• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Pulsträning för ökad inlärning? : En tvärsnittsstudie om hur och varför lärare arbetar med pulsträning i skolan

Grönstedt, Chris, Viksell, André January 2018 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför ett specifikt antal lärare arbetar med pulsträning för ökad inlärning bland skolelever. • Hur motiverar lärarna valet av att tillämpa pulsträning i skolan? • Hur ser upplägg av lektioner ut gällande pulsträning kopplat till inlärning? • Hur utvärderas interventioner vad gäller pulsträning kopplat till inlärning? Metod Arbetets frågeställningar är angripna utifrån en kvalitativ ansats där fem lärare intervjuades för att få reda på hur och varför de arbetar med pulsträning i skolan. Samtliga lärare är specifikt utvalda utifrån en ändamålsenlig urvalsgrupp. Intervjuerna var semistrukturerade där samtalen utgick från en intervjuguide med specifika teman som berörde ämnet. Resultat Studien visar att lärarnas huvudsyfte med att tillämpa pulsträning i skolan är att öka inlärningen samt viljan att förbättra betygen hos skolans elever. Det finnas skillnader mellan lärarna vad gäller exempelvis lektionsinnehåll, ekonomiska bidrag till arbetet och hur stor plats pulsträning har på de skolor respektive lärare arbetar på. Samtidigt finns stora likheter i arbetet. Samtliga lärare menar att stöd från skolledningen är viktigt för ett lyckat arbete och förklarar vikten av att göra pulsträning obligatorisk på skolan och inlagt på elevernas scheman. För tillfället utvärderar lärarna i studien arbetet utifrån egna upplevelser, men tre av fem lärare har målsättningar att utvärdera arbetet med hjälp av meritvärden, nationella prov och betyg. Slutsats Anledningarna till att lärarna i studien valt att tillämpa pulsträning i respektive skola har visat sig vara att öka inlärningen samt viljan att förbättra betygen hos skoleleverna. Lärarna tar upp att ökad mängd fysisk aktivitet är bra för elevernas hälsa men det verkar samtidigt inte vara en anledning som övertygar skolledningen att starta upp pulsträning i skolan. Lärarna i studien har en målsättning att arbeta med pulsträning utifrån vad forskning visat ha störst effekt på ökad inlärning, men att detta inte är en självklar möjlighet då förutsättningarna mellan lärarna skiljer sig. Studien har endast studerat fem specifikt utvalda lärare och kan därför inte generalisera arbetet i allmänhet. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>
2

Pulsprojekt - Var, när, hur och varför? : En kvalitativ studie om genomförandet av pulsprojekt i skolan.

Dietrichsson, Hampus, Gustafsson, Elin January 2019 (has links)
På senare år har det blivit allt vanligare att skolor organiserar olika typer av pulsträning för eleverna, utöver den ordinarie undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Under 2017 presenterade även regeringen ett initiativ om att öka den fysiska aktiviteten i skolan, med syfte att förbättra välmående, folkhälsa och skolprestationer. Denna studie syftar till att undersöka genomförandet av “pulshöjande aktiviteter” vid ett antal skolor utifrån regeringens initiativ om daglig rörelse. Fyra grundskolor medverkade i studien, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med de ansvariga lärarna för pulsprojekten och där observationer av pulspassen gjordes. Resultatet analyseras utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv samt ett salutogent hälsoperspektiv. Dessa teorier används för att få en förståelse för hur skolorna organiserar pulspassen, vilket innehåll de består av, samt vad projekten syftar till och hur detta förhåller sig till regeringens initiativ. Det som framgår av studien är att skolorna har ett liknande mål med projekten, att öka inlärningsförmågan hos eleverna, men att deras förutsättningar skiljer sig åt, vilket påverkar utfallet och organiserandet av projekten.
3

Fysisk aktivitet : Lärares erfarenheter och förhållningssätt av pulsträning för elevernas lärande i skolan / Physical activity : Teachers' experiences and approaches to daily training for pupils' learning in school

Långh, Robert January 2018 (has links)
Syftet med studien är att undersöka lärares erfarenheter och förhållningssätt till hur pulsträning ökar elevernas koncentrationsförmåga och lärande i skolan. Eleverna i dagens samhälle har en mer stillasittande livsstil än för några få generationer sedan. Den fysiska aktiviteten i skolan får här en central roll. Studien undersöker om varför lärare anser att det är viktigt med fysisk aktivitet och pulsträning på morgonen innan lektionerna startar. Detta undersöks genom kvalitativa och personliga intervjuer med 5 yrkesverksamma lärare i fyra olika skolor. Studiens resultat visar att pulsträning anses ha positiva effekter på elevernas koncentrationsförmåga, kreativitet och minne samt att det blir ett bättre klimat för eleverna i klassrummet. Lärarna anser dessutom också att eleverna får bättre kondition som en bonus efter ett pulsträningspass, att elevernas sociala kompetens ökar och de får mer ansvar och inflytande. Lärarna motiverar eleverna på olika sätt till att delta i undervisningen i idrott och hälsa, vilket också motverkar hemmasittare. Lärarna berättar att de ser en progression på elevernas utveckling av pulsträning efter två till tre månader.
4

Pulsträning i skolan - och dess påverkan på kognition : en studie av pulstränings effekt på kognitiva förmågor i en grupp barn i 12-års åldern med ADHD symptom

Larsson, Magnus January 2020 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka om det är motiverat med 20 minuters pulsträning i 70 – 90 procent av maximal hjärtfrekvens tre gånger i veckan för en selektivt utvald grupp där en övervägande del antingen har ADHD diagnos eller uppvisar symptom på det, eller andra diagnoser som dyslexi och språkstörning. Vad blir resultatet på ett Trail Making test A och B efter 20 minuters pulsträning tre gånger per vecka efter 11 veckor? Vad blir resultatet på ett Digit Span Memory test efter 20 minuters pulsträning tre gånger per vecka efter 11 veckor? Vad blir resultatet på ett Flanker test efter 20 minuters pulsträning tre gånger per vecka efter 11 veckor? I vilken utsträckning klarar eleverna att hålla sig inom valt intensitetsintervall, 70-90 procent [BL1] av maximal hjärtfrekvens? Metod 17 elever deltog i en 12 veckor (1 vecka uppehåll för lov) lång intervention av pulsträning i 70-90 procent av maxpuls under 20 minuter tre gånger i veckan. Tre tester som mäter olika kognitiva förmågor har utförts före och efter interventionen. Trail Making test A och B, Digit span memory test samt Flanker test. Resultat För Trail Making test B sågs en statistiskt signifikant skillnad i svarstid mellan tmtb_test (Mdn=99,9s) och tmtb_efter (Mdn=73,1s) p=0,002. För övriga tester sågs ingen signifikant effekt av pulsträningen. Slutsats Pulsträning har en effekt på Trail Making test B, som mäter exekutiva förmågan, mellan första och sista testet. Ingen inlärningseffekt kunde ses. För Digit span som mäter arbetsminne så kunde ingen effekt ses. På Flanker test som mäter selektiv uppmärksamhet kunde en tendens till skillnad ses. Av detta kan inte dras slutsatsen att pulsträning har en signifikant effekt men ej heller kan vi helt avfärda tanken. Eller så har denna studies design inte kunnat mäta det. Mer forskning kring området är nödvändigt.
5

Pulsträning på mellanstadiet : Påverkas koncentrationsförmåga, stämningen i klassen och insomningsförmågan kvällstid?

Conable, Jesse January 2021 (has links)
Den moderna livsstilen leder till att barn blir allt mindre fysiskt aktiva. Forskning visar att fysisk inaktivitet kan leda till hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, psykisk ohälsa,benskörhet och fetma. Inom ramen för en hel skoldag kan ett hälsofrämjande arbete i form av fysisk aktivitet skapa goda förutsättningar för bättre arbetsmiljö, skolresultat, enhälsosammare livsstil och fysiskt samt psykiskt välmående. Syfte: Målet med studien var att utvärdera några utvalda elevers upplevelse av ett pulsprojekt i skolan under årskurs 4 och 5. Metod: Datainsamlingen var i form av ett frågeformulär som tog plats på en mellanstadieskola i Småland. I projektet deltog elever från årskurs 4 och 5 under två läsår där eleverna fick en schemalagd pulsträning 2 gånger per vecka. Totalt var det 94 elever somdeltog vid de tre tillfällen som frågeformuläret fylldes i. Svaren från tre frågor valdes att analyseras. Resultat: Ingen förändring av de uppmätta variablerna kunde ses över tid. Eleverna upplevde inte att pulsträningen påverkade stämning i klassen (p=0,395), koncentrationsförmågan (p=0,295) eller förmågan att somna på kvällen (p=0,253). Slutsats: Elevernas uppfattning av pulsträning påverkar inte deras förmåga att somna på kvällarna, koncentrationssvårigheter eller stämningen i skolan. / Our modern lifestyle has led children to become less physically active. Research is showingthat physical inactivity could lead to cardiovascular disease, type 2 diabetes, mental illness,osteoporosis and even obesity. In the context of a full school day, promoting physical activitycan create a good environment for a better workplace, grades, and even healthier lifestyle aswell as mental wellbeing. The aim of this study was to evaluate the experiences of a selectedgroup of students that participated in a physical activity project. Data collection was acquiredthrough a questionnaire which took place at a secondary school. The project involved studentsfrom year 4 and 5 which, during a two-year period, performed physical activity twice a weekat school. In total, 94 pupils took part in a questionnaire with three questions. The resultsshowed that there were no changes in the measured variables. The pupils did not experienceany improvement regarding the atmosphere in the classroom (p=0.395), concentration(p=0.295) or ability to fall asleep at night (p=0.253). In conclusion the pupils' perception ofphysical activity did not improve their abilities to sleep better at night neither concentrationnor atmosphere in school.
6

"Den är helt OK, faktiskt" : Pulsträning och elever i behov av särskilt stöd / "It's allright, I guess" : High intensity training and students with special educational needs

Drottz, Caroline, Edsheim, Oskar January 2024 (has links)
Drottz, Caroline och Edsheim, Oskar (2023). “Den är helt OK, faktiskt” pulsträning och eleveri behov av särskilt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling ochledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur stor andel elever i behov avsärskilt stöd på en högstadieskola som deltar i styrd daglig fysisk aktivitet, så kallad pulsträningjämfört med övriga elever. Syftet är även att bidra med kunskap kring vad dessa elever självaanser möjliggör respektive hindrar deras deltagande. Denna kunskap kan sedan användas i syfteatt främja deltagandet i styrd daglig fysisk aktivitet för elever i behov av särskilt stöd, vilket isin tur gynnar den fysiska och psykiska hälsan samt inlärningen hos denna elevgrupp.Som teoretisk förankring för studien har vi valt den socialkognitiva teorin och dess trecentrala begrepp triarkisk ömsesidig kausalitet, självreglering och självtillit.För att uppnå studiens syfte används en mixad metod då syftet och frågeställningarna bådehar en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Forskningsdesignen på den mixade metoden är enså kallad förklarande sekventiell design där studien inleds med en kvantitativ del varpå enkvalitativ del följer.Resultaten visar att elever i behov av särskilt stöd deltar i pulsträningen i avsevärt mindreutsträckning än övriga elever. Det beror dels på att de i många fall har anpassat bortpulsträningen eller på att de har hög frånvaro. Elever i behov av särskilt stöd anser att det sommöjliggör deras deltagande i pulsträning är att pulsträningen sker inomhus, att det finnsmöjlighet att välja aktiviteter och bra relationer till klasskamrater och undervisande pedagog.Även aktiviteter som involverar hela klassen, personliga insikter om positiva effekter av fysiskaktivitet, att pulsträningen är en obligatorisk aktivitet, att eleverna tycker det är roligt ochlektionens utformning är saker som möjliggör deltagande.Studien har tydlig specialpedagogisk implikation då det dels handlar om att förebygga ochundanröja hinder i lärmiljön utifrån perspektivet elever i behov av särskilt stöd.

Page generated in 0.0792 seconds