<p>Denna studie syftar till att undersöka vad begreppet fritidspedagogikinnebär, menar rektorn, lärarutbildaren och fritidspedagogen samma saknär de använder sig av fritidspedagogik? Har fritidspedagogiken någonbetydelse för den dagliga verksamheten på fritidshemmet? Iforskningsbakgrunden redovisas vad olika forskare anser attfritidspedagogik innebär och vad den har för betydelse i verksamheten påfritidshemmet samt vad den innebär för fritidspedagogen. Uppsatsenredogör för hur skollagen samt styrdokument påverkar och styrfritidsverksamheten och vilka krav dessa ställer på verksamheten. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Intervjuerna gjordesmed en rektor, en lärarutbildare och en fritidspedagog. Resultatet avstudien visar att lärarutbildaren och fritidspedagogen i stora drag harsamma synsätt kring vad fritidspedagogik innebär. Både lärarutbildarenoch fritidspedagogen menar att det är det informella lärandet som sker ifritidsverksamheten. Rektorn menar att vad som är slående förfritidspedagogiken är att man har ett praktiskt arbetsätt för att förstärkaden teoretiska inlärningen.</p>

Denna studie syftar till att undersöka vad begreppet fritidspedagogikinnebär, menar rektorn, lärarutbildaren och fritidspedagogen samma saknär de använder sig av fritidspedagogik? Har fritidspedagogiken någonbetydelse för den dagliga verksamheten på fritidshemmet? Iforskningsbakgrunden redovisas vad olika forskare anser attfritidspedagogik innebär och vad den har för betydelse i verksamheten påfritidshemmet samt vad den innebär för fritidspedagogen. Uppsatsenredogör för hur skollagen samt styrdokument påverkar och styrfritidsverksamheten och vilka krav dessa ställer på verksamheten. Vi haranvänt oss av en kvalitativ metod för vår studie. Intervjuerna gjordesmed en rektor, en lärarutbildare och en fritidspedagog. Resultatet avstudien visar att lärarutbildaren och fritidspedagogen i stora drag harsamma synsätt kring vad fritidspedagogik innebär. Både lärarutbildarenoch fritidspedagogen menar att det är det informella lärandet som sker ifritidsverksamheten. Rektorn menar att vad som är slående förfritidspedagogiken är att man har ett praktiskt arbetsätt för att förstärkaden teoretiska inlärningen.

The aim of this Master thesis is, from a sociocultural perspective, to investigate the views the teaching librarians at Södertörn University Library (SHB) have on learning, information literacy, and their own pedagogical role, and how their views affect user education and their ideas about the future of user education.The research questions used were: How do the teaching librarians view learning? How is this view reflected in their work with user education? How do the teaching librarians envisage user education in the future, and how do they work to reach that goal?Five semi-structured interviews were conducted with the teaching librarians at SHB. The interviews were then analysed using qualitative content analysis.The results of the study show that the teaching librarians at SHB share a sociocultural view on learning, and take a communicative oriented approach to user education. They believe that communication and interaction support learning, and in the classroom they stimulate discussions both between librarian and student, and between the students themselves. In the future, they hope for improved collaboration between librarians and academic staff, and that user education will become a natural element of the curriculum. / Program: Bibliotekarie

Studiens resultat tyder på flera likheter bland rektorerna och dessutom synliggörs vissa skillnader i de tre olika kategorierna som implicerar lärandeuppdrag, organisationsnivå och yrkesrollen. Efter att ha sorterat och analyserat det empiriska materialet blev dessa tre övergripande teman begripliga och lättare att uppfatta.

Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om hur utvecklingen i fritidshemmet över tid har påverkat fritidslärarnas yrkesroll samt arbetet med värdegrund och grupp dynamik. Sedan fritidshemmet integrerades i skolan och officiellt blev en del av det svenska utbildningssystemet har stora förändringar skett inom yrket. Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer och de deltagande fritidslärarna har varit verksamma i fritidshemmet under flera år, vilket innebär att de har varit med om förändringar i deras yrkesroll. För att studiens empiri inte skulle vara alltför bred och omfattande beslutades det att studien specifikt skulle syfta till att besvara hur yrkesrollen, grupp dynamiken och arbetet med värdegrund uttrycks ha förändrats över tid. Utifrån ramfaktorteorin och den utvecklingsekologiska systemteorin har empirin analyserats, varav resultatet indikerar att den förändring som påverkat verksamheten mest under dessa år är dess strukturella förutsättningar. Det vill säga lokaler, storleken på elevgruppen samt vilken personalresurs som finns, men även hur rektorer tolkar var fritidslärare ska lägga sin tid och kompetens.

Sammanfattning/abstrakt Andersson Leif (2017), Hur skolledare ser på specialpedagogens arbetsuppgifter. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie avser att höja kunskapen kring specialpedagogens kompetens så att den utnyttjas på rätt sätt för att skolledare skall kunna använda den som ett verktyg för att höja måluppfyllelsen.Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet med min kartläggning är att belysa hur sex skolledare använder specialpedagogens kompetens och därmed öka och generera ny kunskap om specialpedagogens yrkesroll. Jag vill undersöka om utredning, kartläggning handledning och skolutveckling är arbetsuppgifter som specialpedagogen utför och i vilken omfattning detta i så fall sker. Jag avser också att kartlägga om det finns andra arbetsuppgifter som specialpedagogen utför.•Vilka arbetsuppgifter genomför specialpedagogen?•Hur väl känner sex skolledare till specialpedagogens tänkta kompetens utifrån den idag rådande examensordningen?•Finns det en skillnad i arbetsuppgifterna för specialpedagogen beroende på om hen arbetar på en F-6 skola eller på en 7-9 skola/gymnasiet?TeoriStudien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och tar stöd i den tänkta specialpedagogiska kompetensen i tolkningen av det empiriska materialet. Tolkningen utgår från organisation-, grupp- och individnivå.Metod Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex skolledare.Resultat I resultatet framkommer två olika specialpedagogiska yrkesroller; den specialpedagog som har mer specialläraruppgifter och den som arbetar med mer specifika specialpedagogiska arbetsuppgifter. Det empiriska materialet visar att om specialpedagogen arbetar med rektorer på skolor för yngre elever eller med rektorer som arbetar med äldre elever skiljer sig yrkesrollen och uppdragen. Skolledare med F- 6 skolor pratar mer om att de använder specialpedagogen som en speciallärare som undervisar hälften av sin arbetstid. Detta att yrkesrollerna sammanblandas lyfts också fram i olika rapporter. (Lansheim, 2010; von Ahlefeld Nisser, 2009) pekar också på att specialpedagogerna arbetar med specialläraruppdrag till större delen av sin arbetstid, alltså undervisar. Undervisningen sker enskilt, i grupp eller i klassen vilket också delvis motarbetar inkluderingstanken. Specialpedagoger som arbetar med de äldre eleverna handleder och arbetar mer med skolutveckling än sina kollegor på F-6 skolor. Utredningar av elever och lärmiljöer sker hos alla de undersökta skolledarna. ImplikationerSpecialpedagogens yrkesroll och uppdrag styrs mer av hur verkligheteten ser ut och hur det dagliga arbetet med elever i behov av stöd genomförs än vad teorin och vetenskapen kring yrkesrollen och uppdraget beskriver. Studien visar att det finns ett behov av att förtydliga specialpedagogens yrkesroll ytterligare för att skapa större förutsättningar för hen att arbeta mer utifrån den gällande examensförordningen.Nyckelord: Specialpedagogiska yrkesrollen, handledningsuppdrag, skolutveckling, förebyggande arbete, inkludering.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rökande sjuksköterskestudenter ser på sin rökning relaterat till den kommande yrkesrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex rökande sjuksköterskestudenter på en skola i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och fyra teman framkom: Rökande sjuksköterskor kontra yrkesrollen, preventionsarbetet, sjuksköterskan som rollmodell och rökningens påverkan av sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Resultatet visade att det råder en samstämmighet bland rökande sjuksköterskestudenter vad gäller synen på sjuksköterskans ansvar att arbeta preventivt mot rökning. Det framkom även att det kan skapas problem när sjuksköterskan ska arbeta med detta och samtidigt röker. Det reflekterades dock inte så mycket på hur dessa eventuella problem skulle kunna lösas bland informanterna / The purpose of this study was to explore how smoking nursing students look upon their smoking habits related to their future vocational role. Qualitative interviews were performed with six smoking nursing students at a school in the south of Sweden. The interviews were analysed using content analysis and four themes emerged: Smoking nursing versus the vocational role, preventive meatures, the nurse as a role model and the effects of smoking on the most important qualities of the nurse. The results showed that there is a mutual understanding about the responsibility of nurses to work with prevention of smoking. It also showed that there can be problems when nurses smoke and simultaneously should work with smoking prevention. How to prevent this from happening were not discussed among the informants.

Yrkesversamma specialpedagoger har en gedigen utbildning med flera arbetsår som utbildade lärare eller förskollärare inom utbildningsverksamheter innan de blir behöriga specialpedagoger. Trots det påtalar flera forskare att det ändå inte finns riktigt tydliga arbetsbeskrivningar eller tillräckligt med forskning om vad en specialpedagog faktiskt arbetar med. Med anledning av den otydligheten var syftet med den här studien att se hur verksamma specialpedagoger beskriver sin yrkesroll i den utbildningsverksamhet de arbetar i. De frågeställninigar som respondenterna har hjälpt till att besvara är; Vilka arbetsuppgifter beskriver respondenterna känntecknar deras yrkesuppdrag som specialpedagoger? Vad upplever specialpedagoger att det finns för möjligheter i det specialpedagogiska yrkesuppdraget? och Vilka hinder möter specialpedagoer i sin yrkesroll? För att svara på ovanstående frågor gjordes det en kvalitativ studie med hjälp av 15 semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska perspektiven som har används för att hjälpa till att svara på frågeställningarna är det relationella-, kategoriska-, dilemma- och sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att specialpedagoger får lägga mycket tid på att ha en kommunikativ roll där de känner sig som en "spindel i nätet" genom alla samtal de har både i och utanför utbildningsverksamheterna för att kunna säkra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i en tillräcklig och anpassad miljö. Studien visar även att specialpedagoger genom kvalificerade samtal kan arbeta skolutvecklande och förebyggande. Enligt respondenterna visar det sig att den specialpedagogiska yrkesrollen innehåller både ett empatiskt och lyhört förhållningssätt gentemot elever, vårdnadshavare och lärare för att skapa förståelse för uppdraget.

Syftet med denna studie har varit att bidra till en ökad förståelse för den specialpedagogiska yrkesrollen inom gymnasieskolan. Detta genom att belysa och analysera vilka krav och önskemål rektorer, personal inom elevhälsan och lärare har i jämförelse med examensordningen för specialpedagoger. Studiens teoretiska utgångspunkt har i huvudsak varit de tre specialpedagogiska perspektiven (Nilholm, 2007); det kompensatoriska (kategoriska), det relationella (kritiska) och dilemmaperspektivet. För att få svar på studiens frågeställningar har en kvalitativ undersökning gjorts, där intervjuer med 20 informanter fördelade på tre yrkesgrupper från två gymnasieskolor genomförts. I resultatet framkom att samtliga informantgrupper har flest krav och önskemål med koppling till insatser på individnivå. Specialpedagogen ska ha specifika ämneskunskaper för att ge elever enskilt stöd eller stöd i grupp. Krav och önskemål på gruppnivå handlade bland annat om att specialpedagogen ska handleda och vara ett stöd för lärare samt bidra till utveckling av lärmiljöer. Dock förekom avvikande uppfattningar i framförallt lärargruppen gällande dessa uppdrag. På organisationsnivå framfördes krav och önskemål om att specialpedagogen ska arbeta förebyggande och med verksamhets- och skolutveckling. Den specialpedagogiska examensordningen och de krav och önskemål som informanterna uttryckte överensstämde i många avseenden, framförallt beträffande arbetsuppgifter med direkt koppling mot eleven. Däremot förefaller det i dagsläget inte som att specialpedagogerna får tillämpa alla förmågor som utbildningen bidragit med. Slutsatsen från vår studie blir att specialpedagogerna i många avseenden arbetar, och förväntas arbeta, som speciallärare. Problem som uppstår ses fortfarande till största del utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Emellertid har aktörerna i verksamheterna även börjat efterfråga andra lösningar på skolproblematik, som mer förebyggande arbete och en utveckling av verksamheten.

Personalarbetet har på senare år genomgått förändringar som innebär att personalansvaret inte längre enbart anses tillhöra en organisations HR-avdelning, utan även mellanchefer eftersom deras centrala position anses vara av stor betydelse för HR-arbetets effektivitet. Syftet med studien var således att undersöka hur svenska mellanchefer upplever sin utökade yrkesroll och om upplevelserna av att också behöva ta sig an vissa delegerade HR-uppgifter stämmer överens med vad tidigare internationella studier har visat. Studien var av kvalitativ design och baserades på semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat urval tillämpades, vilket resulterade i att 14 mellanchefer intervjuades. Intervjuerna tolkades genom tematisk analys och det framkom fyra huvudteman som speglade mellanchefernas upplevelse av sin utökade yrkesroll: upplevelse av arbetsbeskrivning, involvering i HR-arbetet, stöd och problematik. I enlighet med internationell litteratur upplevde respondenterna att faktorer som tidsbrist, bristande verktyg och otydlig ansvarsfördelning i HR-processer kunde försvåra möjligheten att på ett adekvat sätt utföra vissa delegerade HR-uppgifter, men trots det såg respondenterna ändå sin involvering i HR-arbetet som en naturlig del av yrkesrollen som mellanchef och upplevde den utökade yrkesrollen positivt. Denna svenska studie stämmer således överens internationell forskning.