På senare år har det blivit allt vanligare att skolor organiserar olika typer av pulsträning för eleverna, utöver den ordinarie undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Under 2017 presenterade även regeringen ett initiativ om att öka den fysiska aktiviteten i skolan, med syfte att förbättra välmående, folkhälsa och skolprestationer. Denna studie syftar till att undersöka genomförandet av “pulshöjande aktiviteter” vid ett antal skolor utifrån regeringens initiativ om daglig rörelse. Fyra grundskolor medverkade i studien, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med de ansvariga lärarna för pulsprojekten och där observationer av pulspassen gjordes. Resultatet analyseras utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv samt ett salutogent hälsoperspektiv. Dessa teorier används för att få en förståelse för hur skolorna organiserar pulspassen, vilket innehåll de består av, samt vad projekten syftar till och hur detta förhåller sig till regeringens initiativ. Det som framgår av studien är att skolorna har ett liknande mål med projekten, att öka inlärningsförmågan hos eleverna, men att deras förutsättningar skiljer sig åt, vilket påverkar utfallet och organiserandet av projekten.