Detta är en läromedelsanalys som ämnar att redovisa om och hur levd religion förmedlas i läroböcker som används inom religionskunskapsämnet. Syftet med detta var att undersöka om läroböcker bär ansvaret för elevers uppfattning om att någon förmedling av den levda religionen helt saknas inom ämnet, en uppfattning som även tidigare forskning har upptäckt. Jag vill därför ta reda på hur levd religion förmedlas inom läroböckerna samtidigt som de uppfyller kraven inom GY11. Läroböckerna analyseras utifrån 7 teman av levd religion för att skapa förståelse och synliggöra var levd religion förmedlas i läroböckerna samt även Robert Jacksons tolkande ansats för att visa på vikten av att förmedla mångfalden inom religionerna. Det jag fann genom analysen av läroböckerna var att läroböcker har en ypperlig förmåga att förmedla levd religion på ett effektivt sätt även om förmedlingen ibland kan vara något svår att uppfatta i texten. Därför anser jag att läroböcker inte ensamt kan bära ansvaret för avsaknaden av levd religion inom religionsämnet och att denna brist kan i stället bero på hur lärare väljer att använda läroböckerna i sin undervisning. Detta arbete har dock endast utgått ifrån en väldigt liten del av de läroböcker som finns tillgängliga inom religionsämnet och har även gjorts utan någon koppling till hur böckerna faktiskt används i klassrummet. Jag skulle därför anse att ytterligare forskning krävs för att vi ska kunna få en bättre förståelse av hur man kan förmedla levd religion på ett effektivt sätt till elever.

The digital technology has in the last years gotten a more prolific standing in our society and the same can be said in the school’s world. Therefore, is it essential to apply same kind of analysis on the digital teaching aid as regular textbooks have gone through. With the uprising of the digital world in mind is this paper’s focus on how Islam, Christianity and Judaism are represented in Utbildningsradion’s (UR) digital teaching tools. The purpose of this paper is to investigate how in UR’s these three religions is represented in terms of insider/outsider, gender and history/present. The research questions that this paper uses are how is the division between history and present time represented in UR’s digital teaching material? How is gender represented in UR’s digital teaching material? According to an insider/outsider perspective: how are the Abrahamian religions represented in UR’s digital teaching materials? This paper is applying a qualitative content analysis on UR’s digital teaching material. Robert Jackson’s theory the interpretive approach is applied on the material to investigate how the religions are represented; the focus point of the theory used to analyze is Jackson’s concept representation. The results that have been reached is that UR’s digital teaching material reach a wide definition of representation on all the religions and the themes investigated. Islam was found to have the most representation of strong female role models and Christianity was found to have a clearer division between their orientations, Protestantism, orthodox and Catholicism.

One aim with the Swedish non-confessional religious education is to increase students’ understanding and respect for different ways of thinking and behaving. One opportunity to reflect upon other people's interpretations of life, are field visits. Many teachers and students want to make field visits but few actually do. This thesis explores educational opportunities and challenges generated by field visits as part of religious education. This is a classroom study in an upper secondary school (the students were 17 years old), during the teaching sequence about Islam where one part was a field visit to a mosque. Data were produced by classroom observations and observations from a mosque visit, students’ journal writing’s before and after the visit and student interviews. The students’ utterances about Islam are analysed using Michael Bachtin’s dialogue theory and Robert Jackson’s interpretive approach. The analysis shows that students apply a speech genre, which in this study is denoted genre of politeness. In some cases the genre of politeness affect the students such that they do not dare to ask all questions, in particular questions about Islam and gender. Another result is that students more widely apply a self-reflexive speech genre during and after the mosque visit as compared to before the visit. By self-reflexive speech is meant that the students mirror what they have met in the mosque with their own interpretations of life. The analysis also shows that the several students express critical opinions about Islam both before and after the mosque visit and the teaching sequence. The study explores educational opportunities and challenges generated by the mosque visit. Some of the themes that are discussed in the thesis are: 1) questions about representations of religion, for instance in what way “lived religion” and religion as a “philosophical ideal” can be combined, 2) the students’ different ways of reflection, 3) how do students relate and rely on the faith representative’s utterances, and 4) how students formulate questions to the faith representative. / Baksidestext Studiebesök är en metod i religionskunskapsundervisningen som förefaller vara uppskattad av både lärare och elever. Trots det visar det sig att det är relativt få lärare som verkligen gör besök, vilket delvis kan bero på en osäkerhet vad som händer ur ett elevperspektiv i mötet med en ny kontext. Den här studien har undersökt religionsdidaktiska utmaningar och möjligheter som aktualiserats genom ett moskébesök. Empirin utgörs av gymnasielevers yttranden om islam i loggar, elevintervjuer, klassrummet och under ett moskébesök. Analysen visar bland annat att elevernas tal under besöket påverkas av en ”artighetsgenre” som både kan underlätta och försvåra för eleverna. Vidare framkommer det att elever i större utsträckning under och efter besöket speglar det de möter i moskén i sina egna livstolkningar. Analysen visar också hur elever uttrycker att deras inställning till islam påverkas på olika sätt av besöket. Några religionsdidaktiska områden som aktualiserats av besöket och diskuteras är frågor om religioners representation, hur trosrepresentanten ska behandlas som källa samt olika sätt att ställa frågor till representanten.

How do management control systems function when under pressure to mainstream gender equality into a core business? This question is being discussed with an interpretive approach from both the institutional and the gender perspective. Empirical evidence stems from two longitudinal case studies within the Swedish public sector where management by objectives (MBO) is the current model for governmental control. The analysis is based on four aspects: management by objectives, gender mainstreaming, the concept of loose coupling from organization studies and institutional change as translation. The gender perspective highlights constructions that tend to enable or to hamper gender equality. The sociological institutional perspective sheds light over rules, norms and culture. In the empirical cases, it becomes evident that formal goals within MBO proved unable to overrule prevailing norms that have grounded a well established gendered (malestream) culture.  Control systems are designed to handle new issues; however, in the cases studied, this took place merely normatively and in line with the core business, not by changing the grounds on which the control system stands. The MBO model consequently lacks the ability to integrate gender in a transformative mode.