Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur män och kvinnor representeras i läroböcker för årskurs 1-3 när det gäller forntiden och hur dessa representationer lever upp till riktlinjerna i Lgr11. De frågeställningar som ligger till grund för denna studie är: I vilken utsträckning och i vilka roller och sammanhang förekommer kvinnor och män i läromedel för årskurs 1-3 och Uppfyller representationerna av kvinnor och män de kriterier och ideal som tas upp i värdegrunden i Lgr11?” Frågorna besvaras genom en komparativ analys av tre olika läromedel om forntiden med Thomas Denks (2002) metod som utgångspunkt. Analysen kompletteras med det funktionella perspektivet ur Niklas Ammerts kommunikationskedja för läromedelsanalyser. Det insamlade materialet har analyserats både genom en kvantitativ och kvalitativ data. Studien grundar sig i Yvonne Hirdmans (2001) teorier om genussystemet med fokus på två principer: könets isärhållning och manlig överordning. De läromedel vi har analyserat är PULS Historia-Forntiden (2000), Rena Rama Forntiden (2004) och Forntidsglimtar-Bondestenåldern (2019). Resultaten av analysen visar att det har skett en positiv utveckling över tid angående hur könsfördelningen ser ut i de granskade läromedlen utifrån utgivningsår då fördelningen utjämnas mer och mer. Könsfördelningen i de två senaste läromedlen, Rena Rama Forntiden (2004) & Forntidsglimtar- Bondestenåldern (2019) lever till större del upp till riktlinjerna om jämställdhet i värdegrunden i Lgr11. De innehåller en låg grad av isärhållande mellan könen och har en jämnare fördelning av kvinnor och män i text såväl som på bild. Att ha en låg grad av isärhållande innebär att kvinnor och män inte var för sig förknippas med specifika platser, personliga egenskaper, sysslor och positioner.  I PULS Historia (2000) framställs könen med en högre grad av isärhållande vilket leder till en tydligare bild av manlig överordning och en bristfällig koppling till riktlinjerna gällande jämställdhet i värdegrunden.

The purpose of this Master’s thesis is to examine if there is any gender role stereotyping conveyed in recent children’s picture books. The picture books examined are the ten most popular which are selected by a combination of Bokjuryn in Sweden, 2005, and children voting. Furthermore there is a winner each year. The investigation concerns how protagonists, girls and boys, are portrayed and, moreover, if there are any breaches of traditional gender patterns. The method used consists of a qualitative text analysis and in order to be able to do this study a model of analysis is created. This model relates to gender researcher Lissa Pauls fourteen basic questions reduced to five fundamental categories and, to some extent, Gustaf Cavallius model for analyzing pictures. The five categories are the protagonist’s character traits, actions, relationship to surrounding individuals, the way she/he looks and in what settings we find the protagonists. In order to establish personal traits we use a schema consisting of a description of characters, traditionally associated with girls and boys. The result of the analysis reveals that gender role stereotyping still is common in the selected picture books. The male characters outnumber female, they are portrayed in a much more diverse way, are more in control of their life and engage more in adventurous activities further away from the home. These findings are consistent with Yvonne Hirdman’s, Ylva Elvin–Nowak’s and Heléne Thomsson’s theories about gender systems, male – female dichotomy, male domination and how we, as human beings, constantly are in the process of creating gender roles in our lives. / Uppsatsnivå: D

Vår uppsats, Inflytande och delaktighet – en fråga om att få sin vilja igenom eller att bli lyssnad på behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen.Den tidigare forskningen inom området visar olika synsätt och perspektiv på lärande som råder.Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer på två olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanställt ett resultat.Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade på men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att få bestämma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bättre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsätta mer tid för reflektion och utvärdering.Vår slutsats är att pedagogerna inser att barnen är kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna från att fullt ut ta tillvara på det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner. Det är pedagogernas barnsyn och förhållningssätt som avgör hur mycket delaktighet och inflytande barnen ges.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka hur vårdlärare uppfattar sin överordnade position i förhållande till de studerande och hur deras förhållningssätt påverkar deras arbete. En av frågeställningarna handlar om hur lärarnas tidigare yrkesutbildning påverkar deras sätt att förhålla sig till sin överordning. Undersökningen har en allmän kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom utforskande intervjuer med fyra vårdlärare, alla verksamma på en privat läroanstalt för vuxenstuderanden. Empirin har analyserats med hjälp av Michel Foucaults maktanalys. Resultatet av undersökningen ger vid handen att respondenterna uppfattar att de arbetar med att få till en demokratisk undervisning där de studerande ska vara delaktiga och att relationen mellan lärare och studerande ska präglas av jämlikhet. Studien påvisar att detta i praktiken är svårt att uppnå, i synnerhet i mötet med studerande som lärarna uppfattar som svaga. Dessa studerande tenderar att kräva en auktoritär lärare, vilket krockar med lärarnas vilja att uppträda som handledare och mentorer.</p><p>The purpose of this study was to investigate how teachers in health and care subjects perceive their superior position in relation to their students and how their attitudes affect their work. One of the issues is how teachers’ previous training affects their attitudes to their superior position. The study has a general qualitative approach. Data acquisition has been done through explorative interviews with four teachers in health and care subjects, all employed by the same private training college for adults. The empirical data is analyzed by using Foucault´s power analysis. The results of the investigation show that the respondents perceive that they are working to develop a democratic type of teaching, in which students are expected to take an active part and where relations between teachers and students should be characterized as egalitarian. This is difficult to achieve, particularly in interaction with students whom the teachers perceive as weak. These students tend to require an authoritarian teacher, which does not correspond to the teachers’ desire to be seen as instructors and mentors.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka hur vårdlärare uppfattar sin överordnade position i förhållande till de studerande och hur deras förhållningssätt påverkar deras arbete. En av frågeställningarna handlar om hur lärarnas tidigare yrkesutbildning påverkar deras sätt att förhålla sig till sin överordning. Undersökningen har en allmän kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom utforskande intervjuer med fyra vårdlärare, alla verksamma på en privat läroanstalt för vuxenstuderanden. Empirin har analyserats med hjälp av Michel Foucaults maktanalys. Resultatet av undersökningen ger vid handen att respondenterna uppfattar att de arbetar med att få till en demokratisk undervisning där de studerande ska vara delaktiga och att relationen mellan lärare och studerande ska präglas av jämlikhet. Studien påvisar att detta i praktiken är svårt att uppnå, i synnerhet i mötet med studerande som lärarna uppfattar som svaga. Dessa studerande tenderar att kräva en auktoritär lärare, vilket krockar med lärarnas vilja att uppträda som handledare och mentorer. The purpose of this study was to investigate how teachers in health and care subjects perceive their superior position in relation to their students and how their attitudes affect their work. One of the issues is how teachers’ previous training affects their attitudes to their superior position. The study has a general qualitative approach. Data acquisition has been done through explorative interviews with four teachers in health and care subjects, all employed by the same private training college for adults. The empirical data is analyzed by using Foucault´s power analysis. The results of the investigation show that the respondents perceive that they are working to develop a democratic type of teaching, in which students are expected to take an active part and where relations between teachers and students should be characterized as egalitarian. This is difficult to achieve, particularly in interaction with students whom the teachers perceive as weak. These students tend to require an authoritarian teacher, which does not correspond to the teachers’ desire to be seen as instructors and mentors.

Detta är en kvalitativ studie om över- och underordning i heterosexuella pars vardag. Carin Holmbergs (1993) avhandling " Det kallas kärlek" är min största hjälp och det är från den jag hämtat större delen av de teorier jag använt. Holmbergs (1993) teorier om könsmakt är min utgångspunkt. Det var hennes avhandling som lade grunden och väckte mitt intresse för att göra en liknande studie. Jag gjorde fyra gruppintervjuer med en mindre observation. De slutsatser jag kan dra utifrån det empiriska materialet är att kvinnorna i regel är underordnade männen ifråga om att det är kvinnorna som tar på sig det största ansvaret för hemmet sysslor och befriar männen från att ta ansvar. Männen är de som valt bort vissa sysslor hemma och kan då göra de saker de själva tycker är roligast. Jag kan inte se något tydlig över- och underordning i mina informanters sätt att agera under intervjuerna.