<p>OFF-E är ett pågående projekt som drivs av Sandvikens kommun. Det är ett projekt som planerar att utveckla en ny form av validering inom kompetensområdet vård och omsorg. Detta sker med utgångspunkt ifrån en befintlig plattform utvecklad av Mapaz MZ. Valideringen sker i dagsläget manuellt. De olika skeden i den aktuella valideringen är kartläggning, självskattning, individuell arbetsplan, teoretisk och praktisk validering, bedömning av delmål och komplettering av utbildningsinsatser. Detta resulterar i en anpassad studieplan samt redan godkända betyg i den specifika kursen. Med nya tekniska förutsättningar fanns anledning att ompröva denna metod. Genom att ett nytt verktyg utvecklas och utformas i tre delar: Teoretisk validering och utbildning, praktisk validering och utbildning (Scenarion), praktisk validering och utbildning i ett försöksrum. Syftet med vår uppsats är att utveckla delen som berör praktisk validering och utbildning via scenarion och cases. Vi har bestämt oss för att försöka skapa olika metoder för detta, för att sedan bestämma vilken av dessa som är mest lämpad ur ett användarvänligt perspektiv. Metoden vi tar fram kommer kunna tillämpas i framtida utvecklingsprojekt.</p>

OFF-E är ett pågående projekt som drivs av Sandvikens kommun. Det är ett projekt som planerar att utveckla en ny form av validering inom kompetensområdet vård och omsorg. Detta sker med utgångspunkt ifrån en befintlig plattform utvecklad av Mapaz MZ. Valideringen sker i dagsläget manuellt. De olika skeden i den aktuella valideringen är kartläggning, självskattning, individuell arbetsplan, teoretisk och praktisk validering, bedömning av delmål och komplettering av utbildningsinsatser. Detta resulterar i en anpassad studieplan samt redan godkända betyg i den specifika kursen. Med nya tekniska förutsättningar fanns anledning att ompröva denna metod. Genom att ett nytt verktyg utvecklas och utformas i tre delar: Teoretisk validering och utbildning, praktisk validering och utbildning (Scenarion), praktisk validering och utbildning i ett försöksrum. Syftet med vår uppsats är att utveckla delen som berör praktisk validering och utbildning via scenarion och cases. Vi har bestämt oss för att försöka skapa olika metoder för detta, för att sedan bestämma vilken av dessa som är mest lämpad ur ett användarvänligt perspektiv. Metoden vi tar fram kommer kunna tillämpas i framtida utvecklingsprojekt.

Kunskapsbaserade stöd får en allt mer central roll inom vård och omsorg. De viktigaste rekommendationerna som idag finns är de nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen har tagit fram. Som det ser ut idag används dessa i olika utsträckning inom primärvården runt om i Sverige och många landsting har sina egna varianter på kunskapsstöd. Därför ska ett nationellt kunskapsstöd utvecklas som alla kan ta del av för möjliggörande av att patienten får den bästa möjliga vården, vilket också ska leda till en mer jämlik vård i hela Sverige. I denna studie samlades information in om hur ett sådant stöd skulle kunna utformas via 8 intervjuer med läkare där resultatet sedan användes för att utforma en enkät som 16 personer inom primärvården från olika landsting besvarade. Enkäten behandlade frågor om hur de ville att informationen skulle presenteras och vilka huvudrubriker de ansåg vara viktigast i ett kunskapsstöd. Det visade sig att Behandling var den viktigaste huvudrubriken, att lättanvänt och pålitligt är viktiga egenskaper hos ett kunskapsstöd och att informationen ska presenteras kortfattat så att läkaren snabbt kan få en överblick av informationen då läkare ofta har tidsbrist.