En kommande skolreform är fastställd och ska träda i kraft juni 2011. För gymnasieutbildningar kommer denna att benämnas - Gy 2011. Reformen innebär flertalet förändringar i skolans struktur bland annat betygssystemet som får en annan utformning med fler betygsnivåer. Processen till ett nytt system har präglats av aktiv kommunikation med lärarprofessionen som haft olika åsikter eftersom nuvarande system inte är optimalt. Syftet med studien var att undersöka vårdlärares förväntningar och farhågor inför det nya betygssystemet som införs med gymnasiereformen Gy 2011 utifrån termerna användbarhet, motivation och rättviseaspekten som ligger till grund för studiens frågeställningar. Undersökningen grundas på omfattande litteraturstudier där betygssystemet förändring genom tiden studerats. Undersökningen genomfördes med enkätmetoden som kvalitativt/kvantitativt speglar lärarnas uppfattningar. Analysen gjordes med helhetsanalys för att ge en generell bild av lärarnas förväntningar och farhågor kring det kommande systemet. Resultatet visar på en vårdlärarkår som nyfiket och förväntansfullt har stor förhoppning kring det nya betygssystemet vars utformning och struktur tros övervinna de brister som finns i nuvarande system. Faktorerna som användbarhet, motivation och rättvisa står i relation till varandra och har alla en påverkan på lärares förutsättningar att sätt rättvisa betyg. Betygssättning är en myndighetsutövning och förutsätter ett användbart system för att kunna utöva detta så korrekt som möjligt. Vinsten för lärarkåren är att man med medvetenheten kan ta ställning och reflektera kring betygssystemets förmåga att fungera som ett optimalt stöd och därmed använda detta till kommande revisioner. / An upcoming school reform is adopted and will have effect from June 2011. For senior high school education, it will be called - Gy 2011. The reform involves many changes in the structure of school including grading system, which will include a different design with more grade levels. The process to a new system has been characterized by active communication with the teaching profession who has had different views as the current system is not optimal. The purpose of this study was to examine the care teachers expectations and fears about the new grading system introduced in senior high school reform Gy 2011 regarding the terms of use, motivation and fairness as the basis for the study questions. The study is based on extensive literature studies in which the grading system change over time was studied. The survey was conducted by survey method that qualitatively/quantitatively reflects teachers' perceptions. The analysis was done with comprehensive analysis to give a general picture of teachers' expectations and fears about the future system. The results show a care teacher’s faculty who curiously and expectantly have great expectation on the new grading system whose design and structure is believed to overcome the shortcomings of current systems. Factors such as usability, motivation, and justice in relation to each other and have an impact on teachers´ ability to award fair grades. Grading is a public authority, and demands a useful system for the exercise of this as accurately as possible. The benefit for the teaching profession is that with awareness can consider and reflect on rating system's ability to function as an optimal support and therefore using them for future audits.

Sammanfattning/AbstractBengtsson, Jenny (2008) Vårdlärares syn på betygskriterier i Medicinsk grundkurs. (Teatcher´s ideas about graderequiement in Medical basic course.) Examensarbete. Lärarutbildningen 90hp. Malmö Högskola.Syftet är att undersöka hur vårdlärare på komvux och gymnasiets omvårdnadsprogram ser på betygskriterierna i Medicinsk grundkurs. Det gjordes sex djupintervjuer av vårdlärare verksamma inom omvårdnadsprogrammet.Resultatet visar att lärare, både inom Komvux samt gymnasieskolans omvårdnadsprogram, som undervisar i medicinsk grundkurs tolkar betygskriterierna på skilda sätt. Resultatet visar också att de har en likartad helhetsbild av betygsbedömningen. Flera av de intervjuade lärarna upplevde svårigheter med att tolka de begrepp som används i det nuvarande betygssystemet. Det visade sig även att lärarna ofta gjorde personliga tolkningar av kriterierna. Lärarna använde sedan sin generella tolkning till flertalet kurser och därmed inte skolverkets betygskriterier för de enskilda kurserna.

The purpose of this paper was to learn more about the strategies used by senior high school librarians and teachers in educating their students' information skills, such as criticism of the information sources. The paper was based upon qualitative interviews with one senior high school librarian and three senior high school teachers. The respondents were asked to spontaneously tell me about their counseling strategies when the students do research assignments in medicine-oriented subjects. The respondents’ narratives were analyzed with Carol Collier Kuhlthau’s theories about the information search process and its levels of mediation, as well as with literature about counseling strategies in mind. The results showed great range of variation. Two teachers didn’t give their student any counseling at all in criticism of the information sources for the assignment in medicine-oriented subjects. One of these, however, was positive to let the librarian help with giving counseling in information skills, in spite of the fact that she had no special competence in medicine. The third teacher said that medical knowledge was of great importance. The librarian herself thought that she could give counseling though her lack of medical education, since her counseling consisted of general criteria to be applied to medical information by the students themselves. When it comes to counseling strategies, respondents said that establishing a dialogue with the students was essential at the beginning of the Information Search Process in order to encourage an invitational mood and facilitate formulation. The literature proposed composing as a strategy, but none of the respondents spoke of that. The librarian expressed the feeling that students’ information skills were defective, so she spent much time on counseling general criteria. Two teachers recommended information sources, preventing the students from developing information skills, since they didn’t have to find and choose their information themselves. One teacher actively helped selecting information. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med denna studie var att belysa vårdlärarnas lärarkompetens och deras uppfattning om vilken kompetens som behövs i valideringssituationer inom vård- och omsorgsutbildning. Frågeställningarna var: vilken lärarkompetens har lärarna som arbetar med validering och behövs det någon specifik lärarkompetens i valideringssituationer. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där målet har varit att få en förståelse för lärarnas egna upplevelser och uppfattningar. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med sex lärare inom omvårdnadsprogrammet. Resultatet visar att ingen av lärarna i studien har en formell utbildning i validering, samtliga har dock gedigen erfarenhet av såväl praktiskt arbete inom sitt eget ämnesområde som undervisning inom vuxenutbildningen. Vidare framgår det av vårt resultat att lärarna anser att det finns vissa skillnader på vilken lärarkompetens som behövs i valideringssituationer jämfört med undervisningssituationer. Några exempel på detta kan vara större social sensibilitet, förmåga att förmedla trygghet och avdramatisera situationen samt krav på objektivitet och öppenhet inför en annan persons kunskaper.</p><p>The purpose of this study was to find out the teaching competence of the teachers and their opinion about the needed competence to perform a validation for nursing care education. The research questions were: What is the teaching competence of the teachers working with validation and is there any specific competence required in validation situations. We have chosen a qualitative method in this study, were the objective was to get knowledge about teachers own experiences and opinions. We have implemented interviews with possibility to go deeper with follow-up questions during the interviews with six teachers. The result shows that neither teacher in the study has a formal education in validation. All has a solid experience as well as practical work in its subjects and teaching adults. Furthermore, our study shows that the teachers consider that there are certain differences in the needed teaching competence in validation situations compared with education situations. Some examples on this can be higher social sensibility, ability to provide comfort and lower the pressure in the validation situation. Furthermore there are also requirement objectiveness and openness towards another person’s knowledge.</p>

Syftet med denna studie var att belysa vårdlärarnas lärarkompetens och deras uppfattning om vilken kompetens som behövs i valideringssituationer inom vård- och omsorgsutbildning. Frågeställningarna var: vilken lärarkompetens har lärarna som arbetar med validering och behövs det någon specifik lärarkompetens i valideringssituationer. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där målet har varit att få en förståelse för lärarnas egna upplevelser och uppfattningar. Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med sex lärare inom omvårdnadsprogrammet. Resultatet visar att ingen av lärarna i studien har en formell utbildning i validering, samtliga har dock gedigen erfarenhet av såväl praktiskt arbete inom sitt eget ämnesområde som undervisning inom vuxenutbildningen. Vidare framgår det av vårt resultat att lärarna anser att det finns vissa skillnader på vilken lärarkompetens som behövs i valideringssituationer jämfört med undervisningssituationer. Några exempel på detta kan vara större social sensibilitet, förmåga att förmedla trygghet och avdramatisera situationen samt krav på objektivitet och öppenhet inför en annan persons kunskaper. The purpose of this study was to find out the teaching competence of the teachers and their opinion about the needed competence to perform a validation for nursing care education. The research questions were: What is the teaching competence of the teachers working with validation and is there any specific competence required in validation situations. We have chosen a qualitative method in this study, were the objective was to get knowledge about teachers own experiences and opinions. We have implemented interviews with possibility to go deeper with follow-up questions during the interviews with six teachers. The result shows that neither teacher in the study has a formal education in validation. All has a solid experience as well as practical work in its subjects and teaching adults. Furthermore, our study shows that the teachers consider that there are certain differences in the needed teaching competence in validation situations compared with education situations. Some examples on this can be higher social sensibility, ability to provide comfort and lower the pressure in the validation situation. Furthermore there are also requirement objectiveness and openness towards another person’s knowledge.

Krav på adekvat utbildning är beroende på yrkesområde. Inom vårdområdet finns legitimationskrav för vissa yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav på att den vård som undersköterskor ger ska vara av god kvalitet. Syftet med denna studie är att belysa hur vårdlärare som undervisar vuxna inom vård- och omsorgsutbildningen ser på begreppet kvalité i vårdutbildning. Studien bygger på kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vårdlärare med minst två års erfarenhet av undervisning i vård- och omsorgsutbildning för vuxna. Frågeställningar rör vad vårdläraren anser att kvalitet är, samt hur de arbetar med kvalitetsfrågor i utbildningen. I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka hur vårdlärare uppfattar sin överordnade position i förhållande till de studerande och hur deras förhållningssätt påverkar deras arbete. En av frågeställningarna handlar om hur lärarnas tidigare yrkesutbildning påverkar deras sätt att förhålla sig till sin överordning. Undersökningen har en allmän kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom utforskande intervjuer med fyra vårdlärare, alla verksamma på en privat läroanstalt för vuxenstuderanden. Empirin har analyserats med hjälp av Michel Foucaults maktanalys. Resultatet av undersökningen ger vid handen att respondenterna uppfattar att de arbetar med att få till en demokratisk undervisning där de studerande ska vara delaktiga och att relationen mellan lärare och studerande ska präglas av jämlikhet. Studien påvisar att detta i praktiken är svårt att uppnå, i synnerhet i mötet med studerande som lärarna uppfattar som svaga. Dessa studerande tenderar att kräva en auktoritär lärare, vilket krockar med lärarnas vilja att uppträda som handledare och mentorer.</p><p>The purpose of this study was to investigate how teachers in health and care subjects perceive their superior position in relation to their students and how their attitudes affect their work. One of the issues is how teachers’ previous training affects their attitudes to their superior position. The study has a general qualitative approach. Data acquisition has been done through explorative interviews with four teachers in health and care subjects, all employed by the same private training college for adults. The empirical data is analyzed by using Foucault´s power analysis. The results of the investigation show that the respondents perceive that they are working to develop a democratic type of teaching, in which students are expected to take an active part and where relations between teachers and students should be characterized as egalitarian. This is difficult to achieve, particularly in interaction with students whom the teachers perceive as weak. These students tend to require an authoritarian teacher, which does not correspond to the teachers’ desire to be seen as instructors and mentors.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka hur vårdlärare uppfattar sin överordnade position i förhållande till de studerande och hur deras förhållningssätt påverkar deras arbete. En av frågeställningarna handlar om hur lärarnas tidigare yrkesutbildning påverkar deras sätt att förhålla sig till sin överordning. Undersökningen har en allmän kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom utforskande intervjuer med fyra vårdlärare, alla verksamma på en privat läroanstalt för vuxenstuderanden. Empirin har analyserats med hjälp av Michel Foucaults maktanalys. Resultatet av undersökningen ger vid handen att respondenterna uppfattar att de arbetar med att få till en demokratisk undervisning där de studerande ska vara delaktiga och att relationen mellan lärare och studerande ska präglas av jämlikhet. Studien påvisar att detta i praktiken är svårt att uppnå, i synnerhet i mötet med studerande som lärarna uppfattar som svaga. Dessa studerande tenderar att kräva en auktoritär lärare, vilket krockar med lärarnas vilja att uppträda som handledare och mentorer. The purpose of this study was to investigate how teachers in health and care subjects perceive their superior position in relation to their students and how their attitudes affect their work. One of the issues is how teachers’ previous training affects their attitudes to their superior position. The study has a general qualitative approach. Data acquisition has been done through explorative interviews with four teachers in health and care subjects, all employed by the same private training college for adults. The empirical data is analyzed by using Foucault´s power analysis. The results of the investigation show that the respondents perceive that they are working to develop a democratic type of teaching, in which students are expected to take an active part and where relations between teachers and students should be characterized as egalitarian. This is difficult to achieve, particularly in interaction with students whom the teachers perceive as weak. These students tend to require an authoritarian teacher, which does not correspond to the teachers’ desire to be seen as instructors and mentors.

Det övergripande syftet med denna studie var att beskriva, tolka och förstå vårdlärares upplevelse av att arbeta med distansundervisning på vård- och omsorgsprogrammets vuxenutbildning. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med hermeneutiskt perspektiv. I resultatet framkom nio metaforer som konkretiserar vårdlärarnas upplevelse av arbetet. Metaforerna gestaltar distansformens betydelse för vårdlärarna och visade att vårdlärarna upplevde den egna erfarenheten som ett oumbärligt didaktiskt verktyg. Vårdlärarnas personliga egenskaper var av större betydelse än de tekniska hjälpmedlen. Vikten av att etablera en personlig relation med den studerande och att stötta och stärka den studerandes självkänsla förstods som centralt i vårdlärarnas arbete. Både det webbaserade samtalet och det fysiska mötet samt snabb återkoppling bidrog till att etablera en personlig relation, vilket främjar lärandet. Svagheter med distansformen var när språket inte räckte till, när den studerande hade begränsad studievana, brist på erfarenhet av vård- och omsorgsarbete samt tidsbrist. De flesta av vårdlärarna hade genomfört sina egna vårdlärarstudier på distans. Vårdlärarnas förförståelse, kompetens i flera ämnen med lång och bred yrkeserfarenhet, ett tydligt mål i form av en hög vård- och omsorgskvalitet, samt ett starkt intresse för att den studerande skulle lyckas, gjorde arbetet som distanslärare meningsfullt och betydelsefullt för de studerandes kunskapsutveckling. / The overall aim of this study was to describe, interpret and understand nursing assistant teachers’ experience of working with distance learning for adult students within health and social care education. The study was conducted as qualitative interviews with hermeneutic theoretical perspective. The result indicated nine metaphors that concretize nursing assistant teachers’ perception of their work. The metaphors show the meaning of the distance learning for the teachers and that they regarded their own experience as an indispensable didactic tool. Nursing assistant teachers’ personal characteristics were more important than the technical aids. The importance of establishing a personal relationship with the student, to support and enhance the student's self-esteem were understood as central to the teachers work. Both the web-based conversation and the physical meeting along with rapid feedback helped establish a personal relationship, which promotes learning. Weaknesses in the distance form was when the language was insufficient, when students had limited study habits, lack of experience of care work and lack of time. Most of the nursing assistant teachers had themselves experience of distance learning from their own studies. Nursing assistant teachers’ pre-understanding, expertise in several subjects with extensive professional experience, a distinct aim to higher health-care quality, as well as a strong interest to see the students succeed, made the distance teacher role meaningful and important for the development of the students’ knowledge.