Strandskyddets syften är att värna om allemansrätten och bevara natur- och djurliv. Strandskyddet vill skydda intresset av att allmänheten ska få beträda mark samtidigt som skyddet kan inskränka på den enskildes rätt att förfoga över sin mark. Strandskyddet genomgick en förändring under år 2009/2010 som inte har uppnått önskad effekt. I syfte att uppnå önskad effekt har en utredning tillsatts för att utreda möjliga lagändringar. Syftet med lagändringarna är att det ska vara enklare att erhålla dispens i landsbygdsområden, även kallat LIS-områden. I tätbebyggda områden är syftet att det i stället ska råda särskild restriktivitet. Utredningens avsikt är sammantaget att uppnå ett differentierat strandskydd. Utredningen lyfter fram rådande problem som bland annat är att det finns en avsaknad på en enhetlig tolkning av begrepp som landsbygdsutveckling, ordalydelser som får en begränsande effekt på bebyggelse samt problem kring avgränsningen av LIS- områden.  Egendomsskyddet och allemansrätten är två regelverk som ska korrelera med varandra. För att det ska vara möjligt krävs en intresseavvägning mellan dels det enskilda intresset, dels det allmänna intresset. Intresseavvägningen sker med utgångspunkt i proportionalitetsprincipen där det enskilda intresset inte får inskränkas i en större utsträckning än vad som är motiverat för att tillgodose det allmänna intresset. Av rättspraxis kan utläsas att intresseavvägningen har påverkats av hur HD dömde i målet benämnt “Parkfastigheten”. Målet har lämnat avtryck för hur proportionalitetsprincipen ska tillämpas. Av rättsutvecklingen kan utläsas att principen har fått en bredare tillämpning.  I uppsatsen framställs fördelar och nackdelar med Utredningens förslag sett till det allmänna intresset och det enskilda intresset. Fördelar och nackdelar analyseras med ett kritiskt förhållningssätt i syfte att ligga till grund för analysen av hur båda intressena ska tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt. I uppsatsen tas utgångspunkt i att konkretisera proportionalitetsavvägningen mellan intressena vid en gränsdragning av strandskyddet.  Uppsatsens slutsats kan dels vara betydelsefull för den som vill få en inblick i rättsläget inom området, dels intressant för den som ämnar att finna vägledning i syfte att uppnå framgång i visst ärende. I slutsatsen får läsaren en inblick i hur Utredningens förslag korrelerar med proportionalitetsprincipen samt den intresseavvägning som äger rum vid gränsdragning av strandskyddet.

Syfte: Bostadsbristen drabbar alla, i framtiden måste vi utforma bostäder och stadsdelar som främjar social-, ekonomisk- och ekologisk hållbarhet. Flytande bostäder har dessa egenskaper men har svårt att etablera sig i Sverige. Studien syftar till att utreda möjligheter och problem som finns för flytande bostäder i Sverige. Metod: Studien har en genomgående kvalitativ karaktär. Metoderna är semistrukturerade intervjuer, observationer och dokumentanalys. Respondenter är myndigheter, fastighetsägare och entreprenörer. Resultat: De återkommande problemområden som hittades var ekonomi, juridik och teknik. Oro för tekniska lösningar nämndes enbart av respondenter som saknade erfarenhet av flytande bostäder. Det som skiljer en flytande bostad från en på mark är att dragningar för el, vatten och avlopp dras i vattnet samt att flytanordning och dess anslutning till fast mark tillkommer. Att bygga på vatten blir inte nödvändigtvis dyrare jämfört med att bygga på land. Det är osäkerhet och oerfarenhet som kan göra att färdigställandet av en flytande bostad dyr. Det område som anses vara det största hindret är juridiken. Bygglovsprocessen är längre på grund av att det finns fler regelverk och myndigheter inblandade. Rent konkret är det den svenska lagstiftningen för strandskydd, vattenverksamhet och detaljplanering försvårar processen för flytande bostäder.   Konsekvenser: Genom att ge kommuner större frihet i exploatering av marken kan genombrottet för flytande bostäder i Sverige underlättas. Detaljplaneringsarbetet behöver inkludera vattenområden för att underlätta bygglovsansökan. Det behövs fler referensobjekt för att den flytande bostaden inte ska ses som främmande och för att ge en större kännedom om flytande hus. Idag förknippas flytande bostäder med lyx och inte som ett bidrag i lösningen på bostadsbristen. Begränsningar: Studien avser Sverige som geografisk region. Respondentsgrupperna som intervjuats är myndigheter, entreprenörer och fastighetsägare och därför är resultatet talande för endast dessa kategorier, likväl som ett fåtal respondenter från dessa grupper talar för dess majoritet. Ett skissförslag, kalkyl eller konkreta lagförslag ingår inte i rapporten och anses därför vara förslag på vidare forskning. Nyckelord: Alternativa boendelösningar, alternativ markanvändning, boende på vatten, bostadsbrist, flytande bostäder, strandskyddet, stadsutveckling / Purpose: The housing shortage affects everyone and in the future, we have to think about social, ecologic and economic sustainability in architecture and urban planning. Floating houses has the potential to satisfy all these requirements but in Sweden they have a hard time to settle as a concept. This study aims to investigate the possibilities and setbacks for floating homes in Sweden. Method: The methods of research in this investigation is qualitative. The collection of empirical data is done through semi-structured interviews, observation and analysis of documents. Findings: The biggest problem areas that we discovered was economy, law and technical solutions. Worry about the possible technical problems was only put forth by respondents who had little or none experience in working with floating homes. The main technical differences between a floating home and one on dry land is that the plumbing goes in the floating device instead of the ground, the connection between the house and the floating device and that a floating property doesn´t need any groundwork done. The cost of a floating house is often similar to one on dry land. The economic issues are uncertainty and inexperience, these factors can make the construction of a floating house more expensive. The area that contains the most problems for floating houses is the juridical. The process of getting a building permit is longer due to the extra number of laws and agencies involved.  Implications: Municipalities needs bigger freedom in deciding land exploitation   to make it easier for floating houses to be an established concept in Sweden. The detailed development plan needs to include water areas. Another thing that will help is more completed projects, more projects for reference means more knowledge about the concept, instead of it being seen as just a luxury. Limitations: The investigation refers to Sweden as the geographic region. We interviewed respondents from agencies, entrepreneurs and property owners and the answers can only be seen as representative for those groups. Sketches of a floating home, a deeper calculation of the economy and precise law changes are not included in the thesis and are therefore suggestions for further research. Keywords: Alternative housing, alternative land use, floating houses, housing shortage, living on water, shoreline protection, urban development.