Det här är en kvalitativ intervjustudie som baseras på intervjuer med lärare i årskurs 1-3. Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser lågstadielärare har av att använda rörelsepauser som ett verktyg i undervisningen. Utifrån lärares perspektiv undersökte vi bland annat hur rörelsepauser kan påverka elever och klassrumsklimat samt hur olika ramfaktorer kan hämma eller främja användandet av rörelsepauser i undervisningen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar så intervjuade vi fyra lågstadielärare från olika delar av Sverige. Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteorin. Den empiriska datan baseras på semistrukturerade intervjuer och analyserades tematiskt, vilket ledde till fyra huvudteman: klassrumsmiljö, elevgrupper, struktur och arrangemang samt skolan. Dessa teman analyserade vi genom att jämföra likheter och skillnader i vad lärarna uttryckt om respektive tema.  Resultaten visade att klassrumsmiljön är viktig då ett större klassrum och hjälpverktyg underlättar för användandet av rörelsepauser. Analysen visar också att lärare anser att rörelsepauser överlag påverkar klassrumsklimatet och elevgruppen positivt samt bidrar till att eleverna i regel får lättare att koncentrera sig på undervisningen efter en rörelsepaus. För att en rörelsepaus ska ha positiv inverkan på undervisningen så är det viktigt att ha en tydlig struktur och läsa av elevgruppens behov. Skolans rutiner kan också spela en betydande roll när det kommer till hur och i vilken utsträckning lärare väljer att använda rörelsepauser.

No description available.

Denna studies syfte är att ta reda på hur lärare arbetar med rörelsepauser i skolan och vad de har för åsikter om ämnet. Vi vill även ta reda på om lärarna tycker att rörelsepauser påverkar elevernas lärande. Vi har i studien intervjuat sex lärare som arbetar på tre olika skolor. Alla sex lärare vi intervjuade är positivt inställda till rörelsepauser och ser många positiva effekter. Lärare tar även upp några negativa faktorer som påverkar deras arbete med rörelsepauser. Till exempel är små klassrum ett problem vid rörelsepauser. Vi undersöker hur lärare arbetar med rörelsepauser, hur ofta och på vilket sätt rörelsepauser sker. Den tidigare forskning vi har använt oss av visar även den att de flesta lärare har en positiv inställning till arbete med och om rörelsepauser. Även där finns det lärare som tar upp några negativa effekter. Viss forskning visar att rörelse är bra och ger positiva effekter på elevers lärande. Samtidigt visar annan forskning att rörelse inte påverkar elevers lärande. Flera forskare menar att det är positivt för lärandet medan andra forskare påstår att det inte visar några resultat att det ska påverka lärandet, varken negativt eller positivt. I våra intervjuer framkom det att lärare arbetar med rörelsepauser på olika sätt men alla lärare har i slutändan samma syfte. Vi har i detta arbete sett hur viktigt det är med rörelsepauser och hur lärare tycker att det påverkar elever. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Inledning Elever rör sig alldeles för lite i dagsläget. Många menar att den fysiska inaktiviteten har en negativ påverkan på elevers lärande, att elever som rör sig mindre har svårare för att prestera i skolan. Skolor runt om i landet använder sig därför av bland annat “Puls för lärande” och “Röris” för aktivera eleverna mer. Enligt vissa är det metoder som fungerar, enligt andra saknas det vetenskapligt belägg för en direkt koppling mellan fysisk aktivitet och lärande. Utifrån denna debatt, kring huruvida fysisk aktivitet är fördelaktigt i skolan eller inte, och med inspiration från vår tidigare kunskapsöversikt: ”Fysisk aktivitet och kunskaper i matematik - Finns det något samband?” har vi valt att undersöka lärares och elevers egna uppfattningar kring ämnet. Studiens syfte Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Vi vill dessutom undersöka om lärare och elever har samma uppfattning om hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevers lärande. Metod Denna studie är gjord med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Struktur och tips för kvalitativ intervju är hämtad från litteraturvetenskap. I studien har sju lärare intervjuats. Samtliga lärare i studien är utbildade och arbetar i skolans verksamhet. Studien innehåller även intervjuer av elevgrupper från en skola. Resultat Resultatet av denna studie visar att det finns en uppfattning om att fysisk aktivitet påverkar elevers lärande, främst genom ökad koncentrationsförmåga och energi. Denna uppfattning delas av både lärare och elever som deltar i studien. Resultatet visar också att lärares och elevers uppfattning är att det inte finns någon specifik aktivitet som gynnar elevers lärande mer än någon annan. Deltagarna betonar i stället vikten av att ge elever möjlighet att röra sig, oavsett typ av aktivitet.

Fokuset i examensarbetet ligger på fysisk aktivitet i årskurserna 1 och 3 och hur lärare arbetar för att öka den fysiska aktiviteten med hjälp av rörelsepauser i sin undervisning och elevers upplevelse. Urvalsgruppen består av verksamma lärare och elever i årskurserna 1 och 3. Studien genomförs med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurserna arbetar med fysisk aktivitet i undervisningen utöver den schemalagda idrotten, deras upplevelser kring fysisk aktivitet och elevernas upplevelser. Studien visar att lärarna arbetar med rörelsepauser i sin undervisning i klassrummet och att de är positiva till rörelsepauser. Mängden rörelsepauser i deras olika klassrum varierade. Studien visar att lärarna som undervisar i årskurs 1 jobbar med rörelsepauser på liknande sätt och att lärarna som undervisar i årskurs 3 jobbar på liknande sätt. Studien visar att lärarna upplevde vissa hinder med att utföra rörelsepauser i undervisningen. Studien visar vidare att majoriteten av eleverna som blev intervjuade uppskattade rörelsepauserna och upplevde att de gjorde skillnad på deras skolprestation.

I samhällsdebatten belyses ofta den fysiska aktivitetens påverkan på människors välmående och kognitiva utveckling. Enligt Folkhälsomyndigheten bör barn mellan 6 och 17 år vara fysiskt aktiva minst 60 minuter dagligen. Rörelsepauser har därför blivit ett allt vanligare inslag under lektionerna, framförallt för de yngre eleverna. Från vår verksamhetsförlagda utbildning har vi dock fått uppfattningen av att en del lärare väljer att avstå rörelsepauser på grund av att tid tas från de olika teoretiska ämnena. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att bidra med en större förståelse för hur rörelser kan användas och organiseras i matematikundervisningen. Samt huruvida rörelsepauser kan påverka elevers matematiklärande i årskurs F-6. Resultatet visade att rörelse kan användas i matematikundervisningen, både som en rörelsepaus men också som ett medierande redskap. Resultatet visade också att en 5 till 10 minuters rörelsepaus av pulshöjande karaktär, som var frikopplad från lärandeinnehållet, var mest effektiv för elever i åldern 8 till 12 år gällande matematikprestationer och koncentrationsförmåga. Resultatet tyder på att alla elevers matematiklärande gynnas av rörelser och rörelsepauser i matematikundervisningen. / The social debate often highlights the impact of physical activity on people's well-being and cognitive development. According to the Public Health Authority, children between the ages of 6 and 17 should be physically active for at least 60 minutes per day. Movement breaks have become an increasingly common feature during lessons, especially for younger pupils. This means that time is taken from the theoretical subjects and therefore some teachers choose not to use movement breaks. Therefore the purpose of this systematic literature review was to contribute to a greater understanding of how physical activity could be implemented and organized in mathematics education. As well as whether movement breaks could affect pupils mathematical learning in ages 6 to 12. The results that was found showed that physical activity could be implemented as movement breaks or as a learning tool. The result also showed that a 5 to 10 minutes long aerobe movement break that was not connected to the learning content was most effective amongst children between the ages of 8 to 12. Using physical activity in mathematics education improves the pupils on task- behaviour and commitment for the subject. The result indicates that all pupils’ mathematics learning is favoured by physical activity and movement breaks.