<p>Olika omgivningsreaktioner mot moskéer och muslimska bönelokaler har tidigare inte systematiskt undersökts i Sverige. Tidigare motsvarande studier består huvudsakligen av attitydundersökningar i befolkningen samt av fallstudier utförda i andra länder än i Sverige. Studien är en enkätundersökning som inventerar muslimska församlingars erfarenheter av omgivningens såväl negativa som positiva grannreaktioner riktade mot moskéer och muslimska bönelokaler i Sverige. Från vilka grupper har stöd respektive motstånd funnits och i vilka former? Finns det något samband med vilken typ av moské (offentlig moské eller källarlokal) samt i vilket område denna finns och grannreaktionernas art och styrka? Populationen för enkätundersökningen har utgått från ett adressregister över islamiska församlingar och föreningar i Sverige, som erhållits från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST). Resultatet visar att församlingarna anger att de har fått mest stöd från kommun och privatpersoner, och då främst i form av ekonomiska bidrag och gåvor. Vad gäller motstånd uppger en liten andel att de mött väldigt mycket motstånd då främst från media och privatpersoner. Man uppger att media ofta skriver negativt om islam. Motstånd från privatpersoner handlar ofta om olika former av hotelser och protester men det har även förekommit vandalisering mot församlingens lokal. Studien visar att inget samband finns mellan graden av motstånd och moskéns karaktär, moskéns närområde, moskéns/bönelokalens utformning, församlingens eller kommunens beskrivningar. Det har alltså inte framkommit något gemensamt mönster som rationellt kan förklara grad av motstånd. Där starkt motstånd förekommit finns kvar en lägre skattning av situationen för församlingen idag.</p>

Olika omgivningsreaktioner mot moskéer och muslimska bönelokaler har tidigare inte systematiskt undersökts i Sverige. Tidigare motsvarande studier består huvudsakligen av attitydundersökningar i befolkningen samt av fallstudier utförda i andra länder än i Sverige. Studien är en enkätundersökning som inventerar muslimska församlingars erfarenheter av omgivningens såväl negativa som positiva grannreaktioner riktade mot moskéer och muslimska bönelokaler i Sverige. Från vilka grupper har stöd respektive motstånd funnits och i vilka former? Finns det något samband med vilken typ av moské (offentlig moské eller källarlokal) samt i vilket område denna finns och grannreaktionernas art och styrka? Populationen för enkätundersökningen har utgått från ett adressregister över islamiska församlingar och föreningar i Sverige, som erhållits från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST). Resultatet visar att församlingarna anger att de har fått mest stöd från kommun och privatpersoner, och då främst i form av ekonomiska bidrag och gåvor. Vad gäller motstånd uppger en liten andel att de mött väldigt mycket motstånd då främst från media och privatpersoner. Man uppger att media ofta skriver negativt om islam. Motstånd från privatpersoner handlar ofta om olika former av hotelser och protester men det har även förekommit vandalisering mot församlingens lokal. Studien visar att inget samband finns mellan graden av motstånd och moskéns karaktär, moskéns närområde, moskéns/bönelokalens utformning, församlingens eller kommunens beskrivningar. Det har alltså inte framkommit något gemensamt mönster som rationellt kan förklara grad av motstånd. Där starkt motstånd förekommit finns kvar en lägre skattning av situationen för församlingen idag.

Ett examensarbete i Arkitektur om en ny moské i Umeå som en del av den nya översiktsplanen för stadsdelen Ön

Författarna har i denna uppsats inriktat sig på planeringen utav den moské som kommer uppföras i Karlstad. Ansvariga för detta är Karlstad kommun och Islamiska Kultur Föreningen, vilka vi har intervjuat varsina respektive representanter om hur de ser på integration och hur de väljer att inkludera integration i planeringen kring moskén. För att undersöka hur man förhållit sig till integration har vi jämfört detta med Europeiska Unionens Common Basic Principles for Immigrant Integration. Frågeställningar för att begränsa arbetet var; hur ser de två studieobjektens på integration samt vilken påverkan en moské kan ha på integration. Teorin som appliceras är en ”tvåvägsprocess” som innebär att integration sker från både subjekt (vilket i denna uppsats innebär nyanlända) och objekt (värdsamhälle). Utöver intervjuerna så har vi analyserat textdokument från Karlstad kommun om exempelvis värderingar och kommunens vision. Resultatet av undersökningen visar att Islamiska Kultur Föreningen och Karlstad Kommun följer många punkter från Common Basic Principles och att en moské har goda förutsättningar att vara integrerade med ett öppet styre samt samarbeten med andra institutioner.

The purpose of this study is to examine how religion and the construction of new religious buildings are debated in social media. The study is based on two research questions concerning the main arguments about the mosque building in Karlstad and what kind of image of Muslims and Islam that exist. Data were collected from two Facebook-groups, Ja till moské i Karlstad and Nej tack till moské i Karlstad and analyzed and categorised with a content analysis and image analysis. The theory of the study rests on Mattias Gardell’s definition of Islamophobia. The theory also includes Klas Borell’s definition of NIMBY and the concept of cyber-Islamophobia by Göran Larsson. The result showed that most arguments concerning the building of the mosque were based on arguments of freedom of religion. The positive arguments claimed a mosque was good for the city and the freedom of religion. The arguments that were negative claimed a mosque would be a threat to the freedom of religion, since they claimed Islam is violent and that the location for the mosque should be used for something better (housing, school, activities, etc.). Muslims and Islam i portrayed mostly negative and stereotyped. However, these stereotypes are contradicted by Muslims who claims their religion to be peaceful and respectful.the result showed that the arguments overall was Islamophobic even though some arguments in favor to defend that Islam exist.

Abstrakt Studiens övergripande syfte är att se hur den shiamuslimska ashuraritualen påverkas av migration där den förflyttas från en geografisk, kulturell och politisk kontext till en annan. Den utgår ifrån tre inledande frågeställningar: Hur genomförs ashuraritualen i Trollhättans shiamuslimska urdutalande församling? Vilka förändringar har ritualen genomgått sedan församlingen bildades enligt informanterna? Vilken påverkan har den omgivande kontexten på församlingens genomförande av ashuraritualen? Dessutom prövar studien hur ritualteorier av Vernon Schubel samt Carolina Humphrey och James Laidlaw kan användas för att skapa förståelse för dessa förändringar.   Resultatet i studien baseras på två observationstillfällen av ashuraritualen i Trollhättans moské i Lextorp samt en gruppintervju med utövare och två enskilda intervjuer med moskéns lokala auktoriteter. Materialet från dessa har analyserats utifrån konstruerade analyskategorier baserade på forskningsöversikt och resultat. Den teoretiska ramen för studien utgörs av ritualteorier av Vernon Schubel respektive Carolina Humphrey och James Laidlaw.   Studiens huvudsakliga slutsatser är att förändringarna i genomförandet av ashuraritualen är kopplade till de globala motsättningar som finns mellan shia- och sunnimuslimer snarare än den mer närliggande omgivande kontexten. Att förändringarna också beror på att den undersökta församlingen har ett ursprung i folkgruppen khojas från nordvästra Indien samt att församlingens sheikh som lokal auktoritet har ett avgörande inflytande över vad som räknas som godkända inslag i ritualen. Förutom dessa slutsatser visar också studien att Schubels samt Humphrey och Laidlaws ritualteorier kan bidra med förståelse när det gäller förändringar i ritualens genomförande även om detta inte är teoriernas primära syfte.   Studien är relevant som ett ritualteoretiskt inläggs samt för att nyansera bilden av shiaislam som minoritetsreligion i Sverige i en tid där mellanmuslimska konflikter, genom immigration och globalisering, blivit aktuella. / Abstract The overall aim of this study is to see how the shia islamic ashuraritual is influenced by migration as it is moved from one geographical, cultural and political context to another. The study is based on two initial questions: how is the Ashuraritual conducted in the urduspeaking shiamuslim congregation of Trollhättan? What changes has been undertaken in the ritual since the founding of the congregation according to the informants? What influence does the surrounding context have on the congregation’s implementation of the ashuraritual? In addition, the study examines how the ritual theories of Vernon Schubel, Carolina Humphrey and James Laidlaw can be used to get a further understanding om these changes.   The result of the study is based on two occasions of participant observations of the ashuraritual in Trollhättans Shia mosque in Lextorp together with one group interviews with practitioners and two individual interviews with local authorities of the mosque. The material from these has been analysed based on constructed categories derived from the research overview and the results. The theoretical framework of the study consists of the ritual theories of Vernon Schubel, Carolina Humphrey and James Laidlaw.   The main conclusions of the study are that the changes in the way that the ashuraritual is carried through are related to the global antagonism between Shia and Sunni Muslims rather than the more immediate surrounding context. The changes can also be related to the congregation’s origin as Khojas from North West India together with the local sheikh’s authority over what are to be consider approved elements of the ritual. In addition to these conclusions the study also shows that Schubel´s, Humphey and Laidlaws ritual theories can contribute to the understanding of changes in ritual implementation, even if that is not the original purpose of the theories.   The study is relevant from the perspective of ritual theory as well as to variegate the depiction of shiaislam as a minority religion in Sweden in a time when inter-muslim conflict through immigration and globalization has become relevant.

<p>Syftet med min C-uppsats är att studera muslimers uppfattningar om de möjligheter och problem som de ser i att bygga moskéer i dagens Stockholm, Uppsala och Gävle. Jag utgår från följande frågeställningar:</p><p>- Hur ser de muslimska representanterna i Stockholm, Uppsala och Gävle på behovet av flera moskéer?</p><p>- Vilka möjligheter samt problem ser muslimska ledare i sin region när det gäller utbyggnaden av moskéer?</p><p>- Vad innebär ordet moské för de personer som jag intervjuar?</p>

Syftet med min C-uppsats är att studera muslimers uppfattningar om de möjligheter och problem som de ser i att bygga moskéer i dagens Stockholm, Uppsala och Gävle. Jag utgår från följande frågeställningar: - Hur ser de muslimska representanterna i Stockholm, Uppsala och Gävle på behovet av flera moskéer? - Vilka möjligheter samt problem ser muslimska ledare i sin region när det gäller utbyggnaden av moskéer? - Vad innebär ordet moské för de personer som jag intervjuar?

One aim with the Swedish non-confessional religious education is to increase students’ understanding and respect for different ways of thinking and behaving. One opportunity to reflect upon other people's interpretations of life, are field visits. Many teachers and students want to make field visits but few actually do. This thesis explores educational opportunities and challenges generated by field visits as part of religious education. This is a classroom study in an upper secondary school (the students were 17 years old), during the teaching sequence about Islam where one part was a field visit to a mosque. Data were produced by classroom observations and observations from a mosque visit, students’ journal writing’s before and after the visit and student interviews. The students’ utterances about Islam are analysed using Michael Bachtin’s dialogue theory and Robert Jackson’s interpretive approach. The analysis shows that students apply a speech genre, which in this study is denoted genre of politeness. In some cases the genre of politeness affect the students such that they do not dare to ask all questions, in particular questions about Islam and gender. Another result is that students more widely apply a self-reflexive speech genre during and after the mosque visit as compared to before the visit. By self-reflexive speech is meant that the students mirror what they have met in the mosque with their own interpretations of life. The analysis also shows that the several students express critical opinions about Islam both before and after the mosque visit and the teaching sequence. The study explores educational opportunities and challenges generated by the mosque visit. Some of the themes that are discussed in the thesis are: 1) questions about representations of religion, for instance in what way “lived religion” and religion as a “philosophical ideal” can be combined, 2) the students’ different ways of reflection, 3) how do students relate and rely on the faith representative’s utterances, and 4) how students formulate questions to the faith representative. / Baksidestext Studiebesök är en metod i religionskunskapsundervisningen som förefaller vara uppskattad av både lärare och elever. Trots det visar det sig att det är relativt få lärare som verkligen gör besök, vilket delvis kan bero på en osäkerhet vad som händer ur ett elevperspektiv i mötet med en ny kontext. Den här studien har undersökt religionsdidaktiska utmaningar och möjligheter som aktualiserats genom ett moskébesök. Empirin utgörs av gymnasielevers yttranden om islam i loggar, elevintervjuer, klassrummet och under ett moskébesök. Analysen visar bland annat att elevernas tal under besöket påverkas av en ”artighetsgenre” som både kan underlätta och försvåra för eleverna. Vidare framkommer det att elever i större utsträckning under och efter besöket speglar det de möter i moskén i sina egna livstolkningar. Analysen visar också hur elever uttrycker att deras inställning till islam påverkas på olika sätt av besöket. Några religionsdidaktiska områden som aktualiserats av besöket och diskuteras är frågor om religioners representation, hur trosrepresentanten ska behandlas som källa samt olika sätt att ställa frågor till representanten.

I juli 2017 rapporterade lokalmedia om en händelse i stadsdelen Rud i Karlstad, på platsen för en tilltänkt moské. Snart stod det klart att den pentekostalt kristna rörelsen International Mission Church Karlstad stod bakom vad som visade sig vara en ceremoni. Denna uppsats syftar till att undersöka vad det var som egentligen hände. Vidare ingår uppsatsen i forskningsprojektet ”Karlstads moské – förhandlingar om islam i Värmland”. Ett studentbaserat projekt vid Karlstads universitet som behandlar islams utveckling i Värmland från olika aspekter. I projektet belyser denna studie det religiösa motståndet mot moskébygget. Med hemsökelseriter samt textritualisering som teoretiska utgångspunkter konstateras att det ceremoniella görandets syfte var att skydda platsen samt att visa sitt missnöje mot nämnda moské. I ett manifest som ligger till grund för undersökningen uppmanas det till andlig krigföring mot det som går emot församlingens värderingar. Studien får dels sin relevans genom bristen på rituella skildringar och dels genom det faktum att islam och islamkritik är ett relevant ämne i dagens samhälle. / In July 2017, local media reported on an event in the district of Rud in Karlstad, at the site of an intended mosque. Soon it became clear that the Pentecostal Christian communion International Mission Church Karlstad, was accountable for what proved to be a ceremony. This essay aims to examine what really happened. Furthermore, this essay is included in the research project ”The Karlstad Mosque – Negotiations on Islam in Värmland”. A student-based project at Karlstad University that deals with Islam’s development in Värmland from various aspects. In the project, this study illustrates the religious resistance against the mosque. With rites of affliction and text ritualization as a theoretical premise, it is stated that the purpose of the ceremonial process was to protect the site and to show the communion’s dissatisfaction with the mosque. In a manifesto, that is the basis for the examination, it is called for spiritual warfare against what goes against the values of the communion. The study is partly relevant because of the lack of ritual depictions and partly by the fact that Islam and Islam criticism is a relevant subject in today’s society.