En grundläggande förutsättning för landsbygdens utveckling är en bofast befolkning och sysselsättning. En god möjlighet för att skapa förutsättningar för en levande landsbygd är att bilda fastigheter som sammanför boendet med landsbygdens tillgångar. En begränsande faktor för landsbygdens utveckling har under lång tid varit det generella strandskyddet som bromsat utvecklingen genom dess exploateringsförbud och den restriktiva inställningen till att medge dispens. Strandskyddslagstiftningen har under senare tid genomgått förändringar med tyngdpunkt på differentiering av strandskyddet. Lagändringarna vidtogs i syfte att utveckla ett ändamålsenligt strandskydd som beaktar behovet av utveckling i hela Sverige, i synnerhet landsbygden och möjliggöra en uppluckring av strandskyddet där tillgången på stränder är god och exploateringsgraden är låg. En av förändringarna innebar att byggande i strandnära lägen ska kunna tillåtas om det kan bidra till utveckling av landsbygden. Denna differentiering av strandskyddet utgår från dels en geografisk indelning baserad på tillgången på stränder, dels vissa lättnader i materiellt hänseende för dispenser och planläggningsarbete med kopplingar till regional och lokal utveckling.   Syftet med lagreformen är tydlig; att människor ska kunna leva och verka i hela landet och att levnadsstandarden i glesbygdsområden inte ska avvika för mycket från den som finns i större kommuner. Lagändringarna som trädde ikraft 2009 meddelade en insikt om att det generella strandskyddet inte tillgodosett det utvecklingsbehov som finns i mindre tätbefolkade områden i Sverige. Med anledning av att beviljandet av strandskyddsdispenser fortfarande tillämpas med försiktighet innebär det ekonomiska och andra olägenheter för markägare. Detta när önskade fastighetsbildningar eller verksamhetsutvecklingar inte kan ske mot bakgrund av strandskyddslagstiftningens restriktiva tillämpning av dispenser och en viss oklarhet om vad landsbygdsutveckling är. Den privata äganderätten är ett intresse som oftast kommer i skymundan för andra högre prioriterade intressen såsom allmänhetens intresse av friluftsliv och intresset för att bevara goda förutsättningar för växt- och djurliv på land och i vatten.  Det skapas ofta konflikter mellan dessa intressen då olika instanser prioriterar olika syften med strandskyddslagstiftningen på ett oenhetligt sätt. Allemansrätten och miljöskydd kan användas som skäl för att förhindra markägaren från att bebygga en strandnära fastighet. Den som ansöker om dispens från strandskyddsreglerna för att kunna utrusta sin fastighet med byggnader och bryggor kan plågsamt få uppleva att allemansrätten och miljöskyddet är kraftfulla intressen som kullkastar förväntningarna på en planerade investeringar och exploateringar. Skälen för att avslå strandskyddsdispensen är att bryggan eller byggnaden skulle ha en inverkan på hur allmänheten potentiellt kan uppleva att bryggan har en avhållande effekt eller hur byggnationen påverkar växt- och djurlivet på platsen.   Utöver strandskyddets uttalade syften finns det även en geografisk intressekonflikt vid tillämpningen. Det är ofta samma stränder som är attraktiva för bebyggelse som har höga värden för djur- och växtliv och friluftsliv. Vad gäller områden med ett högt bebyggelsetryck finns ofta en stark drivkraft att bebygga strandnära lägen medan områden utan bebyggelsetryck synes det inte finnas samma drivkraft att bebygga strandnära lägen. Denna problematik har skapat svårigheter för lagstiftningen att tillgodose en lagstiftning som dels stärker strandskydden i redan ”överexploaterade” områdens och som dels kan skapa lättnader inom områden där det saknas skäl att tillåta bebyggelse då det inte på ett legitimt sätt kan äventyra strandskyddets syften. Lösningen blev genom att precisera dispensskälen inom attraktiva kustområden, där dispens endast får ges för bostadshus där områden redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för miljön och friluftsliv eller är skilt från strandlinjen genom väg eller bebyggelse. Inom glesbefolkade områden i inlandet skulle det bli lättare att få dispens under vissa förutsättningar, men även inom dessa områden är syftet att stora sträckor ska lämnas fria från exploatering.

Studien behandlar den nya strandskyddslagstiftningens tillämpning gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen som infördes 2009/2010. Lagstiftningen infördes för att stimulera den lokala och regionala utvecklingen genom att skapa arbetstillfällen eller attraktiva bomiljöer i områden med god tillgång till strandområden med låg exploateringsgrad. Enligt en tidigare rapport över kartläggningen av hur strandskyddslagstiftningen tillämpas i Sverige, påvisades skillnader i tillämpningen av strandskyddslagstiftningen både regionalt och lokalt. Syftet med studien är att undersöka hur lagstiftningen tillämpas i Västra Götalands län. Utifrån en jämförelse av Länsstyrelsens och kommunernas argument och beslut undersöktes vad som ansetts förenligt med strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken samt vad som ansetts strida mot dem. Syftet med studien är även att undersöka om syftet med lagstiftningen tillgodoses samt om det påvisats några skillnader i tillämpningen. Studien gjordes huvudsakligen med hjälp av en kvalitativ metod men även en kvantitativ metod användes för att göra en sammanställning med olika kategorier av alla LIS-områdena i Västra Götaland. Slutsatsen visar på att både Länsstyrelsen och kommunerna brister i sina motiveringar angående LIS både vad gäller översiktsplan och beslut i senare skede. Slutsatsen visar dessutom på att syftet med LIS inte uppfylls fullt ut i dagens tillämpning i Västra Götalands län. Ett bättre kunskapsunderlag för kommunerna och Länsstyrelsen behöver tas fram för att ge en bättre vägledning om hur de ska tillämpa LIS. / This study is about the new legislation that deals with countryside development in areas that are close to shores (LIS) that introduced in 2009 /2010. The legislation was introduced to stimulate the local and regional development by creating jobs or attractive living environments in areas with good access to beach purview with low development rate. According to earlier reports on the mapping of the shoreline protection laws applicable in Sweden, where there are differences in the application of shore protection legislation both regionally and locally. The purpose of the study is to examine how the law is applied in the county of Västra Götaland. Based on a comparison of the county administrative board and municipalities 's arguments and decisions examined, what was found compatible with shoreline protection provisions of the Environmental Code and what is considered to be against them. The purpose of this study is to investigate if the purpose of the legislation is met and if it detected any discrepancies in the application. The study was done mainly using a qualitative method, but also a quantitative method was used to make a compilation of various categories of all LIS areas in Västra Götaland. The conclusion shows that both the County Board and the municipalities flaws in their reasoning regarding LIS both in plan and decision at a later stage. The conclusion also shows that the purpose of LIS in full compliance in today's application in the county of Västra Götaland. A better base of knowledge for the municipalities and the County Board needs to be developed to provide better guidance on how to apply the LIS.

The purpose of this study is to investigate how the municipality Örnsköldsvik is working with rural development as a whole and in the four geographical BYGDSAM-areas. The study will also investigate how the outcome of the municipality’s designated areas for exemption of the shoreline protection, also called rural development in shoreline locations, has developed within the last ten years. To do this a qualitative study has been done in form of six interviews. Four of the respondents are representants for each BYGDSAM-area and two respondents represents the municipality where one works with rural development and the other one works with rural development in shoreline locations. The municipality Örnsköldsvik is working with rural development from several different approaches. They have a rural development strategy as an addition to their overview plan, they also have a thematic supplement for rural development in shoreline locations. BYGDSAM – the country in collaboration was formed in 2017 as a long-term solution for the rural development on the countryside. Örnsköldsviks municipality has a diversified land use with large nature resources and therefore also scattered rural problems. The rural countryside differs if the location is near the coastline and the city Örnsköldsvik or inland in the country. The inner parts of the municipality are facing problems like disused service in form of schools shutting down and a lack of nursing homes. The areas that are located near the coast and the city Örnsköldsvik are facing other problems like a lack of houses and plots to build on. These areas also have an increase in housing prices because they are more attractive to move to. One of the tools to work with rural development is – rural development in shoreline locations. This tool gives municipalities opportunity to point out areas in shoreline locations that are suitable for settlement. None of the respondents that was interviewed for the study could comment on that settlement had taken place within such an area during the last ten years in Örnsköldsviks municipality. But this tool in rural planning is complicated. The legislation that prevails now, makes it hard for municipalities in Sweden to point out areas where exemptions from the shoreline protection can be applied. The municipalities “must almost guess” where attractive areas for settlement is right now or are going to be in the future. The legalisation on shoreline protection applies to all water, without taking the locations diversity into consideration. In 2019 the government put down a suggestion saying that the shoreline protection should be rebuilt from the ground up. The survey was done in 2020 and the suggestion is going to be displayed in 2021. The changes were supposed to make development on the countryside easier, but what so far has been exhibited is that this may not be the case and therefore no major changes are expected to occur in the shoreline protection.

No description available.

No description available.

2009/2010 infördes i Miljöbalken och Plan- och Bygglagen ett nytt begrepp, landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Lagändringen genomfördes med motiveringen att områden med låg exploateringsgrad samt god tillgång till stränder skulle få en möjlighet till lättnader i strandskyddet, detta för att kunna erbjuda attraktiva lägen för boende och verksamhet inom kommunen. Sedan denna ändring infördes har kommunerna huvudansvaret för att pröva dispenser för strandskydd inom kommunen, Länsstyrelsen har huvudsakligen en granskande roll. När lagändringen 2009/2010 kom infördes det i Plan- och Bygglagen en möjlighet för kommunerna att sedan 1 februari 2010 peka ut LIS-områden inom kommunen i sin översiktsplan, tematiskt tillägg till översiktsplanen eller i en fördjupad översiktsplan. Syftet med denna studie är att jämföra och kartlägga hur 44 kommuner runtom i landet använder sig av LIS. Studien syftar även till att kartlägga hur olika Länsstyrelser i olika län runtom i landet arbetar tillsammans med kommunerna i frågan om LIS. Studiens första del är kvantitativ för att sammanställa den statistik som ligger till grund för studiens resultat. Studien innehåller även en kvalitativ del som syftar till att analysera den statistik som framställts inom studien. Studien mynnar ut i slutsatsen att kommunerna och Länsstyrelsen har olika syn på LIS i helhet, vilket syns genom de synpunkter som Länsstyrelsen lämnar till kommunen via sitt granskningsyttrande. Ett mönster för vilka synpunkter som är vanligast att Länsstyrelsen lämnar har uppmärksammats inom studien. De vanligaste synpunkterna från Länsstyrelsen är att kommunerna inte tillgodosett syftet med LIS, syftet med strandskyddet samt ett eller flera riksintressen som påverkar tillämpningen av LIS. Studien visar att kommunerna följer den lagstiftning som reglerar var LIS-områden får pekas ut. Studiens fördjupande del visar att kommuner med olika politisk styrning arbetar med LIS på varierande sätt. De huvudsakliga skillnaderna i hantering av LIS-områden beroende av politisk styrning är antalet områden som pekas ut. Den politiska styrningen inom en kommun har större inverkan på utpekande av antalet LIS-områden än kommunens geografiska läge i Sverige, enligt den fördjupande delen i studiens resultat. / 2009/2010 a new concept was brought into Environmental code and Planning and Building Act, which was countryside development in areas close to shores (LIS). This amendment was motivated by that areas which have a low degree of exploited land area and high access to seaside areas would get an opportunity to reliefs in coastal protection regulations, in order to be able to offer attractive areas for living and establishing different activities within the municipality. Since the amendment came into force the main responsibility for approval of exceptions from costal protection regulations is on the county. The county administrative board main responsibility is to keep an eye on the granted approvals of the municipalities. The amendments in the Planning and Building Act resulted in the possibility for the municipalities to present areas in with a relief in coastal protection regulations, as a part of the comprehensive plan, an addition to the comprehensive plan or an extensive version for a part of the comprehensive plan. The purpose of this study is to investigate and compare how the legislation about LIS is applied, by studying 44 municipalities including the documents of comments from the county administrative board. The first part of the study is the quantitative part which contains collecting and compile information and statistics in which the study will be founded. The study also contains a qualitative part of analyzing the results obtained in the quantitative part. Overall the study shows that there is a disagreement between the municipalities and the county administrative board regarding costal protection regulation. The conclusion is based on the results from the study presenting the comments from the county administrative board to the municipalities during the final examine before the comprehensive plan is adopted by the municipal council. The results in the study show a pattern in the most frequent comments from the county administrative board compiled. The most common comment from the county administrative board is that the municipality has not fulfilled the purpose of the legislation about LIS. Furthermore, the municipality has not considered national interests in the municipal areas meant for LIS. The study shows that different political ideology has an influence on the execution of the legislation about LIS in municipalities. The results in the study show that the political ideology has an impact on the numbers of areas which the municipalities present as LIS. As a matter of fact, the impact of political ideology is greater than the impact of geographical similarities between two municipalities, according to the results in the study.

The purpose of this study was to investigate how the planning tool LIS, countryside development in areas close to shores has been applied in Norrbotten County. And what problems the municipalities experience in the planning process. Today's regulations for rural development in coastal locations have been criticized in investigations and by politicians for lacking geographical flexibility and that the planning tool isn’t adapted for sparsely populated areas. The study is a case study where the empirical evidence is mainly based on documents and investigations linked to rural development in coastal locations. The analysis has been carried out using broad thematic concepts. To get a greater understanding of how the planning tool is used in Norrbotten, interviews have been conducted with three municipalities with large rural areas. All those interviewed work with or have experience of the planning tool. The study shows that rural development in coastal locations has several problems with the enforcement and interpretation of the regulations. And that the planning tool itself does not contribute to rural development but that it can be seen as part of a larger context. However, two of the municipalities express that LIS is important to their municipalities to be able to offer attractive beach plots. A new report presented in December 2020, which aims to improve current regulations, has been received with some positive caution. The municipalities believe that the presented improvements are a step in the right direction towards a more geographically flexible regulatory framework. But that there are still major shortcomings in the enforcement of the regulations and that the municipalities need to have a greater influence in decisions regarding establishment in rural areas.

Strandskyddet upprättades för att trygga tillgången till strandområden för allmänheten och för att skydda djur- och växtliv från exploatering. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) togs fram för att inom ramen av översiktsplanering ge kommuner möjlighet till utveckling av landsbygden. LIS har dock visat sig otillräckligt i vissa avseenden och många kommuner i Sverige har uttryckt missnöje med strandskyddslagen. Syftet med studien är att bidra till en bättre landsbygdsutveckling genom att undersöka hur kommunernas framtagande av LIS-områden ser ut i Dalarnas län. Förslag på förändringar pågår i en strandskyddsutredning och därför ska studien även undersöka hur kommunerna i fortsättningen tänker arbeta med strandskyddsutredningen. Studien använder sig av tre olika metoder. Inledningsvis granskades miljöbalken, översiktsplaner samt strandskyddsutredningen. Vidare genomfördes intervjuer och enkäter, som besvarades av utvalda personer på kommunerna. Kommunerna använder sig av ytterligare kriterier i deras översiktsplaner som inte förekommer i lagtexten. Exempel på dessa kriterier är vatten och avlopp, infrastruktur, service och attraktivt område. Dessa kriterier är mer av betydelse för de ekonomiska faktorerna. Kommunerna i denna studie är positiva till att strandskyddslagstiftningen ses över, eftersom de anser att LIS-tillägget är svårtolkat. Kommunerna har däremot många åsikter om strandskyddsutredningen och menar att den fokuserar på fel saker. Länsstyrelsen kommer fortfarande ha stort inflytande och kommunerna menar att beslut om att helt eller delvis upphäva strandskydd i stället bör ske på en kommunal nivå eftersom lokalkännedomen är högre hos kommunerna. Resultatet av studien är en mall med kriterier för kommunerna i Dalarnas län som kan användas vid utpekning av LIS-områden och fungerar som underlag för kommuner att använda i geografiska informationssystem samt multikriterieanalyser för att utveckla landsbygden. Mallen visar att kriterier som biologisk mångfald; riksintresse naturvärden; landsbygdsutveckling samt befintlig bebyggelse värderas högt av kommunerna. / The Swedish shore protection law aims to make shores accessible to the public and provide good conditions for plants and animals. Therefore, a shore protection law was established that protects against exploitation. Rural development in shore sites (LIS) was implemented within the boundaries of city planning, as a tool for the Swedish municipalities to develop the countryside. LIS has proven to be insufficient, and a lot of the Swedish municipalities have expressed dissatisfaction with the LIS addition. The purpose of this study is to contribute to an improved rural development by examining the process behind the selected rural development sites (LIS) by the municipalities. The Swedish government is currently investigating the public shore protection laws, and the investigation might lead to significant changes to the laws. This study will also compile the municipalities view on the ongoing investigation and how it might impact rural development in the future. This study utilizes three different methods. Initially a document study was performed in order to gain knowledge on the subject, followed by an interview and survey by the participating municipalities. When suggesting suitable locations for LIS, the municipalities use some criteria beyond the ones addressed by the Shore Protection laws. Examples of these type of criteria are sewer systems, infrastructure, service, and attractiveness of the area. These criteria are highly valued because of the economic opportunities that they provide. Every municipality’s overall perception of which areas that are suitable for LIS, is based on a selection of different criteria. These areas are further investigated to decide whether exploitation is possible. This investigation is done with different aspects in mind, such as, natural values, cultural environment and flooding. The municipalities in this study are all in favor of changing the public shore protection laws because the execution is problematic and difficult to interpret. However, they proclaim that the ongoing investigation by the government is focusing on the wrong areas and that the suggested law changes are not enough to further enhance the development of the Swedish countryside. The result of this study is a table containing different criteria that the municipalities in Dalarna county can use when designating their rural development shore sites (LIS) in geographical information systems. The criteria table shows that public health, biodiversity, rural development, natural values and existing buildings, are highly valued by the municipalities.