• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Kombinerad mobilitet i Blekinge : En fallstudie om utvecklingen av kombinerad mobilitet på landsbygden i Blekinge

Ottosson, Johan January 2023 (has links)
På landsbygden finns sällan god tillgång till kollektivtrafik vilket har bidragit till att landsbygdens invånare har fått förlita sig på bilen som transportmedel. Regioner med stora delar av landsbygdsområden minskar ofta i befolkning vilket skapar svårigheter för den regionala kollektivtrafikmyndigheten att erbjuda invånarna transportmöjligheter på grund av minskad efterfrågan av kollektivtrafik. Landsbygdens invånare har således ofta svårt att transportera sig till samhällets grundläggande funktioner om de inte har tillgång till bil, vilket kan resultera i social exludering. Kombinerad mobilitet där flera olika transportmedel kompletterar varandra har pekats ut som en potentiell lösning på landsbygdens bristande kollektivtrafik. Uppsatsen studerar hur kombinerad mobilitet på landsbygden kan motverka transportrelaterad social exludering samt bidra till en regional utveckling. Uppsatsen tar utgångspunkt i en fallstudie där Region Blekinge studeras samt de tre kommunerna; Ronneby, Olofström och Karlskrona kommun. För att söka svar på uppsatsens syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer samt strategiska dokument från Region Blekinge använts som metod. För att analysera intervjuerna och de strategiska dokumenten har en kvalitativ innehållsanalys använts. Det empiriska materialet kopplas samman med uppsatsens analytiska ramverk som baseras på teori kring social rättvisa och governance. Slutsatserna visar att Region Blekinge arbetar med kombinerad mobilitet som ett komplement till kollektivtrafik på landsbygden där det inte är möjligt att bedriva kollektivtrafik. Det finns även samarbetssvårigheter för hur de inblandade aktörerna ska gå tillväga för att främja utvecklingen av kombinerad mobilitet och motverka transportrelaterad social exludering. Slutsatserna visar även att det finns potential för arbetet med kombinerad mobilitet att möjliggöra för att fler människor kan transportera sig till arbetsplatser samt fritidsaktiviteter som kan bidra till en regional utveckling.
2

Att planera utanför staden : En fallstudie om styrning av det peri-urbana landskapet

Söderström, Anna January 2018 (has links)
Den här uppsatsen fokuserar på hur dagens planeringspraktik klarar hanteringen av den komplexitet som planering utanför staden kan medföra. Med områden utanför staden koncentreras studien till den peri-urbana zonen, en zon av både rural och urban karaktär i anslutning till tätorter och som ofta pekas ut för exploatering och andra stadsmässiga funktioner när städer växer. Det blir uppenbart i studien att sådana zoner är svårdefinierade och därmed omöjliga att avgränsa och urskilja i kartor. Många forskare menar att zonerna kan studeras genom dess multifunktionalitet och genom att de ses som en process eftersom den peri-urbana zonen förändras i betydligt större skala än den mer konstanta staden och landsbygden. Men studiens syfte är inte att definiera och avgränsa det peri-urbana landskapet. Studien ämnar istället att sätta denna zon i en kontext av styrning, det vill säga hur den kommunala planeringen klarar av att styra sådana multifunktionella och föränderliga områden i takt med att kommuner utvecklas. Det har framgått i tidigare forskning att det saknas styrning av det peri-urbana landskapet och denna studie är ett sätt att undersöka sådana påståenden ur ett svenskt planeringsperspektiv.
3

Jakten på gränsen mellan land och stad : en ANT-studie om att planera det oplanerade

Johnson, Linus January 2018 (has links)
Denna uppsats ämnar belysa hur planeringen av land och stad framstår vara ett till synes stabilt system där vissa förhållanden tas för självklarheter. Vidare är syftet att undersöka hur planeringen hanterar områden som faller utanför kategorierna land och stad. Detta med bakgrund av diskussioner om att ”god” planering i samtiden förespråkar täta städer och utveckling av orter i kollektivtrafikstråk – en tanke som bygger på, och legitimeras av, en dikotomi om å ena sidan ett land och å andra sidan en stad vilka ska hållas separerade. Samtidigt erkänns det komplexa och intrikata förhållande som kategorierna har till varandra. Uppsatsen ställer sig således frågorna hur denna dikotomi om land och stad produceras i planeringen, samt hur den kommer till användning. Studien grundar sig på ett perspektiv om världens beskaffenhet så som aktör-nätverksteorin (ANT) förordar. ANT ser världen som ständiga processer och ett ständigt görande i en värld bestående av både människor och ickemänniskor, aktörer, som alla kan spela roll. Studien får låta uppvisa hur förhållandet mellan aktörer ter sig, och hur en dikotomi produceras och byggs upp. För studien har Linköping kommuns initierade arbete med en ny ytterstadsplan, ett tillägg till deras Översiktsplan för staden Linköping, varit föremål där dokument, miljöer och workshopar i det tidiga samrådsskedet observerats. Ytterstaden befinner sig på gränsen mellan Linköpings innerstad och dess landsbygd. När denna nu är föremål för ett planarbete har vedertagna sanningar om land och stad öppnats upp för diskussion. Detta kan bidra till förståelse för hur planeringen konstruerar och bygger upp kategorierna land och stad och vidare använder dessa som aktörer för att värva ytterstaden till de befintliga planeringsstrukturerna – att planera det som antingen landsbygd eller stad, inte något som faller där emellan. För att planeringen ska uppträda som ett stabilt system visar det sig att denna behöver alliera sig med ytterligare aktörer för att driva igenom sina agendor. Planeringen är inte i sig en stark kraft utan tillsammans med ytterligare aktörer, som kategorierna land och stad, gränser, tidningsartiklar och översiktsplaner skapas det vi betraktar som ett stabilt system – och vidare till vilken planeringen söker värva nya aktörer, som ytterstaden, för att passa in. Dikotomin mellan land och stad konstrueras i planeringen genom att värva vissa aktörer och etablera dessa i positioner som håller över tid och rum – i översiktsplanekartor och i dokument. På så sätt etableras nya aktörer med vilken förmågan kommer att motivera och legitimera utvecklingsområden som något som faller inom på förhand etablerade kategorier. Uppträder planeringsföremål utanför kategorierna passar planeringen in dem i de redan existerande.
4

Om politisk tillit : En kvantitativ studie om geografiska dimensioners påverkan på politisk tillit

Sjöblom, Isabelle January 2022 (has links)
Den politiska tilliten är fundamental för ett politiskt välfungerande system. Den politiska tillitens ursprung är välstuderat, men trots detta råder det oenighet inom forskning kring dess ursprung. Tidigare forskning har framför allt fokuserat på de institutionella och kulturella teorierna för att förklara den politiska tillitens ursprung, men nyligen genomförda studier pekar på att det även finns en geografisk dimension som påverkar tilliten. I uppsatsen undersöks om det finns ett samband mellan den geografiska dimensionen och politisk tillit i Sverige. De geografiska dimensionerna som studeras är boendesegregation samt stad och land. De teoretiska utgångspunkterna består av teorier om centrum och periferi, som även kan appliceras på klyftorna mellan stad och land. Sambandet mellan den geografiska dimensionen och politisk tillit testas genom multivariat regressionsanalys. Undersökningen baseras på data från SOM-undersökningen 2020 samt data konstruerad av Delmos och SCB som synliggör hur olika områden förhåller sig till varandra med avseende på socioekonomisk status. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan att bo i större städer och politisk tillit men att boendesegregation inte påverkar den politiska tilliten. Uppsatsens resultat kan bidra med ökad förståelse kring den politiska tillitens ursprung.
5

Strandnära bebyggelse : En kartläggande studie av faktorer som påverkar den strandnära bebyggelsen i Sveriges kommuner och regioner år 2018 / Beachfront buildings : An analytic study of factors that affect the beachfront development in Sweden's municipalities and regions in 2018

Ottosson, Johan, Mård, Kevin January 2021 (has links)
Debatten om strandskydd har varit ett aktuellt ämne sedan riksdagen antog den första permanenta strandlagen år 1953. Sveriges 290 kommuner och 21 regioner innehar varierande geografiska förutsättningar och ställs inför olika utmaningar. Landsbygdens krympande utveckling gav upphov till framväxten av LIS men har framväxten av LIS bidragit till en ökad strandnära bebyggelse? Utbytet mellan stad och land är idag mer intensivt än tidigare. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar utvecklingen av strandnära bebyggelse och skapa förståelse varför det byggs fler strandnära byggnader på olika geografiska platser. Vidare syftar uppsatsen till att kartlägga den strandnära bebyggelsen i Sveriges samtliga 290 kommuner och 21 regioner för år 2018. Syftet har resulterat i följande frågeställningar: Hur ser utbredningen av strandnära bebyggelse ut i Sveriges kommuner och regioner och var är strandnära bebyggelse mest koncentrerat? Vilka faktorer påverkar strandnära bebyggelse? Har utpekandet av LIS-områden bidragit till mer strandnära bebyggelse? För att besvara frågeställningarna genomfördes en totalundersökning med den kvantitativa metoden sekundäranalys av offentlig statistik. Studiens kartläggning av strandnära bebyggelse år 2018 visade att det byggdes mest i städer och i anslutning till städer med pendlingsavstånd. Om hänsyn till demografin och befolkningsmängden beaktades visade studien att det byggdes mest på landsbygden. Studien visade att faktorerna geografisk komposition, antal sjöar och antal kilometer strandlinje påverkar hur mycket det byggs i strandnära läge medan faktorn politisk styre inte hade någon påverkan. Vidare visade studien att kommuner med utpekade LIS-områden inte har påverkat eller bidragit till en ökad strandnära bebyggelse i jämförelse med kommuner som inte har utpekade LIS-områden. / The debate on shoreline protection has been a topical issue since the Swedish Parliament adopted the first permanent law of shoreline protection in 1953. Sweden's 290 municipalities and 21 regions have varying geographical conditions and are faced with various challenges.The shrinking development of rural areas gave rise to the growth of LIS, but does the emergence of LIS contribute to an increase in beach development? The exchange between city and countryside is more intense today than before. The essay aims to investigate which factors affect beachfront development and create an understanding of why more beachfront buildings are being built in different geographical locations. Furthermore, the essay aims to analyze the beachfront development in all of Sweden's 290 municipalities and 21 regions for 2018. The purpose has resulted in the following issues: How does the distribution of beachfront buildings look like in Sweden's municipalities and regions, and where is beachfront development most concentrated? What factors affect beachfront development? Has the designation of LIS-areas contributed to more beachfront development? To answer the following issues, a comprehensive survey was conducted by using the quantitative method secondary analysis of official statistics. The study's survey of beachfront development in 2018 showed that it was built mostly in cities and connected to cities with commuting distances. If the demographic and population is taken into consideration, the study showed that it was built mostly in the countryside. The study showed that the factors geographical composition, number of lakes, and number of kilometers of shoreline affect the number of buildings close to the beach, while the factor political governance did not affect. Furthermore, the study showed that municipalities with designated LIS-areas have not affected or contributed to increased beachfront development, in comparison with municipalities that do not have designated LIS-areas.
6

Kor, kollektivtrafik och politik: kausala relationer på landsbygden : En ANT-studie om vad som etablerar landsbygd

Andersson, Ida January 2020 (has links)
En samhällsutveckling som enbart fokuserar på staden går emot de nationella visionerna och således har planeringen även kommit att behandla landsbygdens utveckling med varierande motiv. Landsbygden har sedan tidigare beskrivits som en rural idyll vilket varit en bevarande värd miljö och betydande resurs för staden men är nu en plats för utveckling. Inom planeringen råder ett hållbarhetsideal som ämnas uppfyllas genom tillämpning av urbana normer som därmed styr samhällets utveckling och där det rurala tillskrivs motsatta värden i en stad-landsbygdsdikotomi. Genom att utveckla landsbygden enligt urbana normer och samtidigt bevara dess rurala idyll uppdagas ett problem i hur dessa båda miljöer och funktioner ska sammanfogas eller om landsbygden ersätts. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur det som definieras som landsbygd kan bestå genom en sådan utveckling. För att göra detta är utgångspunkten vad som utgör landsbygd och vidare hur etableringen av landsbygd består. Landsbygden som fenomen undersöks utifrån en aktör-nätversteori (ANT) där perspektivet på hur världen utformas förstås genom dess beståndsdelar och det relationella sambandet mellan dessa. Detta blir studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt där landsbygden analyseras som ett nätverk av ageranden som definierar den. I ANT utgörs världen av ständiga processer där människor och icke-människor agerar. Hur fenomen blir bestående genom dessa processer beror således på hur stabila nätverken är genom dessa föränderliga processer. Därför presenteras resiliens som ett andra teoretiskt perspektiv som belyser hur fenomen kan hantera endogena och exogena, positiva och negativa störningar. Denna undersökning har utförts med ett förutsättningslöst förhållningssätt som ANT förespråkar för att beskriva världen så som den är och inte förklara hur den är. Resultatet har blivit en analys inom vilket konstruktionen av landsbygdsnätverket presenteras. Data för nätverket har erhållits genom etnografiska metoder där nätverkets beståndsdelar och de ageranden som sammankopplar dem förnummits genom direktobservation, dokumentstudier och samtalsintervju. Slutsatserna visar på att landsbygden varit bestående genom samhällets förändring tack vare dess förmåga att utvecklas och anpassas efter rådande förutsättningar. De ageranden som sker i samband med landsbygdsnätverket både upprätthåller det som ett bestående fenomen och formar det. Landsbygd utgörs således av mer än det som framkommer i stad-landsbygds dikotomin och bör därför ses definieras utifrån rådande system och förutsättningar. Trots landsbygdens resiliens kan den inte vara bestående genom störningar orsakade av politik och planering som omkullkastar hela dess funktionella och strukturella sammansättning utan att utvecklas till ett jämviktsläge där den inte längredefinieras som landsbygd. Detta innebär att dess förutsättningar för att utvecklas och hantera störningar bör tas i beaktning om den ska formas eller på andra sätt påverkas av planering.

Page generated in 0.1155 seconds