Under de senaste åren har ett behov av ökad differentiering av den svenska strandskyddslagstiftningen ansetts uppkommit. Flertalet reformer har genomförts, med målet att ökad hänsyn ska tas till att tillgången på stränder, befolkningstryck och exploateringsgrad runt om i landet varierar, samtidigt som strandskyddet förstärks i högexploaterade områden. Från politiskt håll har det ansetts att tidigare reformer inte lyckats uppnå detta mål, och mot bakgrund av detta har en ny lagstiftningsprocess påbörjats med syfte att föreslå ytterligare reformer på området. En låg acceptansnivå för regelverket samt ett ökat behov av landsbygdsutveckling utgör viktiga faktorer bakom det identifierade behovet av ytterligare differentiering. Syftet med denna studie är att undersöka vilken inverkan den föreslagna propositionens förslag skulle ha för lantmäteriets verksamhet och för framtida fastighetsbildningsärenden. Studien ska även undersöka vilka problem som riskerar att kvarstå efter lagförslagets eventuella implementering samt vilka ytterligare reformer som skulle behöva genomföras ur lantmäterisynpunkt. Studiens första del använder sig av en litteraturstudie av nuvarande rättsläge och lagstiftning. Därefter tar en empirisk studie vid, genom en enkätstudie för att kartlägga problem ur lantmäterisynpunkt, samt genom en djupintervju för att kartlägga möjliga lösningar. En majoritet av respondenterna inom enkätstudien angav att acceptansgraden hos de sakägare som berörs av strandskyddslagstiftningen inom lantmäteriärenden är låg. Därutöver har studien visat på att ytterligare utredningar behövs för att klargöra regelverket angående bostadsfastigheter med kombinerade ändamål inom strandskyddade områden och särskilt inom de nya strandnära utvecklingsområdena. Såväl enkät som intervju visar tydligt på att dagens samrådsförfarande är ineffektivt och leder till onödiga överklaganden av beslutade lantmäteriförrättningar. Studien visar även på att propositionens förslag i huvudsak har liten inverkan på lantmäteriets verksamhet, och att propositionens förslag utgör en förbättring jämfört med utredningen sett enbart ur lantmäterisynpunkt. / During the last few years a need for increased differentiation of the Swedish shoreline protection legislation has been identified. Several reforms have been introduced, with the goal being that increased consideration should be given to the fact that access to the shoreline, population density and the degree of exploitation varies across different regions of the country, while shoreline protection should be strengthened in highly exploited areas. From a political point of view it has been asserted that earlier reforms have not achieved the desired results, and in view of this new legislation has been prepared with the purpose of suggesting further reforms in this area. A low level of acceptance for current regulations as well as an increased need for rural development constitute important factors behind the need for further differentiation. The purpose of this study is to examine what impact the contents of the proposed legislation would have on the operations of the Swedish mapping, cadastral and land registration authority and on future property formation matters. The study shall also examine what kind of problems that will remain after the implementation of the legislative proposals as well as what kind of further reforms that are necessary from the point of view of the authority. The first part of the study consists of a literature study of current case law and legislation on the subject area. Thereafter an empirical study is conducted, through a survey study to assess the problem from a land surveying point of view, as well as through an in-depth interview to examine possible solutions. A majority of the respondents within the survey study indicated a low degree of acceptance among those affected by the current legislation on shoreline protection within a land surveying matter. Furthermore the study has shown that further inquiries are needed to clarify the current regulations concerning residential properties for combined purposes within areas affected by shoreline protection and especially within the new coastal development areas. Both the survey study and the interview clearly show that the current procedures for consultation are ineffective and lead to unnecessary appeals being made of already decided cases. The study also shows that the legislative proposals will have little impact on the operations of the authority, and that the legislative proposals constitute an overall improvement compared to the preceding inquiry.

Climate change is one of the biggest challenges in modern time, and sea level rise is an increasingly topical issue. People need to change their way of planning coastal cities. In the future, cities must be more dynamic, flexible, environmentally friendly and able to reinvent themselves. Floating buildings have these conditions, but it seems that the number of floating buildings is small in Sweden. The study aims to examine floating buildings in Sweden, investigate obstacles and challenges, describe Pros and Cons of floating buildings.The study's research strategy is the qualitative method, which is semi-structured interviews and observations. Respondents are authorities and entrepreneurs. Problem areas in the survey were law and misunderstanding of technical solutions. The biggest obstacle was the law which is related to detailed development plan and shoreland protection.Floating houses are an attractive project that has new innovations that meet today's risks and challenges. The study shows that there are more obstacles than opportunities for floating houses in Sweden. Change must be made to make it easier to plan and build more floating houses in Sweden, to meet climate change and rising sea levels, even for a sustainable society. Changes in legislation can be difficult to fullfill, but it is important to change the legislation in a way that adapts to floating buildings. / Klimatförändring är en av de största utmaningarna i modern tid och havsnivåhöjningen är enalltmer aktuell fråga. Människor måste ändra sitt sätt att planera kuststäder. I framtiden måste städerna vara mer dynamiska, flexibla, miljövänliga och kunna försörja sig själva. Flytande byggnader har dessa förutsättningar men antalet flytande byggnader är få i Sverige. Studien syftar till att undersöka flytande byggnader i Sverige, utreda hinder och utmaningar,redogöra för flytande byggnaders för- och nackdelar. Studiens undersökningsstrategi är kvalitativa metoder, som är semistrukturerade intervjuer och observationer. Respondenter är myndigheter och entreprenörer. Problemområden i undersökningen är juridik och missuppfattning av tekniska lösningar. Största hindret för flytande byggnader är juridiken, som är kopplad till detaljplan och strandskydd. Dels är det långa processer som gör det svårt för flytande byggnader att etablera sig i Sverige, dels är det hårda bestämmelser kring stränderna som gör det svårt att få strandsskyddsdispens. Tekniska lösningar har varit ett mindre problem för flytande byggnader. Det finns tekniska utvecklingar när det kommer till förankring, vatten och avlopp eller el. Däremot kan oerfarenhet och okunskap leda till oförståelse från individer i länsstyrelsen för tekniska lösningar i flytande byggnader, vilket leder till att flytande byggnader får avslag. Flytande byggnader är ett attraktivt projekt som har nya innovationer som möter dagens risker och utmaningar. Studien visar att det finns fler hinder än möjligheter för flytande byggnader i Sverige. Det borde vara lättare att planera och bygga flera flytande byggnader i Sverige för att möta klimatförändring och de stigande havsnivåerna, även för ett hållbart samhälle. Ändring i lagsstiftning kan vara en svår fråga, men det är viktigt att ändra det på ett sätt som är anpassat till flytande bostäder.