Den här studien berör lärares förmåga att undervisa och stimulera särbegåvade elever i skolan. Studien har genomförts genom formella kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs ett till tre på en skola i ett mindre samhälle. Efter intervjuer och litteraturstudier har det visat sig att mycket av lärarnas tid många gånger koncentreras till elever som har svårt att nå målen. I skolan försöker man på olika sätt individualisera undervisningen och uppgifterna genom att låta eleverna få arbeta ofta med problemlösningar, men också erbjuda eleverna andra läromedel från högre årskurser. Särbegåvade elever har efter olika tester, som visar var de ligger kunskapsmässigt, fått flytta upp en årskurs om det visat att kunskapsnivån är långt mycket högre än övriga klasskamrater. Vidare visar det sig att det inte finns tillräckligt med tid och resurser för att kunna vara behjälplig alla elever och ofta hamnar de särbegåvade eleverna i skymundan då svaga elever kräver stor del av lärarnas tid och planering.

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som ett pedagogiskt redskap. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur högläsningen uppfattas av och resoneras om hos pedagoger i förskolan. Sammanlagt har sex pedagoger från två olika förskolor medverkat i min studie.   Forskning har påvisat att högläsning är ett lämpligt pedagogiskt redskap och att det har flera positiva effekter för barns språkutveckling. Forskning visar också att samtal och diskussioner kring böcker är någonting som är betydelsefullt för barns språkutveckling. Det berikar barns förståelse kring olika ord och begrepp.   Resultatet visade att högläsning används i båda förskolorna, både vid en traditionell läsvila och under spontana stunder under dagen. Resultatet visade att de stora barnen ofta får möjlighet till en planerad högläsningsstund medan de små barnen får högläsning spontant under dagen. Resultatet visade att böcker användes både som uppstart i teman men även kontinuerligt, där bland annat samtal och återberättande belystes som stimulans för barns språkutveckling.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som kan påverka elevers läsutveckling i skolans tidiga år. Kan det, exempelvis, vara bristande intresse och motivation till läsning, dålig stimulans eller avsaknad av syfte med läsning? För att försöka få ett svar på detta har jag undersökt vad några elever i årskurs 3 har för syn på läsning. Detta har jag gjort med hjälp av en enkät, där 50 elever svarade, och sju elevintervjuer. Nästan alla elever som svarat på enkäten tycker att det är roligt att läsa och att det är viktigt för deras kommande liv. I resultatet av intervjuerna har jag bland annat kommit fram till att några elever saknar ett eget syfte med att kunna läsa. En skillnad mellan enkätresultat och intervjuresultaten var att flera av de intervjuade hade ett kortsiktigt syfte med sin läsning. Det har även framkommit att flera elever vid något tillfälle har känt sig tvingade till att läsa och att de då presterat sämre. En annan faktor som kan påverka elevernas läsning är bristen på en vägledare, detta kan medföra att eleverna saknar någon person som de kan inspirera dem till att läsa.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur lärare kan stötta och stimulera en god läsutveckling under tidiga årskurser. Den syftar till att granska och sammanställa existerande forskning gällande stimulering och stöd i elevers läsutveckling i årskurserna F-3. Den metod som har använts i kunskapsöversikten är systematiskt litteratursökning. Det innebär att forskning samlas in via olika databaser för att sedan analyseras och granskas utifrån frågeställningen. Översikten baseras på tio vetenskapliga källor från Skandinavien. Nio av valda källor är skrivna på engelska och en är skriven på svenska. Samtliga källor är dubbelgranskade (peer reviewed).  Kunskapsöversikten presenterar olika undervisningsmetoder som gynnar den enskilda elevens läsutveckling. Den visar också på de stödstruktur som lärare kan använda sig av. Faktorer med påverkan på läsutvecklingen såsom intresse och självbild belyses också i resultatet. Resultatet visar på ett flertal utmaningar lärare stöter på vid elevers tidiga läsutveckling. Slutsatser som tas utifrån samlad forskning är att det finns olika undervisningsmetoder som stimulerar, stöttar och främjar elevernas läsutveckling på olika sätt. Bland annat olika läsaktiviteter och pararbete. Det är viktigt att lärare har en bred repertoar av olika undervisningsmetoder samt är redo för omprövningar för att främja allas lärande. Även vikten av stimulerande klassrumsmiljö diskuteras i slutsatsen.  En rad utmaningar som lärare ställs inför som särskilt gäller läsning och betygssättning diskuteras.   Nyckelord: läsutveckling, stimulering, stöd, stödstrukturer, utmaningar

Syftet med denna studie var att undersöka vad några förskollärare anser att taktil stimulering innebär, hur de uppfattar det och vilka effekter de tror att det kan leda till. Dessutom var syftet att undersöka hur de i en förskoleklass praktiskt använder taktil stimulering. Den teoretiska utgångspunkten behandlar det taktila sinnet, den taktila stimuleringens nödvändighet för överlevnad, oxytocinets verkan, olika typer av beröring, effekter av beröring samt taktilt försvar och brist på beröring. Uppsatsen är baserad på kvalitativa metoder; semistrukturerade intervjuer genomförda med sex förskollärare och icke-deltagande, ostrukturerade observationer av barn vid två massagetillfällen. Resultatet visar att taktil stimulering anses som något viktigt och positivt bland förskollärarna och de flesta uppfattar det som ett kompletterande kommunikationssätt. Effekterna förskollärarna har upplevt eller tror kan uppstå med taktil stimulering är bland annat att barngruppen blir lugnare, barnen lär sig beröra varandra och att de utvecklar empatikänslan. Dessutom anser förskollärarna att stimuleringen bekräftar barnen samt att det ökar deras kroppskännedom. Förskoleklassen som arbetar kontinuerligt med taktil stimulering i form av massage har ett massagetillfälle i veckan samt att förskolläraren bryter med det om barnen blir för okoncentrerade i den ordinarie verksamheten. Förskolläraren i förskoleklassen anser att taktil stimulering bidrar till ett mildare klimat i barngruppen.

Taktil stimulering används inom flera olika hälsofrämjande verksamhetsområden i Sverige och är en form av mjuk massage. Under 1990-talet startade utbildning i metoden. Då taktil stimulering är en relativt ny metod finns det ännu inte så många studier i ämnet. Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonal upplever det att använda taktil stimulering i omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. Selektivt urval resulterade i att sex informanter med utbildning i taktil stimulering deltog. Manifest innehållsanalys har utförts. Resultatet omfattar användandet av taktil stimulering i omvårdnaden, de krav som ställs på givaren i samband med taktil stimulering, den respons som givarna får av kollegor, mottagare och anhöriga, samt givarens egen relation till taktil stimulering. Slutsatsen är att taktil stimulering ger ökat välbefinnande för både mottagare och givare om hänsyn tas till deras levda kroppar, som är ett uttryck för en persons tidigare erfarenheter, minnen och upplevelser.

<p>Taktil stimulering används inom flera olika hälsofrämjande verksamhetsområden i Sverige och är en form av mjuk massage. Under 1990-talet startade utbildning i metoden. Då taktil stimulering är en relativt ny metod finns det ännu inte så många studier i ämnet.<strong> </strong><em>Syftet</em> med studien var att belysa hur vårdpersonal upplever det att använda taktil stimulering i omvårdnadsarbetet. <em>Metoden</em> som användes var kvalitativa intervjuer. Selektivt urval resulterade i att sex informanter med utbildning i taktil stimulering deltog. Manifest innehållsanalys har utförts. <em>Resultatet</em> omfattar användandet av taktil stimulering i omvårdnaden, de krav som ställs på givaren i samband med taktil stimulering, den respons som givarna får av kollegor, mottagare och anhöriga, samt givarens egen relation till taktil stimulering. <em>Slutsatsen</em> är att taktil stimulering ger ökat välbefinnande för både mottagare och givare om hänsyn tas till deras levda kroppar, som är ett uttryck för en persons tidigare erfarenheter, minnen och upplevelser.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vad några förskollärare anser att taktil stimulering innebär, hur de uppfattar det och vilka effekter de tror att det kan leda till. Dessutom var syftet att undersöka hur de i en förskoleklass praktiskt använder taktil stimulering.</p><p>Den teoretiska utgångspunkten behandlar det taktila sinnet, den taktila stimuleringens nödvändighet för överlevnad, oxytocinets verkan, olika typer av beröring, effekter av beröring samt taktilt försvar och brist på beröring.</p><p>Uppsatsen är baserad på kvalitativa metoder; semistrukturerade intervjuer genomförda med sex förskollärare och icke-deltagande, ostrukturerade observationer av barn vid två massagetillfällen.</p><p>Resultatet visar att taktil stimulering anses som något viktigt och positivt bland förskollärarna och de flesta uppfattar det som ett kompletterande kommunikationssätt. Effekterna förskollärarna har upplevt eller tror kan uppstå med taktil stimulering är bland annat att barngruppen blir lugnare, barnen lär sig beröra varandra och att de utvecklar empatikänslan. Dessutom anser förskollärarna att stimuleringen bekräftar barnen samt att det ökar deras kroppskännedom. Förskoleklassen som arbetar kontinuerligt med taktil stimulering i form av massage har ett massagetillfälle i veckan samt att förskolläraren bryter med det om barnen blir för okoncentrerade i den ordinarie verksamheten. Förskolläraren i förskoleklassen anser att taktil stimulering bidrar till ett mildare klimat i barngruppen.</p>

Ett uppdrag som skolan har är att skapa möjligheter för eleverna att få daglig fysisk aktivitet utöver de idrottstimmar som är schemalagda per vecka (Skolverket, 2019). Rörelsepauser har fått sitt ursprung från den engelska termen ”Brain Breaks” där forskare upptäckt att för ett mer effektivt lärande och god läs- och skrivutveckling behöver människan röra på sig för att öka blodcirkulationen i kroppen, vilket bidrar till att hjärnan får mer syre (Anunsen, 2014). Det debatterades mycket om vilken teoretisk utgångspunkt som läroplanen skulle vila på när den skulle tillämpas. Slutligen enades man om att den teoretiska utgångspunkten läroplanen skulle vila på var det sociokulturella perspektivet, vilket även ligger till grund för denna studie. Syftet med denna studie är att genom intervjuer och observationer undersöka hur rörelsepauser påverkar elever i sitt lärande samt hur lärare och elever upplever användande av rörelsepauser i klassrummet. Resultatet visar att majoriteten av eleverna uttryckte att rörelsepauser hjälpte dem att återfå koncentrationen för att kunna fortsätta arbeta. Resultatet visade även att lärarna såg en förbättring i elevernas uthållighet. Vidare visade resultatet att beroende på om det var en lågpresterande, normalprestrerande eller högpresterande elev påverkades deras koncentration olika, där de lågpresterande och normalprestrerande var de elever som gynnades mest av en rörelsepaus. Utifrån det resultat som framkom i studien visade det att majoriteten av eleverna återfår koncentrationen efter en rörelsepaus samtidigt som ljudnivån i klassrummet minskar vilket bidrar till god studiero. Resultatet från studien visade att det är gynnsamt att lärare implementerar rörelsepauser vid planering av undervisning. Implementering av rörelsepauser kan därmed hjälpa eleverna att bibehålla koncentrationen och motivationen, vilket kan bidra till fortsatt god kunskapsutveckling.

<p>Artikelserien "Hudhunger" som Dagens Nyheter publicerat under våren 2004 har varit en inspiration för oss när vi har skrivit vår uppsats. Serien har belyst begreppet beröring och dess betydelse för oss människor. I litteraturgenomgången presenterar vi först begreppet beröring kopplat till barnkonventionen och förskolans läroplan, varför beröring är så viktigt för oss leveande varelser genom hela livet. Vi tar även upp vad beröringsbrist kan leda till och dess effekter. Vidare presenterar vi hur beröringskänslighet, eller taktilt försvar kan yttra sig och hur man kan arbeta med dessa barn som har dessa svårigheter. Det kan också finnas misstänktsamhet vid beröring av barn. I det avsnittet presenterar vi varför beröring är viktigt för att motverka dessa misstänksamheter då barnen bygger upp mer förståelse för bra och dålig beröring. Slutligen tar vi upp om det finns någon skillnade mellan pojkar och flickor, hur de upplever beröing, enligt forskare. </p><p>I vår undersökning har vi gjort en enkät genom kvalitativ metod där vi undersökte hur pedagoger arbetar med beröring i förskolan. Undersökningen är gjord på fyra olika förskolor i två mellanstora städer i Sverige. Resultatet visar att de pedagoger som besvarat vår enkät har kunskap om beröring och beröringskänslighet. Samt att de har en positiv syn då de arbetar aktivt med beröring i form av exempelvis massage och taktila lekar. Vi anser att beröring ska vara en naturlig del i förskolans verksamhet och att vår uppsats uppmärksammar vikten av beröring och ett fortsatt arbete med beröring.</p>