Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa upplever olika projekt med extra fysisk aktivitet och hur dessa projekt påverkat undervisningen i idrott och hälsa. Sju lärare i idrott och hälsa på grundskolan och gymnasieskolan har intervjuats om deras upplevelser av projekt med extra fysisk aktivitet som genomförts på deras skolor. Analysen av intervjuerna har utgått från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Resultaten visade att idrott och hälsa lärarna haft en generell positiv inställning till projekten och att projekten haft en gynnsam påverkan på undervisningen i ämnet idrott och hälsa. De vanligast förekommande projekten har haft en fokusering mot fysisk aktivitet och dess påverkan på akademiska resultat.

I ett tidigare examensarbete gjorde vi en forskningsöversikt om hur fysisk aktivitet kan påverka lärande. Då föll det sig naturligt att bygga vidare på detta och undersöka något liknande. Vi fick upp ögonen för Puls för lärande och valde att undersöka hur lärarna har upplevt detta program. Vi valde att undersöka det från lärarnas perspektiv då detta var ett perspektiv vi saknat i tidigare forskning. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs 4-6 upplever programmet Puls för lärande i förhållande till vad Puls för lärande ska bidra med. Ett speciellt fokus ligger på matematiklektioner. För att få grepp om hur lärare upplever programmet Puls för lärande valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Detta gjordes i form av semistrukturerade intervjuer med matematiklärare som har elever som deltar i Puls för lärande. Totalt intervjuades sex stycken matematiklärare från 3 olika skolor inom Borås stad. Resultatet visar att lärarna upplever att elevernas koncentrationsförmåga har förbättrats under matematiklektionerna men även under andra lektioner. Vissa elever har fått bättre uthållighet. Resultatet visar att lärarna ställer sig positiva till Puls för lärande. Trots detta påtalar flera av lärarna brister i genomförandet av programmet, så som utförande och engagemang. Lärarna lägger större fokus vid de hälsosamma aspekterna av Puls för lärande än de akademiska förbättringar som Puls för lärande ska bidra med.

Inledning Elever rör sig alldeles för lite i dagsläget. Många menar att den fysiska inaktiviteten har en negativ påverkan på elevers lärande, att elever som rör sig mindre har svårare för att prestera i skolan. Skolor runt om i landet använder sig därför av bland annat “Puls för lärande” och “Röris” för aktivera eleverna mer. Enligt vissa är det metoder som fungerar, enligt andra saknas det vetenskapligt belägg för en direkt koppling mellan fysisk aktivitet och lärande. Utifrån denna debatt, kring huruvida fysisk aktivitet är fördelaktigt i skolan eller inte, och med inspiration från vår tidigare kunskapsöversikt: ”Fysisk aktivitet och kunskaper i matematik - Finns det något samband?” har vi valt att undersöka lärares och elevers egna uppfattningar kring ämnet. Studiens syfte Syftet med studien är att undersöka lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Vi vill dessutom undersöka om lärare och elever har samma uppfattning om hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevers lärande. Metod Denna studie är gjord med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Struktur och tips för kvalitativ intervju är hämtad från litteraturvetenskap. I studien har sju lärare intervjuats. Samtliga lärare i studien är utbildade och arbetar i skolans verksamhet. Studien innehåller även intervjuer av elevgrupper från en skola. Resultat Resultatet av denna studie visar att det finns en uppfattning om att fysisk aktivitet påverkar elevers lärande, främst genom ökad koncentrationsförmåga och energi. Denna uppfattning delas av både lärare och elever som deltar i studien. Resultatet visar också att lärares och elevers uppfattning är att det inte finns någon specifik aktivitet som gynnar elevers lärande mer än någon annan. Deltagarna betonar i stället vikten av att ge elever möjlighet att röra sig, oavsett typ av aktivitet.