Denna studies syfte är att ta reda på hur lärare arbetar med rörelsepauser i skolan och vad de har för åsikter om ämnet. Vi vill även ta reda på om lärarna tycker att rörelsepauser påverkar elevernas lärande. Vi har i studien intervjuat sex lärare som arbetar på tre olika skolor. Alla sex lärare vi intervjuade är positivt inställda till rörelsepauser och ser många positiva effekter. Lärare tar även upp några negativa faktorer som påverkar deras arbete med rörelsepauser. Till exempel är små klassrum ett problem vid rörelsepauser. Vi undersöker hur lärare arbetar med rörelsepauser, hur ofta och på vilket sätt rörelsepauser sker. Den tidigare forskning vi har använt oss av visar även den att de flesta lärare har en positiv inställning till arbete med och om rörelsepauser. Även där finns det lärare som tar upp några negativa effekter. Viss forskning visar att rörelse är bra och ger positiva effekter på elevers lärande. Samtidigt visar annan forskning att rörelse inte påverkar elevers lärande. Flera forskare menar att det är positivt för lärandet medan andra forskare påstår att det inte visar några resultat att det ska påverka lärandet, varken negativt eller positivt. I våra intervjuer framkom det att lärare arbetar med rörelsepauser på olika sätt men alla lärare har i slutändan samma syfte. Vi har i detta arbete sett hur viktigt det är med rörelsepauser och hur lärare tycker att det påverkar elever. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever i lågstadiet upplever brain breaksunder matematiklektioner. Begreppet brain break innebär att, i detta fall, läraren sätter in en mental paus under matematiklektionen. Detta för att uppnå förbättrad koncentration och resultat hos eleverna. I studiens brain breaks utövas en pulshöjande aktivitet som varar i cirka två till fem minuter. Samtliga lärare och elever som deltagit i studien är bekanta med- och utövar brain breaks kontinuerligt under matematiklektionerna. För att kunna söka svar på mina forskningsfrågor i studien har jag använt mig av observationer med kompletterande semistrukturerade intervjuer i tre klasser, i samma skola, i årskurs två. Valet av skola låg nära till hands då jag tidigare har genomfört verksamhetsförlagd utbildning och även vikarierat på skolan. För att kunna analysera resultatet av de semistrukturerade intervjuerna gjordes en tematisk analys. Denna tidsbegränsade studie visar att både lärare och elever upplever brain breaks som positiva men att det även finns kritiska punkter i användandet av brain breaks. Samtidigt som man såg att eleverna kunde hålla fokus längre stunder då de har fått genomföra en brain break, fanns det elever som upplevde brain breaks som ett störningsmoment. Under intervjuerna med lärarna framkom det många positiva aspekter med att genomföra brain breaks i undervisningen, dessa positiva aspekter överväger de negativa sidorna. Jag har under studiens gång skapat mig en större förståelse kring hur lärare och elever upplever brain breaks i matematikundervisningen.

Ett uppdrag som skolan har är att skapa möjligheter för eleverna att få daglig fysisk aktivitet utöver de idrottstimmar som är schemalagda per vecka (Skolverket, 2019). Rörelsepauser har fått sitt ursprung från den engelska termen ”Brain Breaks” där forskare upptäckt att för ett mer effektivt lärande och god läs- och skrivutveckling behöver människan röra på sig för att öka blodcirkulationen i kroppen, vilket bidrar till att hjärnan får mer syre (Anunsen, 2014). Det debatterades mycket om vilken teoretisk utgångspunkt som läroplanen skulle vila på när den skulle tillämpas. Slutligen enades man om att den teoretiska utgångspunkten läroplanen skulle vila på var det sociokulturella perspektivet, vilket även ligger till grund för denna studie. Syftet med denna studie är att genom intervjuer och observationer undersöka hur rörelsepauser påverkar elever i sitt lärande samt hur lärare och elever upplever användande av rörelsepauser i klassrummet. Resultatet visar att majoriteten av eleverna uttryckte att rörelsepauser hjälpte dem att återfå koncentrationen för att kunna fortsätta arbeta. Resultatet visade även att lärarna såg en förbättring i elevernas uthållighet. Vidare visade resultatet att beroende på om det var en lågpresterande, normalprestrerande eller högpresterande elev påverkades deras koncentration olika, där de lågpresterande och normalprestrerande var de elever som gynnades mest av en rörelsepaus. Utifrån det resultat som framkom i studien visade det att majoriteten av eleverna återfår koncentrationen efter en rörelsepaus samtidigt som ljudnivån i klassrummet minskar vilket bidrar till god studiero. Resultatet från studien visade att det är gynnsamt att lärare implementerar rörelsepauser vid planering av undervisning. Implementering av rörelsepauser kan därmed hjälpa eleverna att bibehålla koncentrationen och motivationen, vilket kan bidra till fortsatt god kunskapsutveckling.

Syftet med den här studien var att undersöka om och hur pedagoger använder sig av musik och rörelse i sin vardagliga undervisning. Vi undersökte även vad det är som kan påverka pedagogernas användning samt deras tankar kring hur musik och rörelse kan vara ett hjälpmedel vid inlärning. Vi gjorde vår undersökning på två skolor i Trelleborgs kommun och hade litteraturstudier till hjälp. Som underlag hade vi enkäter och intervjuer vilka vi gjorde en kvalitativ analys utifrån. Personerna i urvalsgruppen är pedagoger och verksamma i förskoleklass till skolår 6, de har blandade yrkesbakgrunder och erfarenheter. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna i urvalsgruppen använder sig av musik och rörelse nästan dagligen. Ungefär hälften använder sig mycket av bakgrundsmusik och hälften mer av rörelse, som rörelsepauser. Pedagogerna tror att musik och rörelse kan hjälpa elever i dess inlärning och de använder sig både av musik och rörelse i syfte att underlätta inlärningen. De främsta orsakerna till varför pedagogerna inte använder sig av musik och rörelse är brist på tid samt att de menar att kompetensen inte är tillräcklig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förmedlar vikten av daglig motion till dagens mer stillasittande elever. Skolan har och har haft sedan en lång tid tillbaka ett ansvar i att ge eleverna kunskap om hälsa, vad hälsa är och hur eleverna själva kan ta beslut som påverkar deras hälsa positivt. Det digitala samhället utvecklas och många hem har flera skärmar som upptar mycket tid av barnen, tid som förut kanske spenderades på en fotbollsplan eller genom lek och rörelser. Därav väcktes min nyfikenhet till hur lärarna förmedlar vikten av hälsa och rörelse till eleverna och om det använder sig av rörelsepauser för att bryta stillasittande arbete i skolan och införa mer fysisk aktivitet. Tidigare forskning tydliggör att syftet med att undervisa om hälsa i skolan är för att ge eleverna en kunskap om vad hälsa är och hur de kan göra medvetna val som påverkar deras hälsa positivt. Tidigare forskning visar också positiva effekter av fysisk aktivitet och ökad skolprestation. Det här är en kvantitativ studie med den sociokulturella teorin som utgångspunkt. Insamling av data har skett genom enkäter som skickats ut digitalt vilket har gett studien en spridning. Resultatet visar att en stor andel deltagarna använder sig av rörelsepauser frekvent i sin undervisning. Resultatet visar att drygt hälften av deltagarna använder sig av fysisk aktivitet i sin undervisning om hälsa och motion.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod belysa om och hur rörelsepauser har någon påverkan för elevers koncentrationsförmåga. Utöver detta undersöks hur elever och lärare upplever rörelsepauser och huruvida koncentrationsförmågan påverkas av rörelser samt hur elever tar sig an den text de ska läsa. För att kunna belysa detta syfte har observationer och individuella intervjuer används. Bearbetning av det empiriska materialet har skett genom den tematiska analysen för att kunna kategorisera det som uppvisats vid observationer och utifrån informanternas upplevelser. Studiens resultat har diskuterats utifrån den tidigare forskningen samt det kognitiva perspektivet eftersom koncentrationsförmågan är en kognitiv förmåga. Vidare belyses den yttre distraktionens påverkan på elevernas koncentrationsförmåga samt hur informanterna kan reducera denna påverkan. Resultatet i studien synliggör att eleverna uppvisar en positiv förändrad koncentrationsförmåga efter att rörelser har implementerats. Utöver detta visades att det är olika påverkansfaktorer på koncentrationsförmågan beroende på vilken rörelse som implementeras. Ytterligare resultat visar att arbetssätt och arbetsform är av vikt för elevers koncentrationsförmåga, dessutom hur yttre distraktioner påverkar eleverna i olika nivåer, vilket har betydelse för deras läsinlärning. / The purpose of this study is to, through a qualitative method, highlight if and how movement breaks influences the pupil’s ability to concentrate. Beyond this, the pupils and teachers experience with movement breaks have been examined, and whether the ability to concentrate is affected by movements, and how students approach the text they are to read. To illustrate this purpose, observations and individual interviews were used. Processing of the collected data was done through the thematic analysis to categorize what was shown in the observations and based on the informants’ experiences. The result of the study has been discussed based on the previous research as well as the cognitive perspective, as the ability to concentrate is a cognitive ability. Furthermore, the effect of the external distraction is highlighted on the pupil’s ability to concentrate, and how informants can reduce this impact. The result of the study show that the students show a positive change in their ability to concentrate after movements have been implemented. In addition, it was shown that there are various influencing factors on the ability to concentrate, depending on the movement implemented. Additional results show that working methods and working form are important for the pupil’s ability to concentrate, also how external distractions affect pupils at different levels, which is important to improve their literacy.