear which commitments, benefits and costs the municipality intends to regulate in a Land Management Agreement. None of the guidelines regulate benefits from land development, even though they are supposed to, according to PBL 6:39.

2009/2010 infördes i Miljöbalken och Plan- och Bygglagen ett nytt begrepp, landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Lagändringen genomfördes med motiveringen att områden med låg exploateringsgrad samt god tillgång till stränder skulle få en möjlighet till lättnader i strandskyddet, detta för att kunna erbjuda attraktiva lägen för boende och verksamhet inom kommunen. Sedan denna ändring infördes har kommunerna huvudansvaret för att pröva dispenser för strandskydd inom kommunen, Länsstyrelsen har huvudsakligen en granskande roll. När lagändringen 2009/2010 kom infördes det i Plan- och Bygglagen en möjlighet för kommunerna att sedan 1 februari 2010 peka ut LIS-områden inom kommunen i sin översiktsplan, tematiskt tillägg till översiktsplanen eller i en fördjupad översiktsplan. Syftet med denna studie är att jämföra och kartlägga hur 44 kommuner runtom i landet använder sig av LIS. Studien syftar även till att kartlägga hur olika Länsstyrelser i olika län runtom i landet arbetar tillsammans med kommunerna i frågan om LIS. Studiens första del är kvantitativ för att sammanställa den statistik som ligger till grund för studiens resultat. Studien innehåller även en kvalitativ del som syftar till att analysera den statistik som framställts inom studien. Studien mynnar ut i slutsatsen att kommunerna och Länsstyrelsen har olika syn på LIS i helhet, vilket syns genom de synpunkter som Länsstyrelsen lämnar till kommunen via sitt granskningsyttrande. Ett mönster för vilka synpunkter som är vanligast att Länsstyrelsen lämnar har uppmärksammats inom studien. De vanligaste synpunkterna från Länsstyrelsen är att kommunerna inte tillgodosett syftet med LIS, syftet med strandskyddet samt ett eller flera riksintressen som påverkar tillämpningen av LIS. Studien visar att kommunerna följer den lagstiftning som reglerar var LIS-områden får pekas ut. Studiens fördjupande del visar att kommuner med olika politisk styrning arbetar med LIS på varierande sätt. De huvudsakliga skillnaderna i hantering av LIS-områden beroende av politisk styrning är antalet områden som pekas ut. Den politiska styrningen inom en kommun har större inverkan på utpekande av antalet LIS-områden än kommunens geografiska läge i Sverige, enligt den fördjupande delen i studiens resultat. / 2009/2010 a new concept was brought into Environmental code and Planning and Building Act, which was countryside development in areas close to shores (LIS). This amendment was motivated by that areas which have a low degree of exploited land area and high access to seaside areas would get an opportunity to reliefs in coastal protection regulations, in order to be able to offer attractive areas for living and establishing different activities within the municipality. Since the amendment came into force the main responsibility for approval of exceptions from costal protection regulations is on the county. The county administrative board main responsibility is to keep an eye on the granted approvals of the municipalities. The amendments in the Planning and Building Act resulted in the possibility for the municipalities to present areas in with a relief in coastal protection regulations, as a part of the comprehensive plan, an addition to the comprehensive plan or an extensive version for a part of the comprehensive plan. The purpose of this study is to investigate and compare how the legislation about LIS is applied, by studying 44 municipalities including the documents of comments from the county administrative board. The first part of the study is the quantitative part which contains collecting and compile information and statistics in which the study will be founded. The study also contains a qualitative part of analyzing the results obtained in the quantitative part. Overall the study shows that there is a disagreement between the municipalities and the county administrative board regarding costal protection regulation. The conclusion is based on the results from the study presenting the comments from the county administrative board to the municipalities during the final examine before the comprehensive plan is adopted by the municipal council. The results in the study show a pattern in the most frequent comments from the county administrative board compiled. The most common comment from the county administrative board is that the municipality has not fulfilled the purpose of the legislation about LIS. Furthermore, the municipality has not considered national interests in the municipal areas meant for LIS. The study shows that different political ideology has an influence on the execution of the legislation about LIS in municipalities. The results in the study show that the political ideology has an impact on the numbers of areas which the municipalities present as LIS. As a matter of fact, the impact of political ideology is greater than the impact of geographical similarities between two municipalities, according to the results in the study.

The National Board of Housing, Building and Planning have been conducting housing needs assessments since 1995 (Boverket 2015). The latest assessment was conducted in 2015 and showed that 71,000 homes will need to be built annually by 2020. To be able to contribute to building more homes, Willhem AB is carrying out a project called ”Så bygger vi för alla”. As part of the work, this thesis will examine the building rules and how they can contribute to innovation. The purpose of this thesis is to investigate which rules, laws and norms we have to keep to in Sweden regarding housing construction. The aim of the work is to investigate whether the regulatory framework can create creativity amongst the players in the market. This thesis is limited to examining which laws, government policies and eventual municipal requirements that exist in Sweden. Therefore, industry rules, such as the AMA, and contracting regulations, such as AB and ABT, will not be taken into consideration. The survey is also limited to newly built multifamily houses only. Finally, the reference objects that are studied in the thesis will be in Sweden and be limited to being either construction-technical or plan-based innovative and have been recently executed. This thesis is based on the existing regulations and theories from previous studies. The data collected for this survey will be studied from a qualitative point of view. The survey aims to investigate a number of reference objects more thoroughly and conduct interviews with key people involved in the project, which means a qualitative approach is best suited. In 1987, Sweden received a new building legislation according to Örnhall (2017), which has resulted in a transition from specification requirements to functional requirements in order to increase the liberty in housing production. However, according to Örnhall (2017 the new legislation has contributed to a wider picture of the regulatory framework. The National Board of Housing, Building and Planning is the authority that has the overall responsibility for community planning, urban development, construction and housing (Nordstrand 2008). The most important laws and government policies that the social planning sector primarily have to obey are the Planning and Building Act (PBL), the Planning and Building Regulation (PBF) as well as and the Swedish National Board of Housing, Building and Planning (BBR) (Örnhall, Swedish Construction Service 2017a). The Planning and Building Act (SFS 2010:900), PBL, regulates the planning for land and water whilst the responsibility for maintaining the regulations lies with the municipalities. The purpose of PBL is to promote social development for long-term, equal, social and environmental sustainable development for today’s society and future generations (SFS 2010: 900). When creating new homes, special consideration should be given to long term use of the home (Boverket 2016). At the interview stage, six areas emerged that were considered to be particularly problematic or interesting for the development of innovative and cheap housing. These areas were; accessibility, municipal requirements, rules, advice and interpretations, energy, innovation and development, and the ability to build for everyone. I perceived the accessibility aspect as very complex. Several interviewees argue that the accessibility requirements entail an increased cost for new builds, in one case it was even expressed that today’s availability requirements means the housing becomes less accessible to a larger group. The rules for creating an inclusive society also emerged at the interview stage while another recurring opinion is the renewal of the legislation. Several interviewees stated that they consider the regulations to be outdated and need to be updated according to today’s society. Based on this, I found The National Board of Housing, Building and Planning requirements contradictory whilst providing support for innovation, many requirements inhibits the development of housing. Therefore, extensive research should be carried out on how people in Sweden want to live today; thereafter the regulations can be updated according to today’s needs. In one way or another, all reference objects have been at the forefront when it comes to housing development. A common factor for the various reference objects is that a major problem was identified in all projects, which led to a product or solution being developed. They show that there is not one solution to the problem, but that different solutions can be found to achieve the same goal: better housing for more people.

Umeå University, Sweden, 2013 Title: Mindre avvikelse från detaljplan - Kartläggning och undersökning av tillåtna mindre avvikelser från detaljplan i Umeå kommun år 2012 English title: Minor deviation from local plan – Survey and analysis of allowed minor deviations from local plan in the municipality of Umeå, Sweden year 2012 Author: Elise Ljung Language: Swedish, with an English abstract Department: Department of Geography and Economic History   The aim with this essay is to analyse the frequency of minor deviations from the local plans in the municipality of Umeå year 2012. The analysis includes what kind of building arrangements that are deviating from the local plan, in what way these buildings are deviating, what kind of buildings that are concerned of deviations and what kind of applicants that apply for building permits that are deviating from the local plan. The provisions that are concerning minor deviations are presented in the results. The analyse is also investigating why deviations are made from the social plans and how the spatial distribution of minor deviations are in the municipality of Umeå and the urban areas of Umeå.   The survey is made from datasets provided by the office of building permits in the municipality of Umeå. The data has been encoded and categorised into four main categories; Type of applicant, type of building, type of building arrangement and type of deviation from local plan. The mapping of data has been made using the property map provided by the Ordnance Survey of the municipality of Umeå.   According to the survey extensions of buildings applied for by private housing owners are the most common minor deviations that are allowed and the deviation from the plan are placement of the extension part. The minor deviations are not a spatial phenomenon in the municipality of Umeå. The occurrence of minor deviations is evenly distributed in the municipality and in the urban areas as well. Provisions of the Planning -and Building act says that a minor deviation from the local plan can be made under conditions that the deviation is small and do not contradicts against the aim of the local plan.

Det har nu gått 5 år sedan den nya plan- och bygglagen trädde i kraft, där bland annat det obligatoriska arbetsplatsbesöket infördes. Införandet grundade sig i att myndigheterna tidigare inte hade så bra insyn i byggnationerna runt om i landet. För att öka myndigheternas insyn infördes obligatoriska arbetsplatsbesök. Vid ett arbetsplatsbesök som utförs av en handläggare som representerar byggnadsnämnden är den kontrollansvarige och oftast en byggherre närvarande. Syftet med denna uppsats är att undersöka kontrollansvarigas och byggherrars tankar om kvalitéten på arbetsplatsbesöken motsvarar plan- och bygglagskommitténs intention till att införa obligatoriska arbetsplatsbesök. Detta har gjorts genom intervjuer med kontrollansvariga och byggherrar i två olika kommuner. Intervjuerna visar att införandet av det obligatoriska arbetsplatsbesöket upplevs positivt men det finns fortfarande förbättringspotential. En av utvecklingspotentialerna handlar främst om brist på erfarenhet hos de yngre handläggarna. Det har även framkommit att det råder brist på resurser för att kunna utföra arbetsplatsbesöken i den omfattning som önskas. Det framkommer också att den nya plan- och bygglagen lämnar ett stort utrymme för egen tolkning av lagen, vilket har lett till att det är svårt att avgöra om ett arbetsplatsbesök har utförts på ett korrekt sätt. / It has now been five years since the new Planning and Building Act (Plan- och bygglagen) came into force, in which the mandatory workplace visit was introduced. The introduction was based in that the authorities had not previously had such a good insight into the construction work around the country. To increase transparency, the authorities introduced mandatory workplace visits. At a workplace visit conducted by an officer who represents the building committee is the control manager, and usually a developer present. The purpose of this essay is to examine the control manager´s and developer´s thoughts on the quality of workplace visits corresponds to the Planning and Building Committee's intention to introduce mandatory workplace visits. This has been done through interviews with control managers and developers in two different municipalities. The interviews show that the introduction of the mandatory workplace visit is perceived positively but there is still potential for improvement. One of the development potential is mainly about the lack of experience of the younger officers. It has also emerged that there is a lack of resources to carry out workplace visits, to the extent desired. It also emerged that the new Planning and Building Act (Plan- och bygglagen) leaves a lot of room for your own interpretation of the law, which has led to difficulties to determine whether a workplace visit has been carried out correctly.

My point in this essay has been to look beyond the regulations governing urban develop-ment - this by focusing on how the laws are interpreted and translated into physical action. Is there room for a more effective organization of urban development? By studying how Nacka municipality in Stockholm County has organized its urban con-struction process has three distinct areas with scope for efficiency improvements been identified. The political role in urban development  Increased public dialogue at an early stage in urban development process.  Focus political control towards this vision, the early stages and conceptual planning of urban construction.  Reduce the number of political detail decisions during the planning process. Purify the division of responsibility between management and policy. Urban planning as a process  City development is a process, with several stages. This should be reflected in the planning organization and management.  The vision phase before the formal planning process begins and management stage after the implementation stage ends should be more closely integrated into the ur-ban planning process. Knowledge management in urban development  Ensure that the right conditions are organizationally for a structured experience- reversal work - regarding quality and IT support, resources, incentives, and under-standing of the importance of the individual to the whole. / Min utgångspunkt i denna uppsats har varit att titta bortom regelverken som styr stadsbyg-gandet - detta genom att fokusera på hur lagarna tolkas och omsätts till fysisk handling. Finns det utrymme för en effektivare organisation av stadsbyggandet och dess ingående processer? Genom att studera hur framförallt Nacka kommun har organiserat sin stadsbyggnadspro-cess har tre avgränsade områden med utrymme för effektivisering kunnat utpekas. Den politiska rollen i stadsbyggandet  Ökad medborgardialog i tidiga skeden i stadsbyggandet.  Fokusera den politiska styrningen mot visionen, tidiga skeden och översiktliga pla-nering av stadsbyggandet.  Minska antalet politiska detaljbeslut under planprocessen. Renodla ansvarsfördel-ningen mellan förvaltning och politiken. Stadsbyggandet som en process  Stadsbyggandet är en process, med flera ingående skeden. Detta bör speglas i stadsbyggandes organisation och styrning.  Idéskedet innan den formella planprocessen börjar och förvaltningsskedet efter ge-nomförandeskedets slut, bör i större utsträckning integreras i stadsbyggnadsproces-sen. Erfarenhetsåterföring i stadsbyggandet  Säkerställ att rätt förutsättningar finns organisatoriskt för ett strukturerat erfaren-hetsåterföringsarbete – gällande kvalitets- och IT-stöd, resurser, incitament och för-ståelse av individens betydelse för helheten.

Purpose: The purpose of this work is to identify shortcomings and challenges that occur within the building permit process and then present concrete improvement proposals to streamline the building permit process in Växjö municipality. Method: To identify the shortcomings in the building permit process, several methods have been used such as a literature study, a case study and document analysis. The case study was covered by four interviews with administrators who work in the building permit department in Växjö municipality to get a glimpse of how the building permit process works, what shortcomings the administrators have experienced with the process and how the process is managed. In addition, a document analysis of internal and publicly published documents has taken place to skew a picture of the way of working in the department as well as the routines of the department. Results: Results show how Växjö municipality nowadays works around the building permit process and how applications are handled. Administrators in the municipality use a program called Castor to perform procedures in the OneNote Program.  Furthermore, the shortcomings experienced by the administrators with this routine are also presented. The e-service for the application for a building permit worked for private individuals but was complicated for organizations. The building permit website needs more specific information regarding guidance for the preparation of documents as well as information on which documents must be submitted in connection with the application. Finally, in the results section, several improvement proposals on how the building permit process can be made more streamlined were presented. For example, by updating the website to expand the knowledge of a private applicant, by developing the e-service and by expanding the competence supply of administrators. in addition, municipality’s opinion in implementing the proposed measures is discussed. Conclusions: The conclusion of this work is that implementing the measures can indeed help to resolve existing short comes, thereby streamlining the building permit process. For the building permit process to be more efficient for both administrators and applicants, an implementation of measures can be made. Administrators can increase their skills supply and learn the existing digital tools as well as expand learning in IT. Furthermore, updates to the municipal website can be made to expand applicant knowledge in applications for building permits. / Detta examenarbete grundar sig i problematiken omkring en effektiv handläggning av bygglovsprocessen. Med hjälp av en ökad effektivisering kan bygglovsprocessen bli mer lätthanterad för handläggare samt bidra till snabbare bygglovsprocess. Syftet med detta arbete är att studera bygglovsprocessen i Växjö kommun för att identifiera brister och utmaningar samt föreslå konkreta förbättringsförslag för att effektivisera denna process. Fyra intervjuer med handläggare som jobbar i bygglovsavdelning i Växjö kommun genomfördes för att få en bild av hur bygglovsprocessen fungerar, vilka brister handläggarna har upplevt med processen samt hur processen hanteras. Det har även genomförts en dokumentanalys av interna och allmänt publicerade dokument för att få ytterligare insikter av arbetssättet och rutinerna på avdelningen. Resultat visar hur Växjö kommun för närvarande arbetar kring bygglovsprocessen och hur ansökningar hanteras. Handläggare i kommunen använder sig av ett program som heter Castor för att utföra handläggningar enligt rutiner i programmet OneNote. Vidare presenterades även de brister som handläggarna upplevde med denna rutin. E-tjänsten för ansökningen om bygglov fungerade för privata personer men inte för organisationer. Bygglovs hemsidan behöver mer specifik information angående vägledning för upprättelse av handlingar samt information om vilka dokument som det är måste lämnas in i samband med ansökan. Slutligen presenteras i resultatdelen flera förbättringsförslag på hur bygglovsprocessen kan effektiviseras genom exempelvis en uppdatering av hemsidan för att utöka kunskapen hos en privat sökande. Ytterligare ett förslag är att utveckla e-tjänsten samt utöka kompetensförsörjningen hos handläggare. Efter presentationen av resultatet diskuterades effektiviteten av dem föreslagna åtgärderna med handläggaren. Enligt handläggaren anses dem föreslagna åtgärderna vara rimliga och kan bidra till förbättring i processen om avdelningen väljer att implementera dem. Detta har sin anledning i att flera åtgärder kommer tillsammans att komplettera varandra och lösa befintliga brister samt förebygga återuppståendet av dessa brister. Slutsatsen som kan dras är att genomförandet av föreslagna åtgärderna kan bidra till och hjälpa med att lösa befintliga brister och därigenom effektivisera bygglovsprocessen. Bygglovsprocessen kan effektiviseras mer för både handläggare och dem sökande genom implementeringen av åtgärder. Handläggare kan öka sin kompetensförsörjning och lära sig dem digitala verktygen samt utöka lärandet inom IT. Vidare kan kommunens webbplats  uppdateras med bättre exempel och information som ökar dem sökandes kunskaper om bygglovsprocessen  och bygglov.

Detaljplaner reglerar hur Sveriges mark och vatten ska användas. Detaljplanering regleras i plan- och bygglagen (2010:900). En detaljplan ska ange vad som är allmän plats, kvartersmark och vattenområde. Allmän plats får beträdas av allmänheten och ägs av kommunen. Kvartersmark kan ägas av olika aktörer men framförallt av privatpersoner. På kvartersmark kan ändamål såsom bostäder, kontor, handel, skola m.m. förekomma. Frivilliga planbestämmelser kan tillämpas i en detaljplan. Den här studien handlar om den frivilliga planbestämmelsen "x". Ett gement "x" i en detaljplan symboliserar ett markreservat för allmän gång- och cykelväg vilken planläggs på kvartersmark. Vid planläggning av "x", inskränks den berörda fastighetsägaren i sin äganderätt.Genom att bilda en rättighet för x-området undviks fastighetsägarens möjlighet att stänga ute allmänheten från fastigheten. Oklarheter rörande drift och underhåll undviks också när en rättighet bildats. Rättigheten i fråga skapas lämpligast genom bildande av servitut eller nyttjanderätt. Det finns två olika typer av servitut, avtalsservitut och officialservitut. Officialservitut skrivs in automatiskt i fastighetsregistret och är ett säkrare alternativ än avtalsservitutet. Bildande av officialservitut sker efter ansökan till lantmäterimyndigheten som bland annat prövar om servitutet är av väsentlig betydelse för den fastighet som får förmån av servitutet. Vid bildande av servitut för x-område bör den fastighet som får förmån av servitutet (härskande fastighet) vara en kommunal fastighet, med tanke på dess allmänna ändamål. Genomföranderegler saknas för x-områden vilket medför en risk för att en rättighet aldrig bildas för dem. När en rättighet inte bildas finns det ingen rätt för kommunen att använda marken för allmän gång- och cykelväg. Det medför även oklarheter rörande drift och underhåll i och med att gång- och cykelvägen är lokaliserad till en fastighet som inte ägs av kommunen men som nyttjas av allmänheten.Vid avsaknad av bildad rättighet kan fastighetsägaren om så önskas stänga ute allmänheten, till exempel genom förbudsskyltar eller bommar vilket antagligen bidrar till att x-området inte uppfyller sin funktion. Tidigare studier har visat att x-områden används i större utsträckning än vad som var ämnat med införande av bestämmelsen. Det har även tidigare framgått att "x" kombineras med "g" med syfte att undvika kostnader, som istället överlåts från kommunen på de delägande fastighetsägarna i gemensamhetsanläggningen. Ett "g" i en detaljplan innebär att en gemensamhetsanläggning ska bildas inom området. Det har även uttryckts under föreläsningar vid Högskolan Väst att oklarheter gällande vem som ansöker om officialservitut förekommer vid exploateringar. Syftet med studien är att undersöka förändring av användningsfrekvensen för "x". Studien gäller beslut mellan 1 januari 2002 och 31 december 2011 i de tre kommunerna Motala, Linköping och Mjölby i Östergötlands län. Syftet är även att utreda hur många av x-områden som ett officialservitut har bildats för.Resultatet av studien visar att inrättande av x-områden minskar. De två sista åren i studien har få inrättningar av x-områden ägt rum. Motala kommun har till skillnad från Linköpings och Mjölby kommun en uppåtgående trendlinje. Dock avviker 2011 i Motala då inga x-områden inrättats. Det avvikande resultatet tyder på en förändring även i Motala kommun. Resultatet från de intervjuer som hållits med planarkitekter i de olika kommunerna kompletterar resultatet ovan. Planarkitekterna bekräftar att de inrättar "x" mer sällan idag än för några år sedan. Av samtliga x-områden i studien har 44 % inte genomförts genom bildande av officialservitut. Markåtkomst kan ha lösts genom annan rättighet eller saknas helt. / Detailed development plans regulate how Sweden's land and water should be used. Statutes on detail planning are to be found in the Swedish planning and building act. A detailed development plan must specify public area, private property area and water area. Everybody may enter the public areas which the municipality owns. The private property area is private and has owners like a housing company or an individual. Optional rules can be used in the detailed development plan. This study deals with the optional regulation "x", which is a land reserve for public pathways. "X" is located on the private property areas.The private property owner may suffer from a restriction of their property rights by getting an "x" over the property. To avoid the risk that the public is prevented from passing through the x-field, a right is formed. If no right is formed, the owner of the property can choose to shut the public out. The right in question occurs appropriate by official easement which occurs by an application. An application can be made to the land survey to create an official easement. The land survey investigates if the official easement has an essential use for the property that has the advantage of the easement.Implementation rules are missing for x-areas, which results in that no right is formed. When no rights are formed there is no legal right for the public to use pedestrian and bicycle pathways. The property owner can choose to put up prohibiting signs and barriers to exclude the public, which results in that the x-areas are not filling their purpose. Previous studies have shown that the x-areas are used more often than intended. Its also used as a combination with "g", to avoid costs for the municipality. A "g" in a detail development plan means that a joint facility will be formed, that consist of the property owners in the area. The cost transfer to the members instead. During lectures at University West it has aroused uncertainties who it is that applies for official easement. The purpose of this study is to investigate how often x-areas have been applied for in the three municipalities of Motala, Linköping and Mjölby in Östergötland County, January 1, 2002 – December 31, 2011. The purpose is also to see how many official easements that have been formed for the x-areas.The result of this research shows that the use of x-areas decreases. The last two years very few x-areas have been established. Motala municipality has unlike Linköping and Mjölby an increasing trend of x-areas. However, in 2011 Motala municipality had no establishment of x-areas. The abnormal result indicates a change, even in Motala. Interviews with plan architects in the different municipalities confirm the result above. The plan architects admit to establish fewer x-areas today than a few years ago. Of all x-areas in the study, 44 percent have no official easement. It may have another easement but it is also possible that they have no easement at all.