Drinking water is our most important food and are essential for all life and health. The effects of climate change can affect Swedish raw water resources and increase disruptions to drinking water pipes and water treatment plants. Some effects are already seen today and in a changing climate, the consequences are expected to increase. Climate adaptation of drinking water supply is an important condition for securing drinking water in the future, in this work Sweden's municipalities play an important role. Drinking water management is complex and should be weighed against current and future risks to water quality and water supply. The study applies theories of climate-related risks and factors that can influence the climate adaptation process. The aim of the study is to examine opportunities and barriers of climate adaptation of drinking water supply. A case study has been used as a study design. Through literature studies, interviews, and document analyses, factors that enable or limit the climate adaptation process within drinking water supply are identified and systematized. Three municipalities in Värmland, and their work in climate adaptation of drinking water supply is compared with each other. Regional and national perspectives of the adaptation process are also compared to the local perspectives. The study finds that there are several factors that can enable or limit climate adaptation in drinking water supply.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barnsmöjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan med en specifikt fokus på samlingen.Fokus för studien är att behandla hur förskollärare samt barnskötare planerar för en samlingoch vilka möjligheter de ger barnen till delaktighet och inflytande i upplägget av självaplaneringsfasen. Studien kommer även att behandla genomförandet av samlingen, för attundersöka vilka möjligheter pedagogerna ger barnen till delaktighet och inflytande i sambandmed samlingen. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer genomförts för att samlain data. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med förskollärare och barnskötare på treolika förskolor, detta för att vi ville få in olika erfarenheter samt utbildningar i vårtresultat. Resultatet visar att personalen anser att delaktighet och inflytande ska präglasamlingen. Pedagogerna arbetar med att ge barnen dessa möjligheter genom att ta vara påbarnens intressen, låta dem göra aktiva val och ta hjälp av barnen som medaktörer. Barnensintressen visar sig vara ledande i förskolornas arbete kring delaktighet och inflytande isamlingen. Resultatet visar även att det finns vissa begränsningar i arbetet med barnsdelaktighet och inflytande i samband med samlingen, dels på grund av pandemin med Covid-19, dels kopplat till barnens dagsform och deras olikheter.

I inledningen lyfter vi barns förutsättningar för utveckling och lärande samt hur barns så kallad livsmiljö i förskolan kan bli, beroende på hur förskollärares syn på den sociala och fysiska lärmiljön ser ut och hur de två samspelar med varandra. Litteratur och artiklar kopplat till studiens innehåll samt resultatet av intervjuer med förskollärare utgör den här studiens huvudsakliga källor. Teorin om space syntax eftersom förskollärare utifrån det fysiska rummet utformar den fysiska lärmiljön och affordance teorin för att synliggöra relationen mellan fysiska lärmiljöer och förskolans alla aktörer. Vi har undersökt förskollärares uppfattningar om barns utveckling och lärande i förskolans fysiska lärmiljö genom intervjuer som metod. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare som är verksamma inom 3 kommuner. Frågeställningarna vi besvarar handlar om hur barns lärande och utveckling möjliggörs eller begränsas beroende på förskolans fysiska lärmiljöer utifrån förskollärares uppfattningar. Resultatet av datainsamlingen analyserades genom att vi tolkade de möjligheter och begränsningar vi fann utifrån det förskollärarna uttryckte i intervjuerna. De teoretiska utgångspunkterna space syntax och affordance använde vi för att tolka och skapa förståelse för resultatet av vår undersökning. I diskussionen presenterar vi studiens resultatdiskussion och att slutsatsen av vår studie visar att förskollärare anser att den fysiska lärmiljön är viktig för barns utveckling och lärande, även om det varierar hur mycket man prioriterar den. / <p>Betyg i Ladok 2022-09-01.</p>

Children´s rights to participation is a widely discussed topic within social workers all over the world. The convention on the rights of children was legislated 2020 and since then children´s rights to participation been a requirement. This means that all children should have the right to both information but also the right to express their opinions, which must be considered in all decisions concerning them. The purpose of this study is to examine how family therapist in social services experiences the implementation of children´s participation and what obstacles it may entail for children´s right to participation. This studies method is based on qualitative semi-structured interviews. Six interviews were conducted with family therapist working in the social services. To analyze the results, previous research was used as well as the systems theory and childhood sociological perspectives. The results show that family therapist have a good knowledge of/understanding of what participation can entail and how to apply the right in their practice. The family therapists describes that they always aim to involve the child through one-to-one conversations to elicit the child´s perspective in a safe environment. However, in cases where it is not possible to meet the child alone, they always provide the child with information about the intervention. The result also shows that family therapist experience challenges in how toaccommodate children’s participation in their practice. The challenges expressed by the family therapists included the parents voice often are out shadowing the child´s voice. And not all children can participate in an individual conversation, so family therapists often try to find alternative ways to involve the child. The familytherapists also expressed that they always try to keep the child´s perspective throughout the intervention, with reference to article 12 of the convention on the rights of the child. The result also shows that family therapists are perceived to use a systemic approach in their work with children, but they also try to highlight the child as an individual agency. Based on this, the result can be interpreted in terms of family therapists experiencing children’s participation as important but sometimes challenging. However, despite the challenge they face, they always strive to bring out the children´s perspective and right´s in the light of the convention on the rights of the child. / Barns rätt till delaktighet är ett omtalat ämne inom det sociala arbetet. Barns rätt till delaktighet lagstadgades 2020 i och med att barnkonventionen blev lag. Det innebär att alla barn ska ha rätt till information och en röst som tas i beaktning i alla beslut som rör dem. Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare i den sociala öppenvården upplever appliceringen av barns delaktighet. Samt vilka möjligheter eller begränsningar det kan innebära för barnets rätt till delaktighet. Studiens metod grundar sig på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes 6 stycken intervjuer med familjebehandlare som arbetar inom socialtjänstens öppenvård. För att kunna analysera resultatet användes dels tidigare forskning men även teorin systemteori och barndomssociologiska perspektiv. Resultatet visar på att familjebehandlarna har en god förståelse kring vad delaktighet kan innebära och hur man applicerar rättigheten i praktiken. Familjebehandlarna beskriver att de alltid har en målsättning att göra barnet delaktigt via enskilda samtal för att kunna få fram barnets perspektiv i en trygg miljö. Men i fall där det inte är möjligt att träffa barnet ensam, ger de alltid barnet information om insatsen.  Men det visar även på att familjebehandlarna upplever utmaningar att tillgodose rättigheten. De uttalade utmaningarna som familjebehandlarna berättade om var att föräldrarnas röst ofta kunde ta över barnets. Samt att det inte är alla barn som har förmågan att delta i ett enskilt samtal, då försöker familjebehandlarna hitta alternativa sätt att göra barnet delaktigt. Familjebehandlarna uttrycker även att de alltid försöker ha barnet perspektiv i främsta rummet med hänvisning till barnkonventionen artikel 12. Resultatet visar även på att familjebehandlarna upplevs använda sig av ett systemiskt förhållningssätt i sitt arbete med barnen, men att de även försöker lyfta fram barnet som en enskild aktör. Baserat på det kan resultatet tolkas i termer av att familjebehandlarna upplever barns delaktighet som viktigt men i vissa fall utmanande. Men trots de utmaningar som de möter alltid försöker få fram barnets perspektiv och barnets rättigheter med hänvisning till artikel 12 barnkonventionen.

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om utomhusmiljöns möjligheter till lek. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Vad är utomhusmiljö ur lärarnas perspektiv? Hur bjuder lärarna ut till lek i utomhusmiljön? Vad finns det för möjligheter och begränsningar för lek i utomhusmiljön? Studien genomfördes med en kvalitativ metod där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i fritidshem. Därefter har den insamlade datan tolkats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att lärare i fritidshem värnar om elevernas lek i utomhusmiljö. Lärarna erbjuder eleverna en variation av platser och tillsätter löst material för att skapa spännande och lustfyllda lekmiljöer. Studien visar att utomhusmiljön främjar aktiva rörelselekar vilket leder till social utveckling och identitetsskapande. Brist på personal och skolgårdars begränsningar diskuteras kritiskt. Slutligen föreslås vidare forskning inom ämnet.

Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera genomförandet av strategier i en politiskt styrd organisation inom den offentliga sektorn. Genom att fokusera på de tre olika faserna i strategiprocessen - planering och formulering, implementering och uppföljning - syftar uppsatsen till att identifiera möjligheter och begränsningar som påverkar organisationens strategiska arbete och ge en djupare förståelse för hur dessa processer tillämpas inom den offentliga sektorn. Forskningen bygger på en kombination av djup teoretisk insamling om forskningsämnet och en fallstudie av Region Kronoberg, en politiskt styrd organisation inom den offentliga sektorn. Genom att integrera både teoretiska och praktiska perspektiv av strategiprocessen strävar uppsatsen efter att fylla ett gap i forskningen kring strategier inom den offentliga sektorn.  Genom empiriska intervjuer och analys av strategiska dokument från Region Kronoberg inom hälso- och sjukvården visar resultaten att politiska beslut och medborgarnas behov är centrala faktorer för strategiplanering. Begränsade resurser och den ekonomiska påverkan, som styrs av politiken, utgör begränsningar enligt respondenterna. Implementeringen av strategier kräver noggrann planering, effektiv kommunikation och samarbete mellan olika chefer för att dela resurser och säkerställa samordning. Uppföljning av strategier och mål är avgörande för att säkerställa att organisationen arbetar i rätt riktning, och detta kan vara utmanande inom den offentliga sektorn, särskilt inom hälso- och sjukvården. Genom att dra lärdom av tidigare resultat och vara flexibla kan organisationer effektivt möta förändrade behov och förutsättningar. Denna uppsats bidrar till en fördjupad förståelse för strategiskt arbete inom politiskt styrda organisationer inom den offentliga sektorn och ger värdefulla insikter för praktiker inom området. / This paper aims to examine and analyse the implementation of strategies in a policy-driven public sector organisation. By focusing on the three different phases of the strategy process - planning and formulation, implementation and follow-up - the paper aims to identify opportunities and constraints that affect the organisation's strategic work and provide a deeper understanding of how these processes are applied in the public sector. The research is based on a combination of deep theoretical collection on the research topic and a case study of Region Kronoberg, a politically controlled public sector organisation. By integrating both theoretical and practical perspectives of the strategy process, the paper aims to fill a gap in the research on strategies in the public sector.  Through empirical interviews and analysis of strategic documents from Region Kronoberg in the health care sector, the results show that political decisions and citizens' needs are central factors for strategy planning. Limited resources and economic influences, driven by politics, pose challenges according to the respondents. The implementation of strategies requires careful planning, effective communication and cooperation between different managers to share resources and ensure coordination. Monitoring strategies and targets is crucial to ensure that the organisation is working in the right direction, and this can be challenging in the public sector, particularly in the health sector. By learning from past performance and being flexible, organisations can effectively respond to changing needs and conditions. This paper contributes to a deeper understanding of strategic work in policy-driven public sector organisations and provides valuable insights for practitioners in the field.