Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser av utomhuspedagogikens påverkan på elever i koncentrationssvårigheter och vilka positiva samt negativa effekter de ansåg vara mest framträdande. Studien utgår från det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP) i synen på elevers olikheter. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem lärare i grundskolan (f-9) från tre olika skolor i södra Sverige. Studiens resultat visar på en övervägande positiv upplevelse av utomhuspedagogikens effekter på eleverna, där inte enbart koncentrationsförmågan upplevdes öka utan också andra viktiga faktorer. Slutsatsen är att koncentrationsförmågan är en viktig del i de upplevda effekterna men att inkluderingsaspekten upplevdes vara minst lika viktig. Dock kräver utomhuspedagogiken med elever i koncentrationssvårigheter ett konsekvent arbete över längre tid med tydlig planering och struktur. / The aim of this study was to examine how teachers perceived outdoor education could impact pupils in concentrations difficulties and which positive, but also negative effects seemed the most prominent. The study is based on the communicative relationsbased perspective (KoRP) in how pupils differences are viewed. The data was gathered through semi-structured qualitative interviews with five teachers in elementary school from three different schools located in southern Sweden. The result of the study indicates a predominant positive experience of outdoor educations effects on the pupils, where not only the ability to concentrate was  perceived to improve but also other major factors. The conclusion is that the ability to concentrate is an important part of the perceived effects, but that the inclusion side was perceived just as important. Outdoor education for pupils in concentrations difficulties does however require consistent work over a longer period of time with a distinct planning and framework.

Den moderna livsstilen leder till att barn blir allt mindre fysiskt aktiva. Forskning visar att fysisk inaktivitet kan leda till hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, psykisk ohälsa,benskörhet och fetma. Inom ramen för en hel skoldag kan ett hälsofrämjande arbete i form av fysisk aktivitet skapa goda förutsättningar för bättre arbetsmiljö, skolresultat, enhälsosammare livsstil och fysiskt samt psykiskt välmående. Syfte: Målet med studien var att utvärdera några utvalda elevers upplevelse av ett pulsprojekt i skolan under årskurs 4 och 5. Metod: Datainsamlingen var i form av ett frågeformulär som tog plats på en mellanstadieskola i Småland. I projektet deltog elever från årskurs 4 och 5 under två läsår där eleverna fick en schemalagd pulsträning 2 gånger per vecka. Totalt var det 94 elever somdeltog vid de tre tillfällen som frågeformuläret fylldes i. Svaren från tre frågor valdes att analyseras. Resultat: Ingen förändring av de uppmätta variablerna kunde ses över tid. Eleverna upplevde inte att pulsträningen påverkade stämning i klassen (p=0,395), koncentrationsförmågan (p=0,295) eller förmågan att somna på kvällen (p=0,253). Slutsats: Elevernas uppfattning av pulsträning påverkar inte deras förmåga att somna på kvällarna, koncentrationssvårigheter eller stämningen i skolan. / Our modern lifestyle has led children to become less physically active. Research is showingthat physical inactivity could lead to cardiovascular disease, type 2 diabetes, mental illness,osteoporosis and even obesity. In the context of a full school day, promoting physical activitycan create a good environment for a better workplace, grades, and even healthier lifestyle aswell as mental wellbeing. The aim of this study was to evaluate the experiences of a selectedgroup of students that participated in a physical activity project. Data collection was acquiredthrough a questionnaire which took place at a secondary school. The project involved studentsfrom year 4 and 5 which, during a two-year period, performed physical activity twice a weekat school. In total, 94 pupils took part in a questionnaire with three questions. The resultsshowed that there were no changes in the measured variables. The pupils did not experienceany improvement regarding the atmosphere in the classroom (p=0.395), concentration(p=0.295) or ability to fall asleep at night (p=0.253). In conclusion the pupils' perception ofphysical activity did not improve their abilities to sleep better at night neither concentrationnor atmosphere in school.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod belysa om och hur rörelsepauser har någon påverkan för elevers koncentrationsförmåga. Utöver detta undersöks hur elever och lärare upplever rörelsepauser och huruvida koncentrationsförmågan påverkas av rörelser samt hur elever tar sig an den text de ska läsa. För att kunna belysa detta syfte har observationer och individuella intervjuer används. Bearbetning av det empiriska materialet har skett genom den tematiska analysen för att kunna kategorisera det som uppvisats vid observationer och utifrån informanternas upplevelser. Studiens resultat har diskuterats utifrån den tidigare forskningen samt det kognitiva perspektivet eftersom koncentrationsförmågan är en kognitiv förmåga. Vidare belyses den yttre distraktionens påverkan på elevernas koncentrationsförmåga samt hur informanterna kan reducera denna påverkan. Resultatet i studien synliggör att eleverna uppvisar en positiv förändrad koncentrationsförmåga efter att rörelser har implementerats. Utöver detta visades att det är olika påverkansfaktorer på koncentrationsförmågan beroende på vilken rörelse som implementeras. Ytterligare resultat visar att arbetssätt och arbetsform är av vikt för elevers koncentrationsförmåga, dessutom hur yttre distraktioner påverkar eleverna i olika nivåer, vilket har betydelse för deras läsinlärning. / The purpose of this study is to, through a qualitative method, highlight if and how movement breaks influences the pupil’s ability to concentrate. Beyond this, the pupils and teachers experience with movement breaks have been examined, and whether the ability to concentrate is affected by movements, and how students approach the text they are to read. To illustrate this purpose, observations and individual interviews were used. Processing of the collected data was done through the thematic analysis to categorize what was shown in the observations and based on the informants’ experiences. The result of the study has been discussed based on the previous research as well as the cognitive perspective, as the ability to concentrate is a cognitive ability. Furthermore, the effect of the external distraction is highlighted on the pupil’s ability to concentrate, and how informants can reduce this impact. The result of the study show that the students show a positive change in their ability to concentrate after movements have been implemented. In addition, it was shown that there are various influencing factors on the ability to concentrate, depending on the movement implemented. Additional results show that working methods and working form are important for the pupil’s ability to concentrate, also how external distractions affect pupils at different levels, which is important to improve their literacy.