Sweden is experiencing a national housing shortage. The housing market has created a financial inequality between generations and as a result, homeownership has become unachievable for many. Citizens who have become tired of the situation have found their solution in the mobile dwelling. With the main motivation of freedom this thesis examines the role of the mobile dwelling and those who strive for mobile lifestyles, while discussing whether it is a viable way of living as it is constantly challenged.   The focus has been on investigating the challenges of living mobile, as the dwelling does not address the broader challenge of long-term financial security. Also, as the long-term residency is constantly challenged by its location through legislation it contributes to the already vulnerable situation.   The project concentrates on mobile living on water in the context of Stockholm, where I argue that its water as an asset has not yet been fully explored. The covered case studies have demonstrated the challenges of long-term residency for mobile dwellers have been overcome through different steps of actions, which in turn has contributed to the freedom of mobility.   This project proposes that in keeping the benefits of mobile living and re-imagining a framework, mobile residents using their own assets and know-how, can through a collective action become developers themselves. Focus is given to the achievement of long-term financial and residential security and as a result, the mobile dwelling becomes more than a temporary solution.

Syfte: Bostadsbristen drabbar alla, i framtiden måste vi utforma bostäder och stadsdelar som främjar social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet. Flytande bostäder har dessa egenskaper men har svårt att etablera sig i Sverige. Studien syftar till att utreda möjligheter och problem som finns för flytande bostäder i Sverige. Metod: Studien har en genomgående kvalitativ karaktär. Metoderna är semistrukturerade intervjuer, observationer och dokumentanalys. Respondenter är myndigheter, fastighetsägare och entreprenörer. Resultat: De återkommande problemområden som hittades var ekonomi, juridik och teknik. Oro för tekniska lösningar nämndes enbart av respondenter som saknade erfarenhet av flytande bostäder. Det som skiljer en flytande bostad från en på mark är att dragningar för el, vatten och avlopp dras i vattnet samt att flytanordning och dess anslutning till fast mark tillkommer. Att bygga på vatten blir inte nödvändigtvis dyrare jämfört med att bygga på land. Det är osäkerhet och oerfarenhet som kan göra att färdigställandet av en flytande bostad dyr. Det område som anses vara det största hindret är juridiken. Bygglovsprocessen är längre på grund av att det finns fler regelverk och myndigheter inblandade. Rent konkret är det den svenska lagstiftningen för strandskydd, vattenverksamhet och detaljplanering försvårar processen för flytande bostäder.   Konsekvenser: Genom att ge kommuner större frihet i exploatering av marken kan genombrottet för flytande bostäder i Sverige underlättas. Detaljplaneringsarbetet behöver inkludera vattenområden för att underlätta bygglovsansökan. Det behövs fler referensobjekt för att den flytande bostaden inte ska ses som främmande och för att ge en större kännedom om flytande hus. Idag förknippas flytande bostäder med lyx och inte som ett bidrag i lösningen på bostadsbristen. Begränsningar: Studien avser Sverige som geografisk region. Respondentsgrupperna som intervjuats är myndigheter, entreprenörer och fastighetsägare och därför är resultatet talande för endast dessa kategorier, likväl som ett fåtal respondenter från dessa grupper talar för dess majoritet. Ett skissförslag, kalkyl eller konkreta lagförslag ingår inte i rapporten och anses därför vara förslag på vidare forskning. Nyckelord: Alternativa boendelösningar, alternativ markanvändning, boende på vatten, bostadsbrist, flytande bostäder, strandskyddet, stadsutveckling / Purpose: The housing shortage affects everyone and in the future, we have to think about social, ecologic and economic sustainability in architecture and urban planning. Floating houses has the potential to satisfy all these requirements but in Sweden they have a hard time to settle as a concept. This study aims to investigate the possibilities and setbacks for floating homes in Sweden. Method: The methods of research in this investigation is qualitative. The collection of empirical data is done through semi-structured interviews, observation and analysis of documents. Findings: The biggest problem areas that we discovered was economy, law and technical solutions. Worry about the possible technical problems was only put forth by respondents who had little or none experience in working with floating homes. The main technical differences between a floating home and one on dry land is that the plumbing goes in the floating device instead of the ground, the connection between the house and the floating device and that a floating property doesn´t need any groundwork done. The cost of a floating house is often similar to one on dry land. The economic issues are uncertainty and inexperience, these factors can make the construction of a floating house more expensive. The area that contains the most problems for floating houses is the juridical. The process of getting a building permit is longer due to the extra number of laws and agencies involved.  Implications: Municipalities needs bigger freedom in deciding land exploitation   to make it easier for floating houses to be an established concept in Sweden. The detailed development plan needs to include water areas. Another thing that will help is more completed projects, more projects for reference means more knowledge about the concept, instead of it being seen as just a luxury. Limitations: The investigation refers to Sweden as the geographic region. We interviewed respondents from agencies, entrepreneurs and property owners and the answers can only be seen as representative for those groups. Sketches of a floating home, a deeper calculation of the economy and precise law changes are not included in the thesis and are therefore suggestions for further research. Keywords: Alternative housing, alternative land use, floating houses, housing shortage, living on water, shoreline protection, urban development.

Climate change is one of the biggest challenges in modern time, and sea level rise is an increasingly topical issue. People need to change their way of planning coastal cities. In the future, cities must be more dynamic, flexible, environmentally friendly and able to reinvent themselves. Floating buildings have these conditions, but it seems that the number of floating buildings is small in Sweden. The study aims to examine floating buildings in Sweden, investigate obstacles and challenges, describe Pros and Cons of floating buildings.The study's research strategy is the qualitative method, which is semi-structured interviews and observations. Respondents are authorities and entrepreneurs. Problem areas in the survey were law and misunderstanding of technical solutions. The biggest obstacle was the law which is related to detailed development plan and shoreland protection.Floating houses are an attractive project that has new innovations that meet today's risks and challenges. The study shows that there are more obstacles than opportunities for floating houses in Sweden. Change must be made to make it easier to plan and build more floating houses in Sweden, to meet climate change and rising sea levels, even for a sustainable society. Changes in legislation can be difficult to fullfill, but it is important to change the legislation in a way that adapts to floating buildings. / Klimatförändring är en av de största utmaningarna i modern tid och havsnivåhöjningen är enalltmer aktuell fråga. Människor måste ändra sitt sätt att planera kuststäder. I framtiden måste städerna vara mer dynamiska, flexibla, miljövänliga och kunna försörja sig själva. Flytande byggnader har dessa förutsättningar men antalet flytande byggnader är få i Sverige. Studien syftar till att undersöka flytande byggnader i Sverige, utreda hinder och utmaningar,redogöra för flytande byggnaders för- och nackdelar. Studiens undersökningsstrategi är kvalitativa metoder, som är semistrukturerade intervjuer och observationer. Respondenter är myndigheter och entreprenörer. Problemområden i undersökningen är juridik och missuppfattning av tekniska lösningar. Största hindret för flytande byggnader är juridiken, som är kopplad till detaljplan och strandskydd. Dels är det långa processer som gör det svårt för flytande byggnader att etablera sig i Sverige, dels är det hårda bestämmelser kring stränderna som gör det svårt att få strandsskyddsdispens. Tekniska lösningar har varit ett mindre problem för flytande byggnader. Det finns tekniska utvecklingar när det kommer till förankring, vatten och avlopp eller el. Däremot kan oerfarenhet och okunskap leda till oförståelse från individer i länsstyrelsen för tekniska lösningar i flytande byggnader, vilket leder till att flytande byggnader får avslag. Flytande byggnader är ett attraktivt projekt som har nya innovationer som möter dagens risker och utmaningar. Studien visar att det finns fler hinder än möjligheter för flytande byggnader i Sverige. Det borde vara lättare att planera och bygga flera flytande byggnader i Sverige för att möta klimatförändring och de stigande havsnivåerna, även för ett hållbart samhälle. Ändring i lagsstiftning kan vara en svår fråga, men det är viktigt att ändra det på ett sätt som är anpassat till flytande bostäder.

Le besoin d’agir face aux inondations n’a jamais été aussi pressant. Le Québec a connu dernièrement des épisodes exceptionnels qui rendent à l’évidence la vulnérabilité des communautés face aux inondations, notamment d’un point de vue des infrastructures. Il est temps de réaliser un virage vers des innovations de l’aménagement qui seront davantage inclusives de l’eau. Dans cet esprit, les infrastructures vertes et bleues pourraient offrir une solution complémentaire aux infrastructures plus traditionnelles, étant plus respectueuses de l’environnement ainsi que des personnes, caractérisées par une flexibilité qui vient compenser l’incertitude climatique présentement vécue. Ce mémoire de recherche vise à étudier et cadrer le concept d’infrastructures vertes et bleues afin de proposer un scénario adapté au contexte québécois. L’exercice a permis de proposer des interventions théoriques à deux échelles complémentaires, misant sur les réalisations des acteurs de l’eau ainsi que du laboratoire de recherche dans lequel ce mémoire prend place. / The need to act in the face of floods has never been more crucial. Quebec has recently experienced exceptional episodes that highlight the vulnerability of communities to flooding, particularly from an infrastructure point of view. It is time to shift towards planning innovations that will be more inclusive of water as a resource. In this spirit, green and blue infrastructures could offer a complementary solution to more traditional interventions, being more respectful of the environment as well as people and characterized by a flexibility that can potentially compensate for the climatic uncertainty currently experienced. This thesis aims to study and adapt de concept of green and blue infrastructure to the province of Quebec, by developing a project proposal. This exercise yielded the proposal of theoretical scenarios at two complementary scales, building off local and regional interventions as well as some of the work realized by the research group in which this project takes place.